Per Henrik Ling

Per Henrik Ling.

Per Henrik Ling, född den 15 november 1776 i Södra Ljunga, Småland, avliden den 3 maj 1839. Svensk poet, skald och dramatiker. Medlem i Götiska Förbundet och Svenska Akademin 1835. Ling utvecklade också Linggymnastiken, även kallad "den svenska gymnastiken", som sedan vidareutvecklades av hans son Hjalmar Ling.

Barndom

Per Henrik föddes i Ljunga prästgård i Småland den 15 november 1776. När han var fyra år avled fadern. Vid nio års ålder skickades han till Växjö skola och några år därefter avled modern i lungsot. När han var 14 blev han gymnasist men fick inga goda vitsord i skolan. Han ansågs ha försummat sina studier och var delvis oregerlig. I november 1792 greps han efter att ha slagit sönder fönsterrutorna hos rektorn och två lärare i skolan. Straffet skulle bli tuktning inför hela skolan, men han rymde tillsammans med en kamrat innan straffet skulle utdömas. Därmed skiljdes han från studierna.

Utbildning

Per Henrik mognade dock efterhand och fortsatte sedan att studera. 1793 skrevs han in vid universitetet i Lund och kom snart att börja författa dramatiska arbeten. Han kunde inte omedelbart fullfölja sina studier på grund av ekonomiska svårigheter och tvingades ge sig ut och arbeta för att kunna försörja sig. 1799 reste han till Köpenhamn för att fortsätta sina studier där. Det visade sig att han hade stor talang för språk och lärde sig snabbt både skriva och tala danska. Han tillbringade fem år i Köpenhamn och grundlade sitt intresse för gymnastik och nordisk poesi.

Litterära bidrag

När Danmark mot sin vilja rycktes in i tidens krigshändelser bidrog det till den nationella kulturens blomstring. När engelsmännen angrepp Köpenhamn 1801 deltog Ling i militära övningar, men var inte inbegripen i strider. Ling hade läst Goethe, Schiller, Evald, Baggesen och Oehlenschläger som bidrog till att väcka Lings intresse för det fornnordiska. Ling umgicks personligen med A. G. Oehlenschläger och N. F. S. Grundtvig, vilket gjorde de tre till en formidabel konstellation. Danmarks nationalskald (Oehlenschläger), folkhögskolans fader (Grundtvig) och den vetenskapliga gymnastikens grundare (Ling). År 1814 utgavs hans första verk, Eylif den götiske. Det handlar om hur hövdingen Eylif försvarar Bohuslän från Olof den heliges angrepp. Han utgav vid samma tid den allegoriska dikten Gylfe, som handlar om förlusten av Finland. För den erhöll han av Svenska akademin Lundbladska priset. Att skriva poesi var för Ling en viktig angelägenhet och ett sätt att få utlopp för sin stora skaparkraft.

Linggymnastik

Ling hade nedsatt hälsa och led av både kronisk hosta och reumatism. För att försöka råda bot på sin värk lärde han sig fäktas och nu började fröet till hans gymnastiska gärningar att gro. 1805 erhöll han en tjänst som fäktningslärare i Lund. Han fann att rationell fäktkonst måste grundas på rörelsens lagar och började snart studera anatomi och fysiologi.

Ling var god vän med Esaias Tegnér och förmodligen utövade de inflytande på varandra. Tegnér hjälpte Ling med att flytta till Stockholm. Det var han som gav rekommendationer till Karlsbergs krigsskola för att de skulle anställa Ling och 1813 erhöll han platsen som fäktmästare. Lings dådkraftiga fosterlandskärlek fick hans intressen att sammansmälta till en helhet. Han utvecklade ett gymnastiskt system som innehöll flera element, det medicinska, det militära, det pedagogiska och det estetiska, den så kallade Linggymnastiken.

Efter en del besvär lyckades han 1814 med hjälp av regeringsmedlemmen G. F. af Wirsén upprätta ett Gymnastiskt centralinstitut på regeringens bekostnad. Adressen var Hamngatan 19 i Stockholm. Han fick utstå mycket kritik och kallades av en del för ”charlatan”. Samtiden förstod inte alltid hans gärning. Men han hjälpte många och de fattiga hjälpte han utan att de behövde betala någon avgift. Institutet fortlevde, utvecklades och idag är Gymnastik- och idrottshögskolan en fortsättning på hans gymnastiska gärning.

Källa: Ellen Fries, 1896.

Bibliografi i urval

• Agne. Sorgespel. (1812)
• Eylif den göthiske. Sorgspel. (1814)
• Gylfe. (1814)
• Eddornas sinnebildslära för olärde. (1819)
• Styrbjörn Starke. Historiskt skådespel. (1824)
• Svar på de frågor en Anmärkare i Journalen n:o 22 gjort, rörande * Gymnastiska Central-Institutet. (1826)
• Asarne. (1833)
• Bihang till Asarne af Ling. (1833)
• Inträdestal, hållet i Svenska akademien. (1836)
• Tirfing eller dödssvärdet. Romantisk dikt i tio sånger. (1836)
• Fäktlära. (1857)
• Gymnastikens allmänna grunder. + Soldatundervisning i gymnastik och bajonettfläktning. (1866)
• Gymnastika skrifter. Aftryck ur Lings Samlade arbeten. (1866)

Den här artikeln ingår i ämnesportalen om Framstående svenskar