Sven Hedin
Sven Anders Hedin, född den 19 februari år 1865 i Stockholm och avliden den 26 november år 1952, var en svensk upptäcktsresande och författare. Hans betydelsefulla upptäcktsresor i Centralasien gjorde honom till dåtidens kanske mest berömde svensk. År 1902 blev han den siste i Sverige att adlas och han var från år 1913 ledamot av Svenska Akademien.
Biografi
Steven Spielbergs klassiska tetralogi om äventyraren och arkeologen Indiana Jones lär knappast ha undgått någon. Och lika många som har sett filmerna har säkerligen och lekt med tanken att själva vara äventyrare och lystet utforska bortglömda civilisationer och gräva upp gömda skatter för att sedan luta sig tillbaks med vetskapen om att ens namn för evigt är i hågkomst. Men den moderna tiden är knappast beroende av äventyrare av Indiana Jones kaliber längre. Idag har vi nämligen den moderna teknologin på vår sida när det gäller arkeologi, kartläggning och utforskningar. Oikoumene har fallit och spännande äventyr i Terra incognita har i stort sett ersatts satellitbilder och värmefoton. Många undrar också ifall Indiana Jones och hans gelikar på duken verkligen har haft några verkliga förebilder eller om hela konceptet enbart är ett glamoröst Hollywoodprojekt som har kryddats med allehanda eufemismer för publikens skull. Men visst har det funnits riktiga äventyrare som faktiskt har trotsat allsköns faror och hotbilder i kombination med köld, extrem hetta och svält. En av dessa män var dessutom svensk.
Uppväxten
Sven Anders Hedin föddes den 19 februari år 1865 i Stockholm som son till den framstående stadsarkitekten Abraham Ludvig Hedin och hans fru Anna Berlin Hedin. Sven själv beskrev sin uppväxt som stabil samt refererade till sitt barndomshem som kärleksfullt och varmt, något som kan förklara varför han valde att bo kvar hemma fram till sina föräldrars död. Vid 66 års ålder flyttade Sven tillsammans med sina systrar till den välkända lägenheten på Norra Mälarstrand 66 där han bodde resten av sitt liv.
Utanför det Hedinska hemmet eskalerade industrialiseringen i en rasande takt och Stockholm utökades med mängder av nya fabriker och bostäder. Urbaniseringen var ett faktum och invånarantalet ökade med över en tredjedel mellan åren 1850 och 1870, vilket givetvis resulterade i förändrade sociala förhållanden i huvudstaden. Detta var dock ett fenomen som verkade passera den konservative Sven Hedin obemärkt och hans hem berättade om en total polarisering från den dynamiska utvecklingen till förmån för en intakt och gammal värld.
Den unge Svens intresse för upptäcksresande började tidigt och redan som trettonåring bestod hans främsta intressen av att teckna egna kartor samt författa egenhändigt illustrerade sagor, ofta med hjältar och episka äventyr i centrum. Att Sven Hedin var ambitiös samt en obotlig drömmare som dessutom var kapabel till att staka ut kontinuerliga målsättningar råder det inga som helst tvivel om, det var nämligen under denna period som han beslutsfast deklarerade för sina föräldrar att han skulle bli upptäcksresande när han blev stor.
Den drivande faktorn som väckte den drömmande stockholmspojkens verkliga beslutsamhet inför denna målsättningen torde vara den kände polarfararen Adolf Erik Nordenskiöld som den 24 april år 1880 anlände till Stockholm för att hyllas som en hjälte efter att ha vunnit den stora europeiska kapplöpningen om Nordostpassagen. I publiken stod den unge Hedin och betraktade förloppet med stor fascination. Svens pojkdröm eskalerade efter detta till en mani och han började spendera sin tid med att studera böcker om polarresor samt sova vid sitt öppna fönster för att härda sin kropp mot köld och hårt väder.
- Mot denna dag skulle jag se tillbaka under hela mitt liv. Den blev avgörande för min bana. Från kajer, gator, fönster och tak dånade jublet som en åska. Så vill också jag komma hem en gång.– Sven Hedin
Mot äventyren
Efter avslutade studier så erbjöds den unge Hedin tjänst som informator i Baku, huvudstad i Azerbadjan, och även om detta inte direkt presenterade någon större potential för ett äventyr med ära och berömmelse som resultat så betraktade Sven ändå erbjudandet som den chans som han hade väntat på sedan barndomens drömmar. Den 15 augusti år 1885 reste han mot det Kaspiska havet.
Tjänsten i Baku blev dock mer som en utvecklingsresa för Hedin själv och även om han inte försummade sin undervisning så var den inte heller speciellt högt prioriterad. Merparten av tiden använde Sven till att studera olika språk och dialekter samt samt utforska landet. När hans tjänst som informator avslutades så initierade han sin första expedition i form av en ritt på över 300 mil genom Persien och Mesopotamien.När Hedin återvände till Stockholm ett år senare så började han genast författa sin första bok som blev en reseskildring på 461 sidor med titeln: Genom Persien, Mesopotamien och Kaukasien. Reseminnnen av Sven Hedin.
Sven författardebut öppnade en rad nya portar och när kung Oscar II skulle överlämna Serafimerorden till shahnen av Persien 1890 så utlystes ett starkt behov av en erfaren tolk. Valet föll på tjugofemårige Sven Hedin som av formella skäl utsågs temporärt till vicekonsul med diplomatisk status.
Då uppdraget var avklarat valde Sven att stanna i Persien efter inbjudan av shahen. Under denna vistelse besteg han den 5671 meter höga bergskedjan Demavends topp och blev den förste svensken på en sådan höjd.
Tyskvän
Sven Hedin deltog regelbundet i sändningarna från Königsbergsradion.
Bibliografi
- Genom Persien, Mesopotamien och Kaukasien: reseminnen, 1887
- Genom Khorasan och Turkestan: minnen från en resa i Centralasien 1890 och 1891, 1892-1893
- En färd genom Asien 1-2, 1898
- Asien - Tusen mil på okända vägar 1-2, 1903
- Öfver land till Indien 1-2
- Scientific results of a journey in Central Asia 1899-1902, 1-7, 1904-1907
- Transhimalaya: upptäckter och äfventyr i Tibet 1-3, 1909-1912
- Från pol till pol 1-2, 1911
- Fronten i väster, 1915
- Kriget mot Ryssland, 1915
- Ein Volk in Waffen : den deutschen Soldaten gewidmet, 1915
- Southern Tibet: discoveries in former times compared with my own researches in 1906-1908, 1-12, 1915-1922
- Till Jerusalem, 1917
- En levnadsteckning, 1920
- Jehol - Kejsarstaden, 1931
- Erövringståg i Tibet, 1934
- Stora hästens flykt, 1935
- Tyskland - 60 år, 1939
- Chiang Kai-Shek: marskalk av Kina, 1939
- Mitt liv som upptäcktsresande, 1-4, 1930
- Det kämpande Tyskland (under medverkan av Sven Hedin), 1941
- History of the expedition in Asia 1927-1935, 1-4, 1943-1945
- Utan uppdrag i Berlin, 1949
- Mina hundar i Asien, 1952
|
i ämnesportalen om Framstående svenskar |
