USA
| United States of America | ||
|---|---|---|
| ||
| Namn | United States of America | |
Valspråk
|
In God We Trust | |
Nationalsång
|
The Star-Spangled Banner | |
Huvudstad
|
Washington, D.C. | |
Språk
|
engelska (de facto) | |
Självständigt
|
4 juli 1776 | |
Folkmängd
|
331,449,281 (3:e) | |
Yta
|
9 372 614 km² | |
Valuta
|
US-dollar (USD) | |
Tidszon
|
UTC-5 till UTC-10 | |
Nationaldag
|
4 juli | |
Landskod
|
us | |
Landsdomän
|
.us | |
Landsnummer
|
1 | |
- För andra betydelser av Amerika, se Nordamerika och Sydamerika.
Amerikas förenta stater (USA) är en federal konstitutionell republik bestående femtio stater och ett federalt distrikt. Landets president är sedan januari 2021 Joe Biden.
Landet ligger främst i centrala Nordamerika, där fyrtioåtta angränsande stater och samt huvudstaden Washington, DC, ligger mellan Stilla havet och Atlanten, som sedan gränsar till Kanada i norr och till Mexiko i söder. Delstaten Alaska ligger nordväst om kontinenten, med gräns mot Kanada i öst och Ryssland i väster över Berings sund, och delstaten Hawaii ligger i mitten av Stilla havet. USA har även flera territorier, eller isolerade områden, som är spridda runt om i Karibien och Stillahavsområdet, därbland Puerto Rico.
Landets areal uppnår en yta av 9,83 miljoner km² och en population på över 330 miljoner människor (2019), landet är därmed världens tredje största med den totala arealen, och det tredje största av landareal och befolkning. Den amerikanska ekonomin är bland den största ekonomin i världen, med en nominell år 2021 bruttonationalprodukt (BNP) på mer än US $ 22 biljoner (över 16% av världens totala).
Innehåll
Historia
Den nordamerikanska kontinenten var redan innan de europeiska folkens ankomst befolkad. Olika folk, populärt omtalade som "indianer" (på moderna engelska kallade "Native americans") hade etablerat sig då inlandsisen drog sig tillbaka och gjorde invandring möjlig. En etablerad teori är att de anses ha kommit in från Asien via Berings sund i nordväst och spridit sig över hela kontinenten. Modern forskning har emellertid visat att de sannolikt trängde undan den första befolkningen som anlänt från Europa flera tusen år tidigare under en migrationsvåg kallad Out of Europe. Flera arkeologiska fynd, bland annat The Spirit Cave Mummy, ger stöd för teorin att de första amerikanerna kom från Europa. Enligt legenden om Si-Te-Cah bland "indianer" i Nevada så utrotades ett folk som beskrivs som långa, vita och med rött hår och skägg vilket har tolkats som ett av de första kända folkmorden. Native americans trängdes i sin tur undan av en omfattande massinvandring av européer. Idag är de en minoritet av landets befolkning.
Nationen grundades av de tretton kolonierna, som fanns under Storbritanniens administration, längs Atlantkusten. På den amerikanska flaggan återspeglas de första tretton staterna i de röda och vita ränderna på tvären, medan stjärnorna på blå botten representerar antalet stater idag, 50 stycken. Flaggan har alltså ändrats då fler stater har tillkommit vilket har gjort att antalet stjärnor är olika till antalet beroende på vilket år en flagga tillverkats. De första amerikanska medborgarna var individer av europeisk härkomst: engelsmän, skottar, tyskar, holländare och skandinaver. Landet utropades, i och med självständighetsförklaring den 4 juli år 1776 efter den amerikanska revolutionen. De revolutionära staterna hade då besegrat den dåvarande makthavaren Storbritannien. En federal konvention antogs och är den nuvarande amerikanska konstitutionen sedan 17 september, år 1787, och dess ratificering året därpå gjorde att staterna blev en del av en enda republik, dvs. en federal konstitutionell republik. The Bill of Rights, som omfattar tio författningsändringar, ratificerades år 1791.
En bidragande orsak till att kolonierna utropade självständighet anses ha varit ekonomiska villkor. King George III’s Currency Act of 1764 förbjöd kolonierna att utfärda egen räntefri valuta. Englands Kung George III tvingade därmed kolonierna att endast handla med räntebaserad valuta utfärdad av Bank of England. Efter självständighetsdeklarationen följde en lång och utdragen kamp om rätten att utfärda landets valuta där privata intressen kämpade om kontrollen. I ett tidigt skede utfärdades Colonial Script. First Bank of the United States upprättades 1791, men dess rättigheter upphörde efter 20 år. Benjamin Franklin, James Garfield, Andrew Jackson, Thomas Jefferson och Abraham Lincoln tog alla strid för att en centralbank skulle vara statlig och därmed tjäna folket och dess intressen. Då Federal Reserve tilldelades monopol på skapandet av pengar lades grunden för en privatägd valuta som under hela 1900-talet kom att tjäna som världsvaluta i vilken råvaror handlas med. Ett försök att bryta monopolet gjordes av John F. Kennedy i och med Executive Order 11110.
Under 1800-talet, förvärvade USA mark från Frankrike, Spanien, Mexiko och Ryssland, samt republikerna Texas och Hawaii. Tvister mellan det jordbruksdominerade Syd och det industriella Norr över staternas rättigheter och utvidgning var en bidragande orsak till det amerikanska inbördeskriget på 1860-talet. De södra staterna hade ekonomiska fördelar med att ha slavar vilket skapade en obalans bland annat i köpkraften mellan staterna. Inbördeskriget hade dock flera ekonomiska dimensioner. Kampen om kontrollen över utfärdandet av valuta var långt ifrån avgjord och president Lincoln utfärdade en valuta som kallades Greenback. De norra staternas seger hindrade en permanent uppdelning av landet och ledde till slutet av slaveriet i USA, ett slaveri som omfattade både slavar av afrikanskt och europeiskt ursprung. Det följande spansk-amerikanska kriget och andra världskriget har bekräftat landets ställning som en militär supermakt. Under år 1945 blev USA landet världens första land som använt kärnvapen, en ständig medlem av FN:s säkerhetsråd, och en grundande medlem av Nato. USA är den enda militära supermakt efter kalla krigets epok och den dominerande ekonomiska, politiska och kulturella kraft i världen, även om förhållandena i världspolitiken är under en förändring, då bland annat länder som Kina och Indien ständigt utvecklas till en allt mer betydande ekonomiska stormakter. En betydande roll i USA politik anses idag lobbygrupper ha, där AIPAC ofta framhålls som en av de mest inflytelserika.
Krig, militära ingripanden, statskupper och inblandning i andra staters politik
USA har sedan 1890 varit inblandat i cirka 150 krig, militära konflikter, statskupper, inblandning i andra staters politik samt direkt eller indirekt medverkat med militär närvaro på olika håll i världen.[1] I de bägge världskrigen hade landets närvaro en stor inverkan på krigens utfall. Trots president Woodrow Wilsons löfte till sina väljare att hålla USA utanför den från början europeiska konflikten ingrep landet mot Tyskland i ett läge då Tyskland höll på att vinna kriget och redan erbjudit England en Status Quo-fred. Kriget utvecklades därmed till första världskriget. Under andra världskriget ingrep USA igen och gjorde gemensam sak med det kommunistiska Sovjetunionen mot Tredje riket. Förutom medverkan i de bägge världskrigen är Koreakriget och Vietnamkriget två kända krig med amerikansk medverkan.
Tiden efter andra världskriget handlade retoriskt mycket om att bekämpa kommunismen, där Kalla kriget, som inte var ett krig i egentlig mening med stridande parter, stod i fokus. I slutet av 1980-talet och början av 1990-talet avvecklades emellertid Sovjetunionen och de kommunistiska systemen i östra Europa, varpå fokus i USA:s militära insatser förändrades. Istället började muslimska stater angripas och flera krig och militära insatser sattes in i synnerhet i Mellanöstern. Retoriken kom att handla om New World Order och Kriget mot terrorismen. Genom aktiv propaganda, bland annat initierad av Tom Lantos, startades Gulfkriget. Lantos anlitade kommunikationsbyrån Hill & Knowlton som arrangerade en utfrågning inför Congressional Human Rights Caucus där ett falskt vittne uppträdde. 1990-talet präglades av flera ingripanden, varav flera i muslimska länder.
Den 11 september 2001 inträffade något som beskrivs som en brytpunkt i USA:s historia. USA, som hållit krig utanför de egna landgränserna, angreps i en omfattande terroristattack. Enligt den officiella konspirationsteorin utfördes attacken av 19 muslimer utrustade med mattknivar som kapade fyra reguljärflygplan inne på amerikanskt territorium. Med två av planen raserades tre byggnader till marken i fritt fall, Twin Towers och WTC7. Försvarshögkvarterets byggnad Pentagon ska enligt den officiella utredningen också ha attackerats med ett av de fyra planen, dock utan att lämna några spår av varken passagerare eller bagage på platsen. Det fjärde planet, United Airlines Flight 93, försvann spårlöst och på den angivna nedslagsplatsen fanns endast en rykande grop men inga flygplansdelar, kroppar eller bagage. Händelsen den 11 september 2001 föregicks av en skrivelse från lobbygruppen Project For The New American Century endast ett år tidigare; Rebuilding America’s Defenses: Strategy, Forces and Resources for a New Century där "ett nytt Pearl Harbor" förutspåddes. Som ett resultat av 11 september-attackerna intensifierades USA:s militära närvaro i Mellanöstern och Irak anfölls under förevändningen att landet hade massförstörelsevapen,[2] ett påstående utrikesminister Colin Powell senare tvingades backa ifrån.[3]. Som en av de mer inflytelserika personerna kring kriget mot Irak pekas Richard Perle och Paul Wolfowitz ut.
USA - en bräcklig mångkultur
USA betraktas idag som ett mångkulturellt land där olika etniciteter lever sida vid sida. Landet lyfts ibland fram som ett föredöme för integration där alla medborgare har samma status och definieras som amerikaner. Den harmoniska bilden är dock till stora delar en myt som odlas av politiker, massmedia och en kommersiellt mycket kraftig export av konsumtionskultur, inte minst TV-serier och filmer producerade i Hollywood. Etniska grupper definieras i USA i termer som caucasians, afroamericans, asians, jews och latinos. Landet upplever sedan decennier en kraftig segregation där i huvudsak medborgare av europeiskt ursprung, caucasians, flyttar ifrån bostadsområden med mångkulturell prägel. Fenomenet som kallas White flight är känt även i Europa. På grund av inre splittring och etniska konflikter har stödet för en definitiv separation ökat. Nationalistiska organisationer har yrkat på en delning av landet till mindre oberoende och självständiga statsbildningar, exempelvis Aztlan, Republic of Lakotah, Northwest Front och Republic of New Afrika.
Demografi
| Antal vita europeiska amerikaner: 1800–2020 | ||||
|---|---|---|---|---|
| År | Vit befolkning | % av Amerika | Total befolkning | |
| 1800 | 4,306,446 | 81.1% | 5,236,631 | |
| 1850 | 19,553,068 | 84.3% | 23,191,876 | |
| 1900 | 66,809,196 | 87.9% | 76,212,168 | |
| 1950 | 134,942,028 | 89.5% | 151,325,798 | |
| 2010 | 223,553,265 | 72.4% | 308,745,538 | |
| 2020 | 204,277,273 | 61.6% | 331,449,281 | |
Bildgalleri
- USA
Modern forskning pekar på att de första amerikanerna anlände från Europa, den så kallade Out of Europe-teorin.
Kongressbyggnaden Kapitolium.
USA:s Kongress.
Vapenskölden för USA:s Senat, med en fasce.
Immigrationsstationen Ellis Island mellan New York och New Jersey. Stationen hade avlusningskammare för bekämpning av tyfus.
En vanlig bild av 1900-talets USA är utlandstrupper. Här soldater i Afghanistan.
Daily News den 28 mars 1933, möte i Madison Square Garden samlade 40 000 människor. Ett par dagar tidigare hade judiska organisationer i USA deklarerat ekonomiskt krig mot Tyskland, en händelse som bidrog till att öka spänningarna och som till slut ledde fram till andra världskriget.
|
i ämnesportalen om Geografi och länder |
