Herman Rosenblat
_cover_art.jpg)
Herman A. Rosenblat född 1929, avliden 5 februari 2015, var en polskfödd amerikansk författare som blev mest känd för att skriva den påhittade Förintelse-memoaren Angel at the Fence (sv. Ängeln vid stängslet) som påstod att detta var en sann historia om en flicka som gav honom mat genom taggtrådsstängslet runt Buchenwalds koncentrationsläger under andra världskriget. Boken planerades att ges ut 2009 av Berkely Books, men ställdes in efter att det avslöjades att många delar av boken var påhittade och vissa delar gick emot historiska fakta. Rosenblat erkände senare att ha ljugit avsiktligt med avsikten att sprida glädje.
Innan bluffen avslöjades såldes filmrättigheterna för 25 miljoner dollar till ett filmbolag. Andra fans av historien inkluderade Oprah Winfrey som beskrev historien som den bästa kärlekshistoria hon någonsin hört under sina 22 år som tv-värd.
Biografi
Rosenblat var en polsk jude som växte upp i Polen, i juli 1944 skickades han till Schlieben, ett satellitläger till Buchenwald. Han flyttade till USA 1950 och startade en tv-verkstad. Han träffade sin fru Roma på en blind-date i New York 1957. Han skulle senare påstå att hon var flickan han mötte i Schlieben.
1992 hade Rosenblat och hans fru hamnat i ekonomiskt trubbel efter ett rån mot familjen. Rosenblat säger att hans mor uppenbarat sig för honom när han låg på sjukhuset och sagt att han skulle berätta sin historia för hela världen. Rosenblat hade också ett skattemål mot sig. Enligt Förintelsehistorikern Kenneth Waltzer ändrade Rosenblat sin egen berättelse till den påhittade kärlekshistorien. Efter att ha vunnit Oprahs tävling om bästa kärlekshistorien och framträtt på hennes show var det svårt att ändra sig.
Boken
Boken handlar om den judiske pojken Rosenblat, som hålls fången i nazisternas koncentrationsläger, Buchenwald, och hålls vid liv tack vare att en flicka kastar in mat och äpplen till honom över taggtrådsstängslet. Rosenblat överlevde och över tio år senare återförenades han genom ödet med flickan på en ”blind date” i New York. De gifte sig och bildade familj tillsammans.
Bluffen avslöjas
Förintelseshistorikern Deborah Lipstadt hade redan avfärdat berättelsen i sin personliga blogg i december 2007. Andra Holocaust-överlevande som Peter Kubicek avfärdade också berättelsen som osannolik. Den judisk-amerikanska bloggaren Danny Bloom började maila flera historiker för att få hjälp, varav den ena var förintelseshistorikern Kenneth Waltzer.
Waltzer hade intervjuat överlevande för en ny bok, och han hade fått höra att historien förmodligen var falsk. I november 2008 kontaktade Waltzer de kriminaltekniska släktforskarna Sharon Sergeant och Colleen Fitzpatrick och började undersöka saken. Han fick reda på att fångarna i koncentrationslägret var förbjudna att närma sig lägrets stängsel med risk för sina liv, och att ingen heller fick närma sig stängslet från utsidan. Sådana områdesstängsel elektrifierades och bevakades dygnet runt av beväpnade vakter utplacerade på vakttorn, redo att skjuta alla som närmade sig stängslet från bägge sidor. SS-kasernen låg nära det enda staketet som var vänt utåt, och fångar som närmade sig kasernen skulle ha skjutits. Waltzer upptäckte också att Hermans blivande hustru Roma aldrig befunnit sig i staden Schlieben, och att hon bodde under den perioden på en tysk gård 210 miles (340 km) bort, nära Breslau. En annan överlevande i samma läger, Ben Helfgott, berättade för honom att Rosenblat aldrig hade berättat historien före mitten av 1990-talet. Waltzer började förhöra förläggaren och agenten om historiens äkthet, med liten framgång. Vissa människor vägrade prata och försökte aktivt stoppa hans utredning.
Trots avslöjandet av bluffen bad Rosenblat aldrig om ursäkt utan hävdade att "Det var min fantasi, och i mitt sinne trodde jag på det. Även nu tror jag det", och han sa också att han gjorde det för att bringa människor lycka och hopp .
Förintelsehistorikern Kenneth Waltzer sa att det var oroande att så få personer hade lagt märke till och ifrågasatt de uppenbara hålen i historien i över ett decennium. Waltzer sa att Rosenblat inte behövde piffa upp sin historia utan att den stod av sig själv. Waltzer skyller på alla ”kulturskapare” som profiterat på historien och aldrig ifrågasatt ens de de mest osannolika delarna av den.[1]
|
i ämnesportalen om Förintelsen |
