No-go zoner
No-go zoner är ett begrepp i samhällsdebatten som beskriver områden där det är hög andel kriminalitet, droger, fattigdom och arbetslöshet. Områdena präglas också av en hög andel invandrare. De få svenskar som bor där har ofta olika typer av sociala problem. Dessa benämns ofta som "utanförskapsområden" på PK-språk.
Enligt polisens utredning 2016 förekommer det 61 utsatta områden i Sverige, varav 23 är ”särskilt utsatta”.[1] När Stefan Löfven besökte Vita huset för att träffa Donald Trump påstod han att det inte existerar några No-go zoner i Sverige.[2] Trafiklandstingsrådet Kristoffer Tamsons sa i juni 2018, att fyra tunnelbanestationer i Stockholm; Rinkeby, Tensta och även Hjulsta och Rissne är att betrakta som No-go zoner.[3]
Kännetecken
Debattören Dick Erixon ställer följande kriterier för en No-go zon.[4]
- Allmän obenägenhet att delta i rättsprocessen.
- Svårigheter för polisen att fullfölja sitt uppdrag
- Parallella samhällsstrukturer
- Våldsbejakande religiös extremism
- Närhet till andra utsatta områden
Externa länkar
- Nordfront: Jude besökte no go-zon i Sverige – blev misshandlad under filminspelning
- Informationskriget: Sveriges No-go zoner
- Samhällsnytt: Tunnelbanestationer i Stockholmsförorter döms ut som no go-zoner
