Kriget mot terrorismen

Amerikanska soldater i Afghanistan.

Twin Towers attackerat innan tornen rasar. Händelsen blev en formell inledning till kriget mot terrorism världen över.

En brittisk C-130J Hercules på plats för att införa regimskifte i Irak.

En MQ-1 Predator drönare vilken flitigt används över Afghanistan, Irak och Pakistan.

Missiler avfyras mot Syrien som hämnd för nervgasattacken i Khan Shaykhun

Kriget mot terrorismen, är den vedertagna benämningen på det krig som i stort sett är ett krig mot islam världen över. Kriget startades efter 11 september-attackerna i USA 2001 då, enligt den officiella konspirationsteorin, 19 muslimska terrorister kapade fyra flygplan inne på amerikanskt territorium och angrep mål i New York och Washington. Skulden för attacken lades på al-Qaida under ledning av Usama bin Ladin och händelsen föranledde främst USA men även flera länder i Europa samt Israel att inleda flera militära kampanjer mot muslimska stater. Kriget mot terrorismen anses inte vara islamofobiskt.

Under president George W. Bush lades en ny strategi fram för att bekämpa terrorister och rättfärdiga kriget mot terrorismen. Bland annat lade man fram förebyggande militära attacker och regimändringar för att införa demokrati. Dessa punkter blev senare kända som Bushdoktrinen.

Anfall mot Afghanistan

En av de första åtgärderna för att bekämpa Islam var anfallet mot Afghanistan som inleddes redan den 7 oktober 2001, det vill säga mindre än en månad efter att Twin Towers och WTC7 ödelagts. Målsättningen var officiellt att fånga Usama bin Ladin, upplösa organisationen al-Qaida, och byta ut regeringen i Kabul till en som var mer vänligt inställd till angriparna. I kampanjen deltog även Sverige.

I juli 2016 bestämde president Obama att USA skulle framgent ha cirka 8,400 soldater kvar i Afghanistan för att hjälpa till att bekämpa talibanerna.

I augusti 2021 lämnade USA Afghanistan efter 20 år. Konflikten slutade med 2,400 döda amerikanska soldater och 53,000 stupade talibaner. I all hast vid uttåget lämnade man kvar militär utrustning för över 70 miljarder svenska kronor.

Anfall mot Irak

Med 11 september-attackerna som förevändning anfölls även Irak 2003. Anfallet förgicks av en massiv propagandakampanj om att Irak hade massförstörelsevapen samt hyste terrorister med kopplingar till al-Qaida. Statssekreterare Colin Powell deklarerade den 5 februari 2003 att informationen var korrekt och baserad på underrättelsetjänster som var trovärdiga.

Powell hade i februari 2001 informerat att Irak inte hade några massförstörelsevapen och landets president Saddam Hussein inte var ett hot. Utrikesminister Condoleezza Rice uppgav i juli 2001 samma budskap, att Irak inte utgjorde något hot. President George W. Bush erkände den 21 augusti 2006 att Irak inte hade samma vapen som USA och Israel och att landet inte var inblandat i 11 september-attackerna.

Sverige hjälpte de anfallande parterna bland annat genom att ta hand om de flyktingar som blev ett resultat av anfallet. Södertälje tog emot fler flyktingar än USA och Kanada tillsammans och massinvandringen av irakiska flyktingar blev en naturlig del av den svenska folkutbytespolitiken.

I mars 2022 avstod Irak från att fördöma Rysslands invasion av Ukraina i FN, detta tillsammans med bland annat länder som Kina, Eritrea och Syrien.

Anfall mot Libyen

Under våren 2011 inleddes ett anfall mot Libyen. Anfallet fick stöd av FN och flera europeiska länder. Landets ledare Muammar Gaddafi avlägsnades och togs efter långa strider tillfånga och avrättades på plats utan rättegång. Sveriges medverkan i anfallet fick stöd av samtliga riksdagspartier utom Sverigedemokraterna.

Trots att demokratiska val hölls efter Gaddafis fall så fortsätter dock Libyen att vara präglat av våldsamma politiska strider. Olika etniska, regionala och religiösa grupper strider om makten.

Anfall mot IS i Irak och Syrien

Under 2014 lade terrorgruppen IS eller ISIL (Islamic State of Iraq and the Levant) under sig stora områden i framförallt norra Irak. Under sommaren började USA utföra spaningsuppdrag över norra Irak. För att bekämpa och rulla tillbaka IS framgångar inledde USA i augusti en flygoffensiv mot deras trupper både i Syrien och Irak. Den 8 september återtog den irakiska armén med stöd av USA Hadithadammen och staden Barwana och dödade 15 IS soldater. Man har även hejdat IS framryckning vid den kurdiska gränsstaden Kobane i norra Syrien.

Militära experter tror att det kan ta flera år att besegra IS i Mellanöstern.

Övriga insatser

Utöver Afghanistan, Irak och Libyen har insatser gjorts för att implementera kriget på andra håll, bland annat i Somalia. Man har även dödat al-Shabaab ledaren Ahmed Godane i en drönarattack i Somalia i september 2014.

Drönarattacker har även dödat minst tio al-Qaida krigare i Jemen under 2014.

USA:s allierade i Mellanöstern, Israel, har använt sig av samma retorik. Landet anser sig föra ett krig mot Hamas och Hizbollah, som klassas som terrorister mot den judiska nationalstaten. På bägge sidor av den israeliska gränsen kämpar nationalistiska grupper mot varandra för att vinna kontroll över Palestina. Den amerikanske presidenten George W. Bush deklarerade i maj 2008 att USA står på Israels sida i kampen mot terrorism.

Den 7 april 2017 avfyrade USA 59 missiler mot mål i Syrien, som straff för en nervgasattack i Khan Shaykhun några dagar tidigare.

Konsekvenser av det internationella kriget

På grund av upptrappade spänningar världen över med anledning av kriget ökade ansträngningarna för att öka säkerheten i flera länder. Flygplatser har belagts med nya säkerhetsföreskrifter och passagerarna tvingas finna sig allt hårdare kontroller. I USA har den omdiskuterade Patriot Act instiftats och allmän övervakning har införts på flera platser i världen, i synnerhet på Internet där datatrafiken idag inte längre är fri från myndigheters kontroll och insyn.

Eftersom det huvudsakliga målet för kriget har varit inriktat mot muslimer har det lett till misstänkliggörande. Media har valt att okritiskt redogöra för den officiella konspirationsteorin kring 11 september-attackerna, utan att ta hänsyn till kritiska röster som menar att det råder många oklarheter kring händelsen. Situationen har skapat ett klimat där spänningarna har ökat mellan olika grupper. Den norske massmördaren Anders Behring Breivik har tydliggjort att hans massaker i Norge den 22 juli 2011 var en del i ett globalt krig mot Islam. I sitt manifest 2083 - A European Declaration Of Independence hänvisar Berivik flera gånger till 11 september-attackerna.

Konsekvenser för Sverige

Invandringen till Sverige har ökat kraftigt under 2000-talet. Staplarna avser befolkning (blå) och relativ invandring i förhållande till folkmängd (gul).

Sambanden kan dock ibland vara otydliga. Kedjereaktioner med händelser som påverkar nya händelser har inte alltid självklara kopplingar. Vad som dock står klart är att flera andra attacker runtom i världen direkt eller indirekt är konsekvenser av ökade spänningar mellan olika grupper. Sverige klarade sig länge från rena självmordsattacker till den 11 december 2010 då Taimour Abdulwahab blev landets första självmordsbombare. Samma månad förbereddes ett attentatsförsök mot den danska tidningen Jyllandsposten där tre av de gripna var bosatta i Sverige. Den svenske konstnären Lars Vilks har flera gånger blivt hotad efter att han lyfts fram av svenska journalister med motivet att det endast är yttrandefriheten som försvaras.

Sverige har drabbats särskilt hårt av krigets konsekvenser. I förhållande till folkmängd har landet tagit emot flest invandrare från Irak, Afghanistan och Somalia. Massinvandringen har under 2000-talet slagit alla tidigare rekord. Antalet ensamkommande flyktingbarn från just Irak, Afghanistan och Somalia har ökat för varje år och varit ekonomiskt förödande för många svenska kommuner. Allt fler utsatta områden har vuxit upp och spänningarna mellan urbefolkningen och invandrare har resulterat i ett ökat antal svenskfientliga tillbud.

Situationen i Sverige har skapat debatt kring frågan om invandring och har varit en bidragande orsak till framgångarna för Sverigedemokraterna som kom in i Riksdagen vid valet i september 2010. Stödet för en fortsatt svensk medverkan i det internationella kriget har dock starkt stöd bland svenska partier och Riksdagen har gett mandat för fortsatta insatser och fortsatt folkutbytespolitik.

Säkerhetspolisen räknar med att cirka 300 svenska medborgare krigar som jihadister på IS sida i Syrien. De flesta av dessa svenskar har ursprung i Mellanöstern. Göteborg är en av de städer i Europa från vilken flest personer anslutit sig till muslimska extremistgrupper enligt säkerhetspolisen.

Sveriges statsminister Stefan Löfvens plan för att bekämpa Islamistisk terrorism är att "unga killar" skall ha "en skola som ger bra möjligheter till en utbildning, föräldrarna är i arbete, ett rent och snygg bostadsområde".

Terrorattentatet på Drottninggatan

Förövaren vid terrorattentatet på Drottninggatan i centrala Stockholm den 7 april 2017, den Uzbekistanske medborgaren Rakhmat Akilov, värvades av IS redan 2014 vid sin ankomst till Sverige. Akilov skall via internet aktivt ska ha uppmanat sina landsmän att resa till Syrien för att kämpa med Islamiska Staten. Vid en minnesgudstjänst för att hedra de som omkom på Drottninggatan så inbjöds imam Mahmoud Khalfi från Stockholms moské som talare, vilken enligt egen utsago har kopplingar till Muslimska Brödraskapet.

Den här artikeln ingår i ämnesportalen om Geopolitik