Egon von Neindorff
Generalleutnant Egon von Neindorff, född den 12 september 1892, stupad den 15 april 1944, var en tysk infanteriofficer i Heer under andra världskriget. Efter att ha lett en reservdivision i Frankrike förflyttades han i oktober 1943 till östfronten. Där ledde han kortvarigt flera infanteridivisioner under hårda strider i området kring Gomel. Han sista befäl var som kommendant för den befästa stödjepunkten Tarnopol mellan januari 1944 tills han stupade i april. von Neindorff förlänades postumt med eklöven till sitt riddarkors.
Innehåll
Infanteriofficer
Egon von Neindorff föddes i Koblenz och gick efter kadettutbildning in i armén 1911. Under första världskriget tjänstgjorde han som plutons- och kompanibefäl i en jägarbataljon. Efter kriget fortsatte han militära karriär inom infanteriet i Reichswehr.
Strax innan andra världskriget bröt ut 1939 bildades den nya infanteridivisionen 256. Infanterie-Division och von Neindorff fick befälet över ett av dess regementen. I början av 1940 fick han befälet över ett annat regemente och ledde det under fälttåget i väst 1940 och fälttåget på Balkan 1941. I det sista fälttåget sårades han och efter en lång konvalescens blev han den 1 juli 1942 befälhavare för 1. Festungsbrigade Kreta.
Frankrike
I september 1942 förflyttades von Neindorff till centrala Frankrike och tog befälet över den nya divisionen 189. Reserve-Division som senare bytte namn till 189. Infanterie-Division innan den i maj 1943 bytte tillbaka namnet. I början av maj 1943 reste han till södra Frankrike för att under två veckor leda den nya divisionen 356. Infanterie-Division i det initiala uppbyggnadsarbetet. Sedan åkte han tillbaka för att fortsätta leda 189. Reserve-Division fram till den 1 oktober då han placerades i befälsreserven.
Östfronten
Tiden i befälsreserven blev kort och samma månad, oktober 1943, förflyttades von Neindorff till östfronten vid Gomel och fick för två veckor befälet över 216. Infanterie-Division. Den 15 oktober sårades befälhavaren för 137. Infanterie-Division Hans Kamecke svårt och avled dagen efter. Denna division stred i samma område och var hårt åtgången när von Neindorff tog befälet över även detta förband. Denna division upplöstes i början av november och han fick snart befälet över 6. Infanterie-Division som även den stred i området runt Gomel. Även detta befäl blev kortvarigt innan han istället fick ta över 36. Infanterie-Division, en tjänst han hade i tre dagar.
Tarnopol
Den 22 januari 1944 fick von Neindorff uppdraget som kommendant för den befästa stödjepunkten Tarnopol och bekämpade sovjetiska anfall. Han nämndes för dessa insatser den 2 april i Wehrmachtbericht och förlänades den 4 april med riddarkorset. I mitten av april började förberedelserna för en utbrytning från den belägrade staden där von Neindorff den 15 april stupade. Postumt förlänades Egon von Neindorff med eklöven till sitt riddarkors, nämndes i Wehrmachtbericht samt befordrades till generallöjtnant.
Kommenderingar
- Befälhavare för Infanterie-Regiment 456 i 256. Infanterie-Division (26 augusti 1939 – 10 januari 1940)
- Befälhavare för Infanterie-Regiment 433 i 164. Infanterie-Division (10 januari 1940 – april 1941) sårad
- Konvalescens
- Befälhavare för 1. Festungsbrigade Kreta (1 juli 1942 – september 1942)
- Befälhavare för 189. Reserve-Division (26 september 1942 – 6 december 1942) namnbyte
- Befälhavare för 189. Infanterie-Division (6 december 1942 – 1 maj 1943)
- Befälhavare för 356. Infanterie-Division (1 maj 1943 – 15 maj 1943)
- Befälhavare för 189. Reserve-Division (15 maj 1943 – 1 oktober 1943)
- Ansluten till OKH:s befälsreserv
- Befälhavare för 216. Infanterie-Division (5 oktober 1943 – 20 oktober 1943)
- Befälhavare för 137. Infanterie-Division (15 oktober 1943 – 2 november 1943) divisionen upplöstes
- Befälhavare för 6. Infanterie-Division (16 december 1943 – 12 januari 1944)
- Befälhavare för 36. Infanterie-Division (17 januari 1944 – 19 januari 1944)
- Kommandant des Festen Platzes Tarnopol (22 januari 1944 – 15 april 1944) stupad
Befordringar
- Fähnrich – 1911
- Leutnant – 9 augusti 1912
- Oberleutnant – 28 november 1917
- Hauptmann – 1 februari 1926
- Major –
- Oberstleutnant – 1 oktober 1936
- Oberst – 1 augusti 1939
- Generalmajor – 1 december 1942
- Generalleutnant – postumt med verkan från den 1 april 1944
Utmärkelser
Första världskriget
- Järnkorset av andra klass –
- Järnkorset av första klass –
- Ritterkreuz des Königlich Sächsischen Militär St. Heinrichs-Orden
- Såradmärke
Andra världskriget
- Järnkorset av andra klass –
- Järnkorset av första klass –
- Riddarkorset – 4 april 1944
- Nämnd i Wehrmachtbericht – 2 april 1944 & 18 april 1944 (postumt)
Wehrmachtbericht
2 april 1944
- "Die tapfere Besatzung von Tarnopol unter Führung des Generalmajors v. Neindorff wehrte auch gestern zahlreiche Angriffe ab."
18 april 1944
- "Damit hat der heroische Kampf der Besatzung unter Führung des am Vortage des Ausbruchs gefallenen und inzwischen vom Führer mit dem Eichenlaub zum Ritterkreuz des Eisernen Kreuzes ausgezeichneten Generalmajor v. Neindorff seinen Abschluß gefunden."
Källor
|
i ämnesportalen om Andra världskriget |
