Harald Hårdråde
Norrmannen Harald Hårdråde föddes ca år 1015. Fadern var Sigurd Syr och modern Åsta hade tidigare varit gift med Harald Grenske. Harald blev tidigt soldat och deltog i slaget vid Stiklastad och befann sig en tid i Holmgård.
Han sökte sig senare till väringarna. Eftersom det enligt en lag i Miklagård inte var tillåtet att bli väring om man var en utländsk kungason, så anslöt sig Harald under det falska namnet Nordbricht.
En islänning med ledande befattning hos väringarna försökte ta reda på vem denne Nordbricht var. Harald var underställd Drottning Zoe och begav sig ut på havet på stridsuppdrag. Han fick dela ledarrollen med Gyrger, som var vän med Drottningen. Harald och Gyrger hade olika synsätt på bl.a. vilka som hade rätt till att slå läger på en viss plats. Gyrger ansåg att grekerna skulle ha rätten före väringarna, men Harald ansåg att den som först slog läger skulle ha rätt till platsen. Harald lyckades driva igenom sin åsikt, men hären fick alltid framföra sina önskemål.
Harald och Gyrger hade också olika synsätt på hur en strid skulle gå till. Haralds uppställningsordning gjorde att hären blev effektivare och sparade på manskap. Gyrgers stridkonst var inte lika framgångsrik och väringarna ville inte ge honom sitt stöd.
De som ingick i Haralds här var främst norrmän och langobarder. De var mycket effektiva och intog bl.a. 80 städer i Särkland, som beboddes av muhammedanerna. Efter strider mot saracenerna återvände han till Miklagård för att sedan med en här av väringar resa till Jerusalem. Längs resan rensade de upp bland rövare och skapade en säker transportled.
Harald fick höra om politiska förändringar i hemlandet och önskade resa till Norge. Harald fängslades då under svepskälet att han inte redovisat allt krigsbyte till sina överordnade. Han befriades ur fängelset och reste till Gårdarike där hans blivande gemål Ellisif bodde.
Harald återvände till Norge år 1043 och blev år 1047 ensam härskare i landet efter att Magnus den gode avlidit. Under hans styre grundades Oslo.
År 1066 reste Harald med sin här till England. Efter att ha besegrat jarlarna Edwin och Morcar nära staden York stod slaget vid Stamford Bridge. Harald stupade där i strider mot sin namne Harald Godwinson. Knapp tre veckor senare stupade Godwinson i Slaget vid Hastings. Dessa händelser utgjorde slutet på vikingatiden.
