Thomas Mann
Thomas Mann, född den 6 juni 1875, död den 12 augusti 1955, var en tysk författare som fick nobelpriset i litteratur 1929.
Liv
Thomas Mann föddes i Lübeck, Tyskland. Hans far Thomas Johann Heinrich Mann var en framträdande politiker och affärsman. Modern Júlia da Silva Bruhns kom från Brasilien och hade i sin tur en tysk far, Johann Ludwig Herman Bruhns, och en brasiliansk mor, Maria da Silva.
År 1905 gifte han sig med judinnan Katia Pringsheim, och tillsammans fick de sex barn, Erika, Klaus, Golo, Monika, Elisabeth och Michael. Flera av barnen kom liksom sin far att ägna livet åt sitt författarskap.
I samband med det nationalsocialistiska maktövertagandet i Tyskland 1933 flyttade familjen Mann till Küsnacht i Schweiz och sedan vidare till USA 1939. År 1952 flyttade Thomas Mann tillbaka till Schweiz där han tillbringade sina sista levnadsår.
Politiska åsikter
Thomas Mann är kanske framför allt känd som en stark motståndare till nationalsocialismen. I sina tidiga år var Mann kritiskt inställd till liberalismen till förmån för tysk kejserlig konservatism. Efter första världskriget framstod han dock som en av de främsta förespråkarna av demokratisk parlamentarism och uppmanade i boken Von Deutscher Republik Tysklands intellektuella att sluta upp bakom Weimarrepubliken. När det Nationalsocialistiska tyska arbetarepartiet började växa fram som en politisk kraft ägnade Mann allt mer av sin tid åt att angripa partiet. Han närmade sig samtidigt kommunismen allt mer.
Förklaringen till Manns ovilja mot nationalsocialismen står troligen delvis att finna i att hans hustru var judinna och han själv kvartskreol och bisexuell.
Sexuell läggning
Manns kanske mest kända verk Döden i Venedig handlar om den fiktive författaren Gustav von Aschenbach som under sin vistelse i Venedig blir förälskad i den unge pojken Tadzio. Aschenbach försöker först bortförklara sina känslor men blir sedan helt besatt av pojken och börjar följa efter honom i hemlighet. När Tadzio en dag ser honom och ler vänligt blir Aschenbach så upprymd att han rusar in i en trädgård och skriker "Jag älskar dig". Senare börjar Aschenbach även ha erotiska drömmar om den unge pojken, men han rör honom aldrig fysiskt.
När Thomas Manns dagböcker offentliggjordes 1975 framkom att han själv var bisexuell. Vidare efterforskningar i Manns liv avslöjade att Döden i Venedig av allt att döma baserades på hans egna upplevelser. Då Mann under sommaren 1911 bodde på hotell Grand Hôtel des Bains i Venedig blev han hänförd av en 11-årig polsk pojke vid namn Władysław Moes, vilket beskrivs i detalj i Gilbert Adairs bok The Real Tadzio.
Döden i Venedig anses vara en av de främsta homosexuella böckerna, men den används även av pedofiler som exempel på hur en socialt framstående person utgör en av dem.
Böcker
- Buddenbrooks (1901; "Huset Buddenbrook" eller "Buddenbrooks")
- Der kleine Herr Friedemann (1898; "Lille herr Friedemann")
- Tristan (1903)
- Königliche Hoheit (1909; "Hans kunglig höghet")
- Der Tod in Venedig (1912; "Döden i Venedig")
- Friedrich und die grosse Koalition ('Fredrik och den stora koalitionen', 1915)
- Betrachtungen eines Unpolitischen ('Betraktelser av en opolitisk man', 1918)
- Der Zauberberg (1-2, 1924; "Bergtagen")
- Joseph und seine Brüder
- Mario und der Zauberer (1930; "Mario och trollkarlen")
- Achtung, Europa! (1938; "Europa vakna!").
- Lotte in Weimar (1939; "Lotte i Weimar")
- Doktor Faustus (1947)
- Bekenntnisse des Hochstaplers Felix Krull (1954; "Svindlaren Felix Krulls bekännelser")
