Hunner
Hunnerna var ett asiatiskt nomadfolk sannolikt besläktade med Xiongnustammarna i norra Kina. Kinesiska muren uppfördes som skydd mot anfall från dem. När dessa stammar vandrade västerut kom de så småningom till Kaukasus under namnet hunner. De var kända för sin krigskonst och sitt skickliga sätt att hantera hästen. Under sina vandringar hade de delvis sammansmält med andra stammar.
Innehåll
Marcellinius om hunnerna
Den romerske historieskrivaren Marcellinius beskrev hunnerna som mycket vilda och ohyfsade. De var grovlemmade, kortväxta och hade stora huvuden. Deras kläder rengjordes aldrig utan bars tills de blev utslitna. De saknade förmåga att skilja på gott och ont och sågs av germanerna som mycket skräckinjagande.
Hunnerna invaderar Europa
De uppträdde under folkvandringstiden genom att ca år 370 tränga in i Europa och tvinga germanstammar som slagit sig ned i östra Europa på flykten. De besegrade först alanerna och ostrogoterna. Därefter drev de visigoterna till södra sidan av Donau. Hunnerna gjorde många räder mot de romerska besittningarna i Donau och annekterade delar av Rumänien och slättlandet i Ungern. Deras invasion bidrog att stora grupper germaner sökte sig till andra håll, bl.a. Gallien, Spanien och nordvästra Afrika där de västromerska provinserna föll. Västromarnas ledare Aetius anställde hunner i sin tjänst för att driva bort germanerna ur Gallien och år 437 störtade romarna burgunderriket med hjälp av hunnerkrigare.
Attila blir hunnernas ledare
När Attila med sina statsmannaegenskaper blev ledare för hunnerna förbättrades deras samhällsorganisation betydligt. Han skapade ett rike där nuvarande Ungern var centralort och de germaner som bodde där tvingades att underkasta sig hunnernas styre. Attila anställde greker och romare för att sköta administrationen i sitt rike.
Hunneroffensiv i Europa
År 451 fortsatte hunnerna sin offensiv in i Europa med att invadera Gallien och planera att annektera Italien. Aetius som nu insett att det var ett misstag att gynna hunnerna valde att samarbeta med germanerna i Gallien för att stoppa dem. Germanerna gav Aetius sitt stöd trots att det bland hunnerstyrkorna ingick germaner som blivit kuvade och undersåtar i hunnerväldet. Hunnerna besegrades vid Katalauniska fälten och den segern hade stor betydelse för att stoppa hunnernas framfart i Europa.
Hunnerna besegras
När Attila avled år 453 delades hunnernas rike mellan sönerna. Redan året efter föll det samman när de germanska folken reste sig. Gepiderna vann ett helt avgörande slag mot hunnerna i Netad i Ungern där Attilas son Ellak dog. Huvuddelen av hunnerna började då dra sig österut och uppgick sedan i nomadstammar på de sydryska stäpperna.
Hunnerna var på väg långt in i Europa och om de inte stoppats hade kontinenten till stor del haft en mongolisk befolkning
