Krokodiler
Krokodiler ingår i familjen "krokodilartade kräldjur" tillsammans med Gavialer, Alligatorer och Kajmaner. Krokodiler lever i Asien, Afrika, Nord- och Sydamerika. Många arter är utrotningshotade och andledningen till det är att skogarna huggs ner och floderna förgiftas av utsläpp från städerna.
Innehåll
Grupper
Dagens krokodildjur hör till gruppen Eusuchia. Som sådan räknar gruppen sitt äldsta ursprung under tidsperioden jura. Två andra, numera i allt väsentligt utdöda grupper krokodildjur var Pseudosuchia och Parasuchia.
Ordningen Crocodylia
Den ordning vilken folk i vardagslag avser då de talar om krokodiler är ordningen Crocodylia, som i sin tur sorterar under klassen reptilia (reptiler). Ordningen Crocodylia omfattar 3 familjer, därvid.
1. Krokodiler
2. Alligatorer och kajmaner
3. Gavialer
1 - Krokodiler
Denna familj betecknas Crocodylidae, vilket uppenbart låter mycket snarlikt bestämningen Crocodylia för hela ordningen. Familjen Crocodylidae representeras av 14 olika arter. Dessa arter förekommer i 3 släkten, varav det bäst representerade är släktet Crocodylus med arterna nilkrokodil, listkrokodil, siamesisk krokodil, filippinsk krokodil, orinocokrokodil, sumpkrokodil, moreletkrokodil, kubakrokodil, australkrokodil, afrikansk smalnoskrokodil och spetskrokodil. Två arter, vardera representerade varsitt ytterligare släkte är Falsk gavial och Dvärgkrokodil. Krokodilerna är förhållandevis kraftfulla och snabba och igenkännes bl.a. genom sin ofta ganska smala nos, där en tand i underkäken är speciellt framträdande på vardera sidan käften även när gapet är stängt. De kan på land förflytta sig med en hastighet på nästan 20 km/h och i vatten med en hastighet på 30 km/h. Den minsta arten av krokodil är c:a 1.5 m. lång, medan den största arten undantagsvis kan bli bortåt 7 m och ha en vikt på knappt ett ton. Krokodiler har en normalålder på runt 60 år och växer under hela sitt liv. Krokodilernas utbredning till de nuvarande områdena skedde till stor del under den senare delen av tidsperioden krita.
2 - Alligatorer och kajmaner
Familjen går under den latinska beteckningen Alligatoriae och omfattar 4 släkten med sammanlagt 8 arter. De viktigaste arterna är kinesisk alligator, mississippialligator, svart kajman, brednoskajman och Cuviers dvärgkajman. Alligatorn är ett något mindre utpräglat vattendjur än krokodilen, ehuru det i huvudsak är en beteendemässig skillnad. Om färgen på krokodilen lutar åt det grågröna hållet så är alligatorn mer gråaktig till nyansen. Alligatororer är något trögare än krokodiler och en enskild alligator av jämförbar storlek med en enskild krokodil är något mindre farlig. Alligatorerna tar alla tillgängliga ryggradsdjur som de kan komma över, såsom fisk, andra reptiler och däggdjur. Familjen Alligatoriae är något yngre än familjen Crocodylidae och kan sägas ha uppkommit under perioden för Crocodylidae huvudsakliga spridning. Kajmanerna uppstod under tidsperioden paleocen, vilken följde på krita. De största arterna är mississippialligatorn och svart kajman varav den senare kan bli nästan 5 m lång. De kan ha en vikt på nästan ett halvt ton. Cuviers dvärgkajman är endast 1.5 m lång. Alligatorer och kajmaner uppnår vanligen en ålder på c:a 50 år.
3 - Gavialer
Såväl gavialer som falska gavialer är i motsats till krokodiler, alligatorer och kajmaner, vilka äter nästan allt kött; specialiserade för en viss typ av föda. Deras smala käftar har utvecklats för fiskafänge, varvid det är till gagn att kunna göra snabba rörelser med nosen i sidled under vatten med minimalt vattenmotstånd. Gavialerna vårdar p.g.a. sina smala käftar heller inte ungarna genom att förvara dessa i munnen då ungarna är små. Gavialerna (hannarna) är runt 6 meter långa och väger knappt 700 kg. Honorna är mindre. Gavialer blir c:a 50 år gamla. Gavialerna uppstod under tidsperioden krita. Ordet gavial kommer från "ghara" vilket betyder "kruka" på hindi och alluderar på gavialhannens nosform. Man har inte kunnat ge någon annan förklaring till denna könskaraktäristik än att den har utvecklats för att det just är gynnsamt för en art om individerna av varandra kan igenkännas såsom respektive hona eller hane.
Gemensamt för krokodildjuren
Krokodildjuren karaktäriseras av sin bepansrade rygg och sin långa kropp och svans. Svansen användes som fettreserv, varför krokodildjuret undantagsvis kan överleva en svältperiod på två år. Innan krokodildjuret dyker sluter sig klaffar varigenom öronhåligheterna och näsborrarna blir skyddade från vattenintrång. Alla krokodildjur har mycket starka stängande muskler i anslutning till käkarna och kraften i bettet kan hos vissa individer uppgå till svårfattbara 13 ton. Däremot är musklerna vilka öppnar käkarna betydligt svagare. Beträffande krokodilers storlek finns det starka data vilka antyder att enskilda, större exemplar har simmat i floderna några år tillbaka i tiden. (Alltså - Förutom de jätteformer av krokodildjur som fanns innan människan hunnit utvecklas.) Eftersom det tidvis har bedrivits omfattande jakt på krokodiler, mycket för deras skinns skull, och då krokodiler växer under hela sin livstid, skulle man kunna misstänka att detta skulle bero på att krokodiler numera inte blir så gamla. Det är emellertid inte självklart att alltid stora krokodiler också är gamla. Faktorer som föda och klimat är starkt bestämmande för tillväxthastigheten. Frekvensen djur som överlevt till en viss storlek och ålder kan annars omvänt bidra med en tröskeleffekt till populationstätheten, eftersom djuren fortplantar sig först då de uppnått en viss mognad, en mognad som för vissa arter kan ta ansenlig tid att uppnå. Krokodiler är ektoterma, alltså kallblodiga, och deras överlevnad är därför beroende av att luft och vatten har en viss temperatur. Matsmältningen är en funktion som kräver särskild värme för att maten inte skall ruttna i deras magar.
Anatomi och ungar
Krokodildjurens ögon är försedda med en blinkhinna som ger ögonen ett visst extraskydd, förnämligast då djuren dyker. Synen är väl utvecklad, och även hörseln fungerar utmärkt, trots att krokodiler inte har några synliga ytteröron. Krokodildjuren har i förhållande till andra reptiler väl utvecklade inre organ, såsom hjärta och hjärna. Bröst- och bukhålan är i någon mån separerade. Typiskt så gräver krokodilhonor hålor för sina ägg och vårdar, eller i alla fall bevakar, ungarna ett tag efter det att äggen har kläckts.
jfr. dinosaurier
