Järngardet
Järngardet var det folkliga namnet för Ärkeängeln Mikaels Legion (rumänska: Legiunea Arhanghelul Mihail), även kallad Legionen. Legionen grundades i den rumänska universitetstaden Iasi, den 24 juni 1927 av Corneliu Zelea Codreanu.
Innehåll
Organisationens historia och rötter
Det rumänska namnet för Legionen var Legiunea Arhanghelul Mihail och den var ett nystartat sidoskott från sin föregångare, "Kristnationella Försvarsförbundet" ("Liga Apararii National Crestine", nedan förkortat till L.A.N.C.) som grundades 1923 med universitetsprofessor A. C. Cuza som dess frontman och med advokatstudenten Corneliu Codreanu i tongivande roll direkt under Cuza. Året innan hade Codreanu grundat stundentrörelsen "Kristna Studenters Förbund" vid universitet i Iasi där han studerade juridik.
Legionen, eller Järngardet som det också kallades i folkmun, grundades genom separationen från L.A.N.C. i 1927 under ledning av Corneliu Codreanu, då han tog avsked av professor Cuza för att starta sin egen organisation. Denna nya vändning hade sina rötter i en intern splittring inom L.A.N.C. som hade uppstått under tiden då Codreanu studerade i Frankrike, varvid den gamla Kristnationella organisationen som Codreanu varit med att grunda hade splittrats i två läger - de s.k. Cuzisterna och Statutoristerna. Den senare gruppen uteslöts helt av Cuza och de båda Kristnationella organisationerna upprätthöll en starkt fientlig ton mellan varandra.
Codreanu insåg att de negativa strömningar som uppstått inom den forna Kristnationella organisationen inte kunde överbryggas och utöver det även att han och hans meningsfränder skiljde sig från sina föregångare i sina målsättningar och framförallt - i sin anda. Den nystartade Legionen - Järngardet - var vid sin tillblivelse utan både ekonomiska resurser och saknade även ett program. Legionen grundade sig vid sin begynnelse inte på en specifik ideologisk basis men på en gemensam grund av en för Järngardet genomgripande känslomässig, själslig och moralisk karaktär och gemenskap.
Strax efter Järngardets födelse blev Legionen utsatt för både förtal och lögner av deras tidigare kamrater inom båda fraktionerna av L.A.N.C. men trots dessa svårigheter var separationen ett faktum och Codreanu var fast besluten att staka ut en ny väg. Järngardets mål var ett fritt rumänskt Rumänien där den traditionella kulturen och den kristna religionen respekterades, en rumänsk nation befriat från kommunism och varje annan form av utländskt inflytande som Järngardet ansåg farligt och destruktivt för det rumänska folket.
Järngardet drog till sig folk från olika delar av det rumänska samhället, i Legionen, som gruppen kallades, enades både unga studenter, bönder, intellektuella, professorer, präster och så vidare under Codreanus ledning. Codreanu strävade efter att skapa ett nytt Rumänien, med tradition, andlighet och nationalism som grundpelare. Järngardet var strikt disciplinerat, med böner, marscher och kristna ritualer där man bland annat samlade in jord från fält där rumänska krigare stupat.
Den blodiga vägen till makten
I 1937 års rumänska val kom Legionärerna på tredje plats, bakom Liberalerna och Bondepartiet, med 15,5 procent av rösterna. Trots rörelsens starka stöd hos det rumänska folket som såg Codreanu som en hjälte var kung Carol II starkt emot Legionens politiska mål (inte bara för att han hade en halvjudisk älskarinna) och höll dom utanför parlamentet tills han tvingades abdikera år 1940. Ministrar i regeringen såsom den liberale Ion G. Duca hade beordrat att tiotusentals legionärer skulle fängslas utan någon grund, många torterades och även dödades i fångenskap, vilket ledde till att Järngardet sökte hämnd mot förtryckarna, i stridigheterna dödade tre Järngardet-anhängare (Nicadori) Ion Duca på en tågstation i ett hämndattentat. Efter hämnden följde än mer förtryck från kung Carol II:s sida då tusentals legionärer torterades och mördades. Den 10 februari, 1938 upplöste Konungen parlamentet och tog på sig rollen som kunglig diktator.
Codreanu fängslades och internerades i april, 1938, och ströps sedan till döds tillsammans med flera andra legionärer (medlemmar ur grupperna Nicadori och Decemviri) när de skulle förflyttas till ett annat fängelse natten mellan den 29-30 november 1938, man påstod att de sköts till döds efter att ha försökt fly. Det är idag konstaterat att det inte förekom något flyktförsök utan att de ströps på kungens order. Järngardet hämnades Kaptenen genom att i ett attentat skjuta ihjäl den minister som hade beordrat mordet på Codreanu, efter attentatet intog legionärerna en radiostation där de sände ut meddelandet via radio att kaptenens död nu var hämnad. Efter attacken arkebuserades attentatsmännen och flera andra legionärer torterades, de döda legionärernas kroppar placerades ut offentligt för att till och med visa folket vad som skulle ske om man stod emot konungen.
Den kungliga diktaturen var kort och den 7 mars, 1939, bildades en ny regering med Calinescu som premiärminister, den 21 september samma år mördades han i sin tur av Legionärerna som ville hämnas Codreanus död. Ytterligare eskalering av våldet från bägge sidor fortsatte följande året.
Efter Codreanus död skedde en intern kamp inom Järngardet om makten i organisationen. Efter en lång period av förvirring tog Horia Sima makten i partiet.
Järngardet kom till makten blott en kort period mellan september, 1940 och januari, 1941 då de tvingades bort från makten. Horia Sima och andra av Järngardets män tvingades till landsflykt till Tyskland (där de fängslades, sattes i husarrest och även placerades i koncentrationsläger) efter ett tre dagar långt inbördeskrig där Järngardet försökte göra uppror mot general Ion Antonescu som styrde landet. Rumänien var dock fortfarande allierade med Tyskland och stred vid östfronten fram till 1944.
Vid det kommunistiska maktövertagandet efter andra världskriget fängslades de flesta av Järngardets män.
Utdrag ur Järngardets program
"Landet är döende i avsaknad av män, inte i avsaknad av program: åtminstone är detta vår åsikt. Det är med andra ord inte program vi behöver, utan män, nya män. För så som folk är idag, formade av politiker och infekterade av judiskt inflytande, kommer de att kompromettera det mest briljanta politiska program."
Järngardets medlemmar följde fem punkter:
- 1. "Lev i fattigdom, förgör inom oss själva minsta begär efter materiell rikedom."
- 2. "Lev ett hårt, strängt liv och sätt åsido lyx och övermättnad."
- 3. "Undvik varje försök att utnyttja en annan människa."
- 4. "Gör bestående uppoffringar för ditt land."
- 5. "Försvara den legionära rörelsen med all vår styrka mot allt som skulle kunna leda den in på kompromissandets stig; eller mot vad som helst som kan sänka dess moraliska standard."
Galleri
Arv
Namnet ”Garda de Fier” användes också av en liten fascistisk rumänsk grupp, i den postkommunistiska eran.
Det har även bildats en nutida organisation i Rumänien på yttersta högerkanten kallad Noua Dreapta (Den Nya Högern). Partiet betraktar sig som arvtagare till Järngardet och har utvecklat en personkult runt Corneliu Codreanu.
Järngardet och dess ledare Codreanu är förebilder och inspiration för många nationella grupper i Europa än idag.
Se även
|
i ämnesportalen om Fascism |
