Freden i Stettin 13 december 1570

Freden i Stettin 13 december 1570 slöts efter det Nordiska sjuårskriget som varade mellan Sverige mot Polen, den Livländska adeln, Danmark och Lübeck. Förhandlingarna påbörjades dock redan 1 juli 1570.

Förhandlingarna öppnades i september 1570 vid en fredskongress i hamnstaden Stettin (polska: Szczecin) i nuvarande nordvästra Polen av medlaren, den tysk-romerske kejsaren Maximilian II. Freden undertecknades av parterna den 13 december samma år.

Fredsvilkoren

• Några av fredsvillkoren med Danmark:
  • Danska kungen skall avsäga sig alla anspråk på Sveriges krona
  • Sverige skall avsäga sig alla anspråk på Skåne, Halland, Blekinge, Gotland, Jämtland, Härjedalen samt Norge.
  • Sveriges kyrkliga myndighet över Gotland och Jämtland skall upphöra.
  • Sverige skall lämna tillbaka åtta erövrade fartyg till Danmark.
  • Danmark skall lämna tillbaka ett erövrat fartyg till Sverige.
  • Sverige skall betala en lösen på 150 000 riksdaler för att få tillbaka Älvsborgs fästning.
  • Både Sveriges och Danmarks kung skall tills vidare få använda det svenska statsvapnet tre kronor.
  • Konflikten om statsvapnet skall de själva ha försökt att lösa till januari 1572 – om detta inte skett till denna tidpunkt skall en skiljedomstol ur Rostocks magistrat bestämma i frågan.

• Fredsvillkoren med Lübeck:
  • Handeln på Narva skall vara fri för både danskar och lübeckare – i gengäld skall fartyg från Sverige få passera Öresund utan att betala tull.
  • Sverige skall betala 70 000 daler till Lübeckarna samt få tillbaka sina privilegier i Sverige, dock utan ensamrätt på handeln.

Det var Sveriges isolerade ställning och hotet från Ryssland som tvingade svenskarna att gå med på så hårda villkor. På grund av den grymhet som utövats under kriget ökade det nationella hatet mellan svenskar och danskar.

Externa länkar

Historiesajten

Den här artikeln ingår i ämnesportalen om Nordisk historia