John Tyndall
John Hutchyns Tyndall (14 juli 1934 - 19 juli 2005) var en brittisk nationalistisk politiker, bäst känd för att ha varit ledare för National Front samt grundare av och ledare för British National Party.
Innehåll
Politisk karriär
Tidigt politikt engagemang
Tyndall var först politiskt aktiv inom League of Empire Loyalists. Det var en lobbygrupp, ledd av Arthur Chesterton, som var emot det brittiska imperiets upplösning. År 1957, då Tyndall ansåg att denna organisation inte var tillräckligt aktiv, lämnade han den för att tillsammans med John Bean bilda National Labour Party. Labour Party förhindrade dem från att använda detta namn, och 1960 slog National Labour Party sig samman med White Defence League för att grunda British National Party (BNP), som leddes av John Bean.
Tyndall blev ställföreträdande nationell organisatör för BNP och ställföreträdande kommendör för en privat armé som hette Spearhead. Polisen åtalade Tyndall och flera av hans medarbetare för paramilitär organisering, och Tyndall sade att han ångrade sin anblandning i denna organisation djupt. Fram tills han dog fortsatte Tyndall att ge ut tidningen Spearhead, varigenom han förmedlade sina politiska tankar och kommentarer.
Tyndall lämnade det gamla BNP för att tillsammans med Colin Jordan bilda National Socialist Movement. Han blev osams med Jordan över den förmögna fransyskan Françoise Dior, som hade hastigt gift sig med Jordan, trots att hon var förlovad med Tyndall, för att unvika att bli utvisad som icke-önskvärd utlänning. Detta ledde till en fiendeskap mellan de två männen som varade hela deras liv. 1964 grundade Tyndall Greater Britain Movement, som fick med sig de flesta medlemmarna från National Socialist Movement.
National Front
När National Front (NF) skapades 1967, ville Tyndall att organisationen skulle inkludera hans Greater Britian Movement. Det slutade med att alla GBM:s medlemmar gick med i NF, och att Tyndall därmed lade ner sin organisation. När John O'Brien avgick som ordförande för NF tog Tyndall över hans position.
Under Tyndalls styre ökade både NF:s medlemmar och röster i antal, och nådde sin höjd vid de allmänna valen i februari 1974. Interna stridigheter ledde dock till att Tyndall avsattes 1980, varpå han bildade New National Front (NNF).
Ett nytt British National Party
Som NNF:s ledare ville Tyndall samarbeta med andra organisationer, vilket resulterade i att ett nytt British National Party, som bestod av delar av New National Front, British Democratic Party, Constitutional Movement och British Movement.
1999 förlorade Tyndall sin position som ledare för BNP till Nick Griffin. Tyndall kritiserade BNP:s nya styrelse och hotade med att försöka återta ledarskapet, vilket han dock aldrig gjorde. Griffin uteslöt för ett tag Tyndall, tillsammans med två av hans närmaste allierade inom partiet, Richard Edmonds och John Morse, från BNP 2002, därför att de var ett nedbrytande inflytande. Tyndall återinsattes dock efter ett domstolsbeslut. 2004 skrev Tyndall under New Orleans-protokollet, som skrevs av David Duke. Tyndall gjorde det klart att han enbart skrev under för sig själv, inte som representant för BNP. Han var ett tag associerad med Eddy Morrison, som hade lämnat White Nationalist Party och organiserat en stödgrupp för Spearhead för att hjälpa Tyndall. Samarbetet föll dock isär då Tyndall tydliggjorde att han inte stödde Morrisons försök att starta ett nytt parti (som till slut resulterade i Nationalist Alliance).
Privatliv och död
John Tyndall föddes i Exeter, England, den 14 juli 1934. Han växte upp i London, och bodde tillsammans med sin mor tills 1977, då han gifte sig med Valerie Ollif. Valerie var också politiskt aktiv; hon kandiderade i flera val för NF och BNP. Paret träffades genom NF 1970, och de fick en dotter ihop. Valeries far, Charles Parker, blev en framstående BNP-medlem i partiets tidiga år och bistod det med pengar.
Den 12 december 2004 greps Tyndall, misstänkt för incitement to racial hatred (en lag som ungefär motsvarar hets mot folkgrupp) mot Michael Howards judiska rötter och mot svarta. Den 6 april 2005 anklagades han av polisen för att vid två tillfällen ha agerat på ett sätt som skulle kunna hetsa till rashat.
Tyndall hittades död i sitt hem i Hove, Sussex, den 19 juli 2005, mindre än en vecka efter sin 71:e födelsedag. Han skulle bara två dagar senare ställas inför rätta för hets mot folkgrupp.
Val som John Tyndall kandiderade i
Datum | Valkrets | Parti | Röster | % |
---|---|---|---|---|
1979 | Hackney, S & Shoreditch | National Front | 1958 | 7,6 |
1992 | Bow and Poplar | British National Party | 1107 | 3,0 |
9 juni 1994 | Dagenham | British National Party | 1511 | 7,0 |
1997 | Poplar and Canning Town | British National Party | 2849 | 7,3 |
2001 | Mitcham and Morden | British National Party | 642 | 1,7 |
Val som Valerie Tyndall kandiderade i
Datum | Valkrets | Parti | Röster | % |
---|---|---|---|---|
1979 | Brighton Kemptown | National Front | 404 | 0,9 |
1983 | Hackney, South & Shoreditch | British National Party | 374 | 1,0 |
1997 | Old Bexley and Sidcup | British National Party | 415 | 0,8 |
Bibliografi
- The Authoritarian State (1967)
- Death in the Lebanon (1971)
- Six Principles of Nationalism (1966)
- The Case for Economic Nationalism (1975)
- The Eleventh Hour: A Call for British Rebirth (1988)