Kate Millett
Katherine Murray Millett född den 14 September, 1934 i Minnesota, USA död den 6 September, 2017 i Paris, Frankrike. Amerikansk författare, bisexuell feminist, anti-psykiatri aktivist och framträdande personlighet inom HBTQ-rörelsen. Hennes bok "Sexualpolitiken" har likställts med en kopernikansk-revolution i synen på könsroller i samhället.[1] När Millett var 14 år övergav fadern familjen vartefter Kates upproriska beteende intensifierades. I ett försök att mildra hennes "normbrytande"/självdestruktiva beteende erbjöd en rik faster att finansiera Kates studier vid Oxford.[2] Kates mamma Helen beskrivs som en upplyst liberal feminist som engagerade sig i den så kallade medborgarrättsrörelsen för Afro-Amerikaners "rättigheter", stödde homosexuellas krav på utökade rättigheter och protesterade mot Vietnamkriget.[3]
Innehåll
Andra vågens feminism
Millett anses vara en av andravågsfeminismens (eng. Second-wave feminism) förgrundsgestalter då hon var den som introducerade patriarkatets teori som förklaringsmodell i boken "Sexual Politics" från 1970. Patriarkatet, som Millett använder termen, avser ett samhälle som genomsyras av maskulinitet där mäns främsta syfte är att upprätthålla ojämlika maktförhållanden mellan kvinnor och män. Denna maktrelation till kvinnor konstrueras och upprätthålls genom mäns privilegierade ställning i samhället.[4]
Kvinnorörelsens Karl Marx
Time Magazine har beskrivit Kate Millett som “kvinnorörelsens Karl Marx”. Anledningen var hennes tes att familjen är en plats för slaveri, där mannen är förtryckare och kvinnan och barnen är proletariatet och att boken "Sexualpolitiken" ansågs vara en kurs i marxism för kvinnor.[5] Millett menade vidare att den patriarkala könsmakt ordningen inom familjen var en förutsättning för patriarkatets maktställning i samhället, samt likställde patriarkatet med egendom och matriarkatet med socialism.[6]
Kates syster Mallory Millett hävdar i en intervju att det bakomliggande syftet med dessa feministiska teorier var "inget mindre än en fullständig dekonstruktion av det västerländska samhället" efter marxist-maoistisk modell. Vid ett möte hos feministen Lila Karp skall strategin för att åstadkomma denna kulturrevolution ha lagts fram genom en serie fraser med slagord enligt följande:
Varför är vi här idag? – För att göra revolution!
Vilken typ av revolution? – Kulturrevolution!
Och hur gör vi kulturrevolution? – Genom att förstöra den amerikanska familjen!
Hur förstör vi familjen? – Genom att förstöra den amerikanske patriarken!
Och hur förstör vi den amerikanske patriarken? – Genom att krossa hans makt!
Hur gör vi det? – Genom att förstöra monogamin!
Hur kan vi förstöra monogamin? – Genom att främja promiskuitet, erotik, prostitution och homosexualitet!
Mallory konstaterar att målet med kvinnors frigörelse hade en dold politisk agenda som skulle uppnås genom att förråa kvinnor så att de förlorade all empati för pojkar, män och spädbarn.[7]
Pedofili viktig del av den sexuella revolutionen
Millett ansåg att sexualidentiteten blev inpräntad i barnet före 18 månaders ålder samt att sexualbeteende var inlärt och inte ärvt.[8] Den patriarkala familjestrukturen utövar inte bara kontroll av kvinnors sexualitet utan är även ett sätt att kontrollera barns sexualliv. Även incest-tabut är en hörnsten i patriarkatet hävdar hon. Millett hävdade att barns rätt att uttrycka sig sexuellt, med andra barn och även med vuxna, är en av de mest grundläggande rättigheter som förvägras dem på grund av patriarkatet. Därför utgör barns sexuella frigörelse en viktig del av den sexuella revolutionen. Millett anser att sexuella relationer mellan barn och vuxna under rådande omständigheter antagligen är hjältemodiga och underbara, men att det också finns en risk för exploatering. Anledningen till den risken utgörs av att barns person-identitet inte erkänns av samhället. Hon kritiserar dock att fokus helt ligger på "mäns rätt till sexuella relationer med underåriga barn" i arbetet att sänka åldern för sexuellt självbestämmande. "Sexualrelationer mellan kvinnor och flickor nämns inte ens" beklagar hon sig.[9]
Artistkolonin
Millett grundade en "artistkoloni" i delstaten New York tillsammans med sin älskare och sedermera fru, Sophie Keir, varifrån hon odlade och sålde julgranar som försörjning.[3] Hit inbjöd hon även unga kvinnliga universitetsstudenter för att "uppleva ett feministiskt lesbiskt paradis". Istället för betalning så utförde de diverse kroppsarbeten som att laga fastigheterna, rörmokeri och möbelsnickeri. Sophie tycker sig skönja begynnande symptom på mentalsjukdom. Milletts förhållande till både Sophie såväl som studenterna blir allt mer ansträngd vid denna tiden. Emedan upplevelsen hos en del av flickorna som rekryterats till gården är att de är där för att vara billig arbetskraft.[10]
Mental ohälsa
Millett blev tvångsomhändertagen av psykiatrivården första gången 1973. Familj och vänner beskriver hur hon kunde babbla osammanhängande i timmar och diskutera med radioapparater samt inte kände igen hennes systrar eller vänner vid tillfällen. Vid en filmvisning så fick hon någon form av sammanbrott vid talarstolen till den grad att chockade beundrare började viska och sakta avlägsna sig ur lokalen. Millet själv hävdar att hon bara var nervös eftersom projektorn var trasig. Under omhändertagandet fick hon diagnosen manodepressiv.
Enligt egen utsaga försökte hon begå självmord 1974. Hon beslutade att upphöra med medicineringen 1980 efter vilket hon blev arresterad vid Shannon-flygplatsen på Irland och placerad på mentalsjukhus i Dublin. Millett hävdar att arresteringen var på grund av hennes politiska aktiviteter och inte som ett resultat av maniskt beteende.
Millett själv anser inte att hon har haft problem med mental ohälsa. Mentalsjukdom konstrueras när psykiatrin ingriper, hävdar hon. Hennes bok "The Loony-Bin Trip" är en anklagelseskrift av psykiatrivården i vilken hon hävdar att mentalsjukdom är en myt och att psykiatrivården är en skrämmande form av social kontroll. Millet anser att socialt oacceptabelt beteende stigmatiseras och tas som indikation på patologi vilket sätter etiketter på folk som schizofren paranoid eller manisk depression.
Kate känner sig sviken av sin familj och vänner och hävdar att försöken att övertyga henne att söka hjälp var avsedda som bestraffning för hennes bisexualitet. Kates systrar Sally och Mallory hävdar att Kate var en fara för sig själv och andra men att hon är i förnekelse. Mallory spekulerar att feministisk agitation, alkohol, kedjerökning och dålig diet var bidragande orsaker till systerns mentala tillstånd.[11] Kate hade återkommande depressioner genom åren och begick flera självmordsförsök.[12]
Mordet på Sylvia Likens
I boken "Källaren: ett vittnesbörd om mänsklig ondska" återger Millett mordet av en tonårsflicka i Indianapolis vilken tortyrmördades under bestialiska former av Gertrude Baniszewski och hennes barn.[13] Millett presenterar händelserna ur både offrets såväl som förövarnas medvetandeperspektiv och utifrån detta konstruerar en feministisk analys.[2] Slutsatsen Millett drar efter 14 år långt övervägande av fallet är att "det är ett exempel på förtryck av kvinnor. Gertrude verkar ha haft för avsikt att förmedla någon slags skrämmande sanningsenlig rättvisa till flickan. Att detta är hur det är att vara kvinna."[14] Roberta M. Hooks anser att Milletts analys inte utgör en feministisk polemik utan påvisar att det inte är ett isolerat fall och att generella slutsatser kan dras av fallet.[2]
Citat
- It [the murder of Sylvia Likens] is the story of the suppression of women. Gertrude seems to have wanted to administer some terrible truthful justice to this girl: that this was what it was to be a woman.– The New York Times: A Midwest Nightmare, Too Depraved to Ignore av PAT H. BROESKE, 14 Jan 2007[14]
- Clearly, the fourteen years that Millett spent pondering Sylvia`s fate and how to detail it enhance the book`s value. Quite apart from any feminist polemics, The Basement can stand alone as an intensely felt and movingly written study of the problems of cruelty and submission– Roberta M. Hooks: The 20th Century Go-N: Dictionary of World Biography, Volym 8[2]
- mental illness is a myth. Many healthy people are driven to mental illness by society's disapproval and by the authoritarian institution of psychiatry.– Kate Millett interviewed by EDWARD IWATA June,13 1990[11]
- I love making trouble. It’s a wonderful job. You don’t get paid but you have a lot of adventures.– Kate Millett interviewed by Maureen Freely, 19 Jun 2001[3]
- Do you think that a tender loving erotic relationship can exist between a boy and a man? -Of course, or between a female child and an older woman. Men and women have loved each other for millennia, as have people of different races. What I'm concerned about is the iniquitous context within which these relationships must exist. Of course, these relationships can be non-exploitative and, considering the circumstances, they are probably heroic and very wonderful; but we have to admit that they can be exploitative as well.– Kate Millett interviewed by Mark Blasius 1980[9]
Bibliografi
Se även
Externa länkar
Referenser
- ↑ https://www.nytimes.com/2017/09/06/obituaries/kate-millett-influential-feminist-writer-is-dead-at-82.html New York Times:Kate Millett, Ground-Breaking Feminist Writer, Is Dead at 82 av PARUL SEHGAL and NEIL GENZLINGER. 6 Sep, 2017
- ↑ 2,0 2,1 2,2 2,3 https://books.google.se/books?hl=sv&id=I3sBAwAAQBAJ&q=KATE+MILLETT#v=snippet&q=KATE%20MILLETT&f=false The 20th Century Go-N: Dictionary of World Biography, Volym 8 av Frank N. Magill (Den biografiska texten av Millett skriven av Roberta M. Hooks)
- ↑ 3,0 3,1 3,2 https://www.theguardian.com/world/2001/jun/19/gender.uk The Guardian:Return of the troublemaker: Kate Millett av Maureen Freely, 19 Jun 2001
- ↑ http://www.nytimes.com/books/first/t/tobias-feminisim.html New York Times:Faces of Feminism: An Activist's Reflections on the Women's Movement av SHEILA TOBIAS
- ↑ https://www.frontpagemag.com/fpm/240037/marxist-feminisms-ruined-lives-mallory-millett Front Page Mag:Marxist Feminism’s Ruined Lives The horror I witnessed inside the women’s “liberation” movement. av Mallory Millett 1 Sep, 2014
- ↑ Radical Feminists: A Guide to an American Subculture Av Paul D. Buchanan. sid:13-14
- ↑ https://nyadagbladet.se/kultur/radikalfeminismens-facit-sa-manga-forstorda-liv/ Nya Dagbladet:Radikalfeminismens facit: “Så många förstörda liv”
- ↑ Radical Feminists: A Guide to an American Subculture Av Paul D. Buchanan. sid:13
- ↑ 9,0 9,1 https://www.ipce.info/ipceweb/Library/interv_kate_m.htm Sexual Revolution and the Liberation of Children:An Interview With Kate Millett av Mark Blasius
- ↑ https://cws.journals.yorku.ca/index.php/cws/article/download/10668/9757 The Loony-Bin Trip (bokrecension) av Patricia Bishop
- ↑ 11,0 11,1 http://articles.latimes.com/1990-06-13/news/vw-175_1_kate-millett Los Angeles Times:In a Mind Field : Books: Kate Millett attacks psychiatry in 'The Loony-Bin Trip,' an account of her fight to stay out of 'nightmarish' mental wards. av EDWARD IWATA June,13 1990
- ↑ https://books.google.se/books?id=c-5iUYZwNkQC&pg=PA126&redir_esc=y#v=onepage&q&f=false Radical Feminists: A Guide to an American Subculture Av Paul D. Buchanan
- ↑ https://www.youtube.com/watch?v=I9maqCMtJws DEADLY WOMEN - Born Bad - Gertrude Baniszewski. S3E11
- ↑ 14,0 14,1 http://www.nytimes.com/2007/01/14/movies/14broes.html The New York Times: A Midwest Nightmare, Too Depraved to Ignore av PAT H. BROESKE, 14 Jan 2007
