Thüringar

Thüringarna var en germansk folkstam som i början av 400-talet bodde mellan floderna Werra och Saale i Tyskland. De var en stam som uppstått ur bl.a. hermundurerna.

De var lojala till hunnerna och stred tillsammans med dem mot romare (under ledning av Aetius) och visigoter (under ledning av Theoderik I) i slaget vid Katalauniska fälten år 451. Romarna och visigoterna segrade och det var då hunnerexpansionen i Europa fick ett slut.

Mellan ca år 450-525 bodde thüringarna i området mellan Elbe och Donau och fungerade som en buffert mot slaverna från öster.

År 531 besegrades thuringarnas siste kung, Hermanifried, av de meronvingiska frankerna med hjälp av saxare. Hermanifried mördades och hans territorium annekterades av segrarna. År 624 bildades hertigdömet Thüringen, men det upplöstes av Karl Martell (son till Pippin de Lille). År 908 tog hertig Otto av Sachsen makten över Thüringen och först år 1485 upphörde Thuringen att vara en självständigt politisk enhet.