Hofors
Hofors är en tätort i Gästrikland och centralort i Hofors kommun, Gävleborgs län.
Innehåll
Från socken till kommun
Hofors har anor i ett gammalt järnbruk från 1600-talet. Orten var dock sedan vikingatiden vallområde för bönderna i Torsåker, som på somrarna tog dit sina djur och hade dem på sommarbete. Bruket utvecklades sedermera till en modern industriort med ett stålverk inom Ovako-koncernen, Hofors största arbetsgivare. Näst största arbetsgivaren är Hofors kommun. Ägare till Hofors bruk var under 1600- till 1800-talet släkten Petre. Den kanske mest kände i släkten Petre var Thore Petre, brukspatron och riksdagsman, som arbetade mycket för att barnen skulle få gå i skolan, något som inte alls var självklart på 1800-talet.
Släkten Petre gav namn åt Torsåkers första skola på 1700-talet, "Petreskolan i Prästhyttan", och Thore Petre själv har gett namn åt en av Hofors nuvarande skolor, Petreskolan utöver det finns Värnaskolan, Hagaskolan och Lillåskolan. För de mindre barnen finns det förskolor både i Robertsholm, Born, Lillån, på Västerhöjden och i centrum. Gymnasieskolan och komvux Björkhagsskolan ligger också i närheten av centrum.
Hofors kommuns nuvarande geografiska omfattning är densamma som Torsåkers socken och tillkom efter kommunreformen 1971. Hofors kommun återförenades då med den till ytan större Torsåkers kommun. Hofors och Torsåkers kommuner hade dessförinnan varit självständiga kommuner sedan 1925 då Hofors kommun bildades genom en delning av Torsåkers socken.
Från Blästerhyttor till modernt stålverk
Järn och stål är det som Hofors är mest känt för. Hela bygden vittnar om järnhanteringen; gamla gruvhål, ruiner efter smedjor och hyttor, dammar, kanaler och slagghögar. Den rikliga tillgången på skog, malm och vattenkraft satte tidigt sin prägel på Torsåkersbygden. I bygden finns djupa rötter i järnhanteringen och snart sagt varje liten by har haft sin egen hytta, vilket också framgår av många byars namn. Hofors tätort har utvecklats under en epok av industriell expansion med stålverket som nav.
Några historiska händelser
- 1374 Albrekt av Mecklenburg utfärdar privilegiebrev för Torsåkers Bergslag
- 1858 18 juli Första lyckade bessemerblåsningen vid Edske Masugn
- 1925 Hofors kommun bildas, från att tidigare varit en del av Torsåkers socken
- 1962 Hofors nya Kyrka invigs den 3 november
- 1966 Hoforshallen invigdes
- 1968 Hofors affärscentrum
- 1971 Hofors kommun återförenas med Torsåkers kommun
Gästrikeleden
Gästrikeleden består av 27 mil markerad vandringsled och tar dig runt i Gästriklands natur och kulturhistoria. Utmed den södra delen finns Dalälvens generösa natur med flera naturreservat och Färnebofjärdens Nationalpark. Längs hela leden ser du spår av järnhanteringens betydelse för denna del av landet.
Gästrikeleden är uppdelad på fyra etapper.
- Etapp 1 Hemlingby - Gysinge
- Etapp 2 Gysinge - Hofors
- Etapp 3 Hofors - Kungsberg - Rönnåsen
- Etapp 4 Rönnåsen - Högbo Bruk - Hemlingby