Milice

Från Metapedia
Hoppa till: navigering, sök
Milice - franska milisen
Klerikal fascistpropaganda med milisens tjugoen punkter
Milice-styrka leder tillfångatagna kommunister
Milice-medlem med pistol i handen vaktar fångar

Milice française ("Franska milisen"), eller bara kallad Milice, var en fransk paramilitär nationalistisk styrka under andra världskriget. Den bildades den 30 januari 1943 i Vichy-Frankrike, och med stöd från tyskarna bekämpade man bland annat den franska kommunistiska motståndsrörelsen. Deras formella ledare var premiärminister Pierre Laval men chefen för operationer och dess riktiga ledare var säkerhetsgeneralen Joseph Darnand.

Milisens trupper, kallade miliciens, bar en mörkblå uniformsjacka, brun skjorta och en mörkblå basker, under stridigheter kunde fransk militärhjälm bäras. Deras tidning hette Combats. Deras beväpnade styrkor kallades för Franc-Gardes.

Historia

Joseph Darnand, en fransk patriot och kämpe som utmärkte sig för sitt mod under första världskriget grundade först Service d'Ordre Legionnaire (S.O.L) som, med några tiotusen medlemmar från bland annat arbetarklassen, utgjorde en paramilitär organisation som sade sig vara emot judenheten och hedniskt frimureri i Frankrike, för kristen nationalism och korporativism. SOL blev sedan 1943 Milice.

Medlemskap och aktivitet

Milisens rekryter skulle uppfylla fyra villkor, att vara fransmän sedan födseln, vara icke-jude, inte ha kopplingar till eller vara medlem i några hemliga sällskap, vara frivillig i kampen för nationen samt godkännas av milis-styrelsens chefer. Vidare fick de svära en ed som inkluderade 21 punkter med organisationens ideal och mål:

Milisens punkter - franska

Contre l'égoïsme bourgeois, Pour la solidarité française

Contre le scepticisme, Pour la foi

Contre l'apathie, Pour l'enthousiasme

Contre la routine, Pour l'esprit d'initiative

Contre l'influence, Pour le mérite

Contre l'individualisme, Pour la société

Contre l'ancienneté, Pour la valeur

Contre l'anarchie, Pour la discipline

Contre l'égalitarisme, Pour la hiérarchie

Contre la vaine liberté, Pour les vraies libertés

Contre la démagogie, Pour la vérité

Contre la démocratie, Pour l'autorité

Contre le trust, Pour le métier

Contre le capitalisme international, Pour le corporatisme français

Contre la tutelle de l'argent, Pour la primauté du travail

Contre la condition prolétarienne, Pour la justice sociale

Contre la dissidence gaulliste, Pour l'unité française

Contre le bolchevisme, Pour le nationalisme

Contre la lèpre juive, Pour la pureté française

Contre la franc-maçonnerie païenne, Pour la civilisation chrétienne

Contre l'oubli des crimes, Pour le châtiment des coupables

Milisen sades vara nödvändig för att försvara och stärka den nya regimen, de skulle slå ned varenda antydan till revolutionära uppmaningar eller hot från "horderna i öst" och försvara fransmännens egendom och "hela den kristna civilisationen". Milisen hade gamma-tecknet som symbol. Organisationen var uppdelad i olika zoner, regioner och avdelningar.

Det har av franska historiker tagits upp och pratats om vilka typer av fransmän som gick med i organisationen. Bland medlemmarna fanns det folk som var missnöjda arbetare, kristna som ville bekämpa bolsjevismen, äventyrare och folk som ville göra en humanitär insats och hålla uppe ordningen.

Milisen kom att samarbeta med Gestapo i arbeten som gick ut på att samla ihop judar och kommunister. Av motståndsrörelsen sågs milisen som mer farlig mot dem än tyskarna, eftersom att den franska milisen talade språket och hade full vetskap om städerna och byggnaderna och kände viktigt folk. På grund av samarbetet med tyskarna som ockuperade Frankrike kom milisens anhängare att bespottas och stödet för dem att minskas vid 1944, barn till milismedlemmar kunde bland annat frysas ut i skolorna. Milisen stred aktivt i strider mot den beväpnade motståndsrörelsen.

Slutet för milisen

När Vichyregimen föll och tyskarna retirerade tog kommunister och motståndsrörelsen ut en blodig hämnd där milisens anhängare rensades ut i massavrättningar. Många dömdes till döden eller tvångsarbete. Joseph Darnand fångades av italienska partisaner, lämnades över till franska myndigheterna och dömdes till döden. Han avrättades 10 oktober 1945 efter en rättegång.

I media

I de franska filmerna Lacombe Lucien och Au revoir, les enfants regisserade av Louis Malle syns milisen i flera scener.

Se även

Fasces lictoriae.svg.png
Den här artikeln ingår
i ämnesportalen om
Fascism