Corneliu Codreanu

Från Metapedia
Hoppa till: navigering, sök
Corneliu Zelea Codreanu
Corneliu Zelea Codreanu.jpg
Corneliu Zelea Codreanu
Namn Corneliu Zelea Codreanu
Titel
Il Capitanul
Politiskt parti Det Kristnationella Förbundet (1923-1927)
Ärkeängeln Mikaels Legion - Järngardet (1927-1938)
Tjänst
Företrädare
{{{företrädare}}}
Efterträdare
{{{efterträdare}}}
Född
13 september, 1899
Avliden
30 november, 1938
Utbildning
Dr. i nationalekonomi och juridik
Yrke
Gemål
Elena Zelea Codreanu
Barn
Föräldrar
Webbplats

Corneliu Zelea Codreanu, född den 13 september 1899 i Hushi i den rumänska provinsen Moldavien, och dödad av polis natten mellan 29 och 30 november 1938, var en rumänsk kristen nationalistisk grundare och ledare av Ärkeängeln Mikaels Legion - Järngardet, en nationalistisk organisation som var aktiv under större delen av mellankrigstiden. Generellt betraktat var legionen en rumänsk variant av fascismen, men även känd för sitt mystiska och esoteriska rumänsk-ortodoxt inspirerade revolutionära budskap. Med tiden växte rörelsen till att bli en betydande aktör på den rumänska politiska scenen. Man kom därmed ständigt i konflikt med det politiska etablissemanget och man utnyttjade därför även utomparlamentariska metoder i sin kamp. Legionärerna refererade ofta till Codreanu som Căpitanul (Kaptenen) och han hade absolut makt över rörelsen ända till sin död. Hos legionärerna fanns en stark personkult kring Codreanu, och han dyrkades som en hjälte av sina anhängare.

Codrenau som började sin politiska karriär efter första världskriget som en antikommunistisk agitator tillsammans med A.C. Cuza (rumänsk politiker på yttersta högerkanten) och Constantin Pancu som var en av grundarna av Kristnationella Förbundet. Codreanu lämnade dock förbundet för att bilda Järngardet, som samlade en betydande skara anhängare bland studenter och bönder, men också många från landets intelligentia och prästerskap. Organisationen förbjöds flera gånger men överlevde som underjordisk rörelse. Under en period då tiotusentals legionärer fängslades och till och med mördades av staten utförde Järngardet hämndattentat mot politiker som man ansåg vara skyldiga till förtrycket. Detta inkluderade premiärminister Ion G. Duca och avhopparen Mihai Stelescu som konspirerade med regimen om att lönnmörda Codreanu.

Järngardet vann stora framgångar i 1937 års val och blev det tredje största partiet i landet, men hindrades att nå makten av kung Carol II, som istället favoriserade det rivaliserande Kristnationella Förbundet och Frontul Renaşterii Naţionale. Rivaliteten mellan Codreanu och kung Carol II samt den moderate politikern Nicolae Iorga slutade med att Codreanu fängslades och avrättades tillsammans med 14 andra medfångar i en skog utanför Bukarest. Codreanu efterträddes av Horia Sima och 1940 utropades den Nationella Legionära Staten av Järngardet som kom att styra landet tillsammans med general Ion Antonescu.

Corneliu Zelea Codreanu har haft ett stort inflytande på nationalister i efterkrigstidens Europa. Grupper som har haft honom som förebild är Noua Dreapta och andra efterträdare till Järngardet, den internationella Tredje Positionen och ett antal nyfascistiska organisationer i Italien och andra delar av Europa.

Biografi

Corneliu Zelea Codreanu, 14 års ålder, med sin far på militärskola

Vid elva års ålder började Codreanu studera vid den berömda militärskolan i klostret Manastirea Dealului. Där fick han lära sig soldatmässiga dygder som mod, disciplin och ödmjukhet. Codreanus medfödda talang för ledarskap utvecklades på skolan och han lärde sig också att uppskatta värdet av hårt idealistiskt arbete. Codreanu kom (som han själv beskrev det) att ”älska skyttegraven och förakta salongen”.

När Rumänien förklarade krig mot Österrike-Ungern i augusti 1916, reste Codreanu hemifrån, trots att han ännu inte var gammal nog att ta värvning i armén. Blott 14 år gammal förenade han sig med sin far vid fronten där fadern förde befälet över ett infanetrikompani. Codreanu deltog i framryckningen och den därpå följande reträtten över Transsylvaniens svåra terräng, tills hans far beordrade honom att återvända hem. När första världskriget nådde sitt slut 1918 var Codreanu officerskadett på ett i infanteriet.

Efter att han utexaminerats från gymnasiet började Codreanu studera vid universitetet i staden Jassy hösten 1919. Jassy, som var Moldaviens huvudstad, var ett starkt fäste för rumänsk kultur och tradition, och dess universitet var det äldsta och mest prestigefyllda i landet. När universitetet han studerade vid valde att sluta läsa ur bibeln varje morgon svarade Codreanu och hans kamrater med att blockera av universitetet tills dess att bibelläsningen återupptogs. Efter att Codreanu och hans följeslagare konfronterat kommunistiska elever avstängdes han, men förbud kom att hävas. Den 10 december 1922 gick de rumänska universitetsstudenterna ut i strejk, denna gång med krav på – inte endast bättre mat och drägliga bostadsförhållanden – utan även en begränsning av antalet judar på universiteten. Codreanu skyndade sig hem för att göra gemensam sak med de strejkande studenterna. Strejken pågick i månader, trots att regimen satte in både polis och militär mot studenterna.

Codreanu i vit folkdräkt tillsammans med legionärer utanför Järngardets högkvarter "det gröna huset"

Det Kristnationella Förbundet

Medan strejken pågick blev Codreanu övertygad om att tiden var mogen för att skapa en nationalistisk rörelse som kunde tilltala rumäner ur alla samhällsgrupper, istället för att begränsa sig till studenter. Den 3 mars 1923 grundade således Codreanu, tillsammans med professor A.C. Cuza från universitetet i Jassy, en ny organisation – det Kristnationella Försvarsförbundet.

Denna organisation bestod till största delen av nationalistiska studenter från universiteten som kände att folket hade förråtts och som ansåg att orättvisorna i landet huvudsakligen var judarnas och kommunisternas fel. Codreanu bekämpade strejkande kommunister och vid ett tillfälle tog han över en matsal där dessa åt lunch med förmaningen att "han som inte jobbar, han skall inte heller äta". Han slet också ned de röda flaggor som hade hängts upp vid vissa järnverk och andra byggnader och ersatte dem med den rumänska trikoloren.

Den 13 juni 1925 gifte sig Codreanu med Elena Ilinoiu (Elena Zelea Codreanu) i en ceremoni som samlade tusentals gäster. Paret reste till Frankrike, där Codreanu återupptog sina studier vid universitetet i Grenoble, och tog sin doktorsgrad i nationalekonomi.

Corneliu Codreanu och hans mannar saluterar, årtal okänt

Järngardet

Huvudartikel: Järngardet

I maj 1927 återvände Codreanu till Rumänien. Det Kristnationella Försvarsförbundet hade splittrats i två fraktioner, och professor Cuza hade omedelbart uteslutit sina motståndare ur förbundet.

En klyfta hade vuxit fram mellan Codreanu och Cuza. Cuza var i grund och botten konservativ, och trots sin doktrinära antisemitism hade han mer än en gång avslöjat sig själv som villig att samarbeta med de etablerade politiska partierna. Förbundet led även av hans bristande organisatoriska förmåga.

Codreanu och flera trogna vänner lämnade således professor Cuza och förbundet. Den 24 juni 1927, vid en mindre sammankomst i hans lägenhet i Jassy proklamerade Codreanu en ny rörelse: Ärkeängeln Mikaels Legion, även kallat Järngardet.

Legionen hade inget partiprogram. Codreanu skrev: ”Landet är döende i avsaknad av män, inte i avsaknad av program; åtminstone är detta vår åsikt. Det är med andra ord inte program vi behöver, utan män, nya män. För så som folk är idag, formade av politiker och infekterade av judiskt inflytande, kommer de att kompromettera det mest briljanta politiska program.” Codreanu såg legionen som skolan som skulle skapa dessa nya män, en ny rumänsk aristokrati, en generation av hjältar. Männen i legionen skulle drivas av kärlek till Gud och fosterland, ömsesidig lojalitet, pliktkänsla och offervilja. Man förespråkade en asketisk och kristen livsstil. Codreanu hade således insett att en politisk revolution måste föregås av en andlig revolution, om den skulle kunna åstadkomma något av bestående värde.

Under 1933 gick regimen i Rumänien hårt åt Järngardet, och flera legionärer mördades av polisen på uppdrag av regeringen. Tiotusentals kristna nationalisters hem genomsöktes, och många legionärer fängslades och torterades.

Efter en hård tid för organisationen blev läget något bättre under och efter 1934 då förtrycket lättades upp från statens sida. Legionärerna byggde upp flera arbetsplatser, kulturhus, kyrkor och broar. De grävde diken och hjälpte de fattiga bönderna i deras vardag på landsbygden med sitt dagliga arbete. De lade stor vikt vid hög arbetsmoral, disciplin och andlighet.

Järngardet red ofta från stad till stad för att sprida sitt budskap, sjungandes nationalistiska marschsånger. De höll torgmöten i byarna där Codreanu talade till folkmassorna. Enligt hans egna skrifter brukade hela byar samlas för att skåda den uppståndelse som uppstod då de anlände till platserna samtidigt som polisen försökte stoppa dessa marscher genom att blockera deras vägar och beskjuta dem. Järngardets stöd hos folket växte allt mer genom flygblad, tal och möten. Codreanu reste även till olika delar av Europa, ibland med partimedlemmar eller med sin fru och vänner, där de spred sitt budskap. En stor del av sitt liv tillbringade han på resande fot, och han besökte bl.a Tyskland där han för första gången fick höra om Adolf Hitler och om nationalsocialisternas brunskjortor som stred på Berlins gator.

1937 hölls allmänna val i Rumänien och Järngardets parti "Allt för Fäderneslandet" ("Totul Pentru Tara", TPT) blev det tredje största. Efter valet ansåg regeringen att Järngardet började få allt för stort inflytande hos folket och man förbjöd därför partiet. Codreanu protesterade och höll flera tal där han angrep den korrumperade regeringen.

Mordet

Det legionära levande korset i täten för Codreanus begravningsparad
Minnesplakat/monument till Codreanu, Nicadori och Decemviri

Efter införandet av en diktatorisk monarki 1938 dödades Codreanu tillsammans med ett antal andra legionärer, då de, efter det förra valet så tydligt utgjorde ett starkt hot mot det rumänska statsskicket.

Kaptenen, som Codreanu kallades av Järngardet, satt vid tillfället fängslad tillsammans med andra legionärer i Jilava. Dessa var medlemmar ur dödsskvadronerna Decemviri och Nicadori. Under natten mellan 29 och 30 november 1938 skedde något som liknade en aktion där fångarna skulle transporteras till ett annat fängelse. Codreanu övriga fängslade legionärer fördes ut på fängelsegården där vakterna väntade på dem och förde in dem i lastbilar där de bakbands till händer och fötter.

Bilarna stannade på en väg och fångarna fördes ned i en skog där de ställdes upp bredvid varandra på knä. Bödeln som stod bakom Codreanu har själv beskrivit denna händelse där Codreanu ska ha tittat upp mot sin bödel och sagt "tillåt mig att få tala med mina legionärer", varpå signalen för avrättningen, tre blinkningar med en ficklampa, blixtrade till. Då ingen av vakterna påbörjade avrättningen kom chefen själv ned och skrek "Avrätta!" och vakterna ströp då fångarna.

Efter mordet fraktades kropparna till en plats där gravar redan hade grävts. Man lade kropparna i dessa och sköt allihop i ryggen för att det skulle se ut som ett rymningsförsök.

Utvalda citat

Codreanu om staten kontra individen:


Mänskliga rättigheter begränsas inte bara av andra människors rättigheter utan även av andra rättigheter. Det handlar om tre olika saker:


  1. Individen
  2. Det nuvarande nationella kollektivet, det vill säga totaliteten av samtliga individer inom samma nation, som lever i staten vid ett givet ögonblick.
  3. Nationen, det historiska väsen vars liv sträcker sig över århundraden, med rötter djupt begravna i tidens dimmor, och med en ändlös framtid.


Ett nytt stort misstag av demokratin grundat på ”mänskliga rättigheter” är att erkänna och visa intresse för endast en av dessa tre enheter, individen; den försummar den andra eller förlöjligar den, och förnekar den tredje. De har alla sina rättigheter och skyldigheter, rätt att leva och skyldigheten att inte inkräkta på de andra tvås rätt till liv. Demokratin ser endast till att säkra individens rättigheter. Det är därför vi bevittnar en väldig oreda i demokratin. Individen tror att han, med sina obegränsade rättigheter, kan inskränka på hela kollektivets rättigheter, vilket han anser sig kunna trampa på; således bevittnar man i demokratin denna sönderslitande scen, denna anarki i vilken individen inte erkänner något utom sina egenintressen.


Legionen föredrar att stå enad även om den väljer fel väg. Om Legionen hamnar i helvetet, ska den fortfarande stå enad. Efter en framgångsrik erövring av helvetet, återvänder vi segerrikt. Det spelar ingen roll om vi vinner, förlorar eller offrar våra liv. Huvudsaken är att vi gör det tillsammans som en enhet av järn.

(Citat ur boken: Till mina legionärer, Corneliu Z. Codreanu, Logik Förlag)

Bibliografi

Fasces lictoriae.svg.png
Den här artikeln ingår
i ämnesportalen om
Fascism

Se även

Källor