Uvertyr

Från Metapedia
Hoppa till: navigering, sök

Uvertyr som på Franska betyder öppning, är en orkesterinledning till en Opera, Oratorium, Operett, eller Revy, och kan även vara ett fristående orkesterstycke.

Bakgrund

Under operans första tid kom uvertyren i bruk som ersättning för prologen, och dess uppgift var då närmast att bilda en underhållande bakgrund för åhörarnas konversation innan ridån gick upp. Två typer av uvertyrer utformades under 1600-talet: den franska, som först användes av Jean-Baptiste Lully har en högtidlig, långsam inledning, som övergår i en allegro del i Fuga form och oftast åter slutar med en långsam del. Den andra formen av uvertyren är den italienska som börjar och slutar i snabbt tempo, med en långsam mellandel i mitten av uvertyren.


Från omkring cirka 1750 komponerades uvertyrerna i allt större utsträckning som sonatsatser, och det blev ett allmänt krav att uvertyrerna skulle vara karakteristiska för operans huvudinnehåll. Gluck och Mozart följer kravet och knyter också gärna samman uvertyren med operan genom att låta uvertyren gå direkt över i operans första scen.


De tyska romantikerna gick vidare på denna väg, tills uvertyren hos Richard Wagner blev en helt Symfonisk dikt, samtidigt som den formellt blev friare.


I Frankrike kom den så kallade potpurri uvertyren i bruk med konsekvent användande av melodier från operan. Det är i denna form av uvertyr som är mest vanlig i operetter. I Italien började man på Verdis tid betrakta uvertyren i egentlig mening som överflödig, men Verdis operor har gärna ett kortare förspel, och kallas därför förspel istället för uvertyr.


Utvecklingen av uvertyren kulminerade med Rickard Wagner, och nådde därmed sin höjdpunkt under 1800-talets romantiska kompositörer.