Svenskt bistånd

Med svenskt bistånd avses bistånd från den svenska staten eller svenska privata organisationer/individer till andra länder eller internationella biståndsorganisationer. "Humanitärt bistånd" avser bistånd för akuta grundläggande behov medan "utvecklingsbistånd" ska stimulera en långsiktig positiv utveckling.

Statligt bistånd

Det svenska statliga stödet för budgetåret 2018 är världens högsta mätt som andel av BNI (bruttonationalinkomsten) med en biståndsandel på 1,00% eller 49 miljarder kronor.

Det svenska biståndet har kritiserats av olika anledningar som dålig effektivitet och dålig kontroll över pengarna. Rent allmänt har det ifrågasatts om i synnerhet utvecklingsbistånd är positivt för mottagarländerna då pengarna riskerar att gå till korruption och konstgjorda sysselsättningsprojekt som kan göra mer skada än nytta. Biståndet har också skapat också en svensk biståndsindustri som har ett egenintresse av ett högt bistånd (jämför invandringsindustrin).

Det har också hävdats att ett högt bistånd blivit ett självändamål där man är mer intresserad av kunna skryta om högt bistånd jämfört med andra länder än biståndets effektivitet.

Avräkning av bistånd för att betala kostnaderna för invandringen till Sverige

År 2013 angavs att 13% av det svenska biståndet gick till asylmottagningen och att denna andel blivit allt större under senare tid.

För 2015 angavs siffran närma sig runt 20% vilket kan jämföras med genomsnittet för OECD som angavs till 2,4%.

I oktober 2015 meddelade finansminister Magdalena Andersson att runt 50% av biståndet kan gå till att finansiera flyktingmottagningen.

Att pengar som används för att betala invandringen till Sverige bokföringsmässigt klassificeras som svenskt bistånd till andra länder gör att svenska politiker kan skryta om högre svenskt bistånd till andra länder än vad som faktiskt ges och kan medföra att invandringskostnader döljs.

Kostnader för hjälp "på plats" i närområdet jämfört med kostnader för asylsökande och deras anhöriga i Sverige

Bland annat Sverigedemokraterna har gjort jämförelser mellan kostnaderna för att hjälpa "på plats" i närområdet och kostnaderna med att ta emot asylsökande och deras släktingar i Sverige.

År 2012 angavs att en asylsökande person beräknades kosta 166 000 kronor under asylprocessen från ansökan till beslut. Detta jämfördes med att man kunde hjälpa 166 personer på plats i UNHCR:s flyktingläger och att man dessutom här vet att hjälpen går till verkliga flyktingar.

En annan kritik har varit att personer som har råd att betala människosmugglare mycket stora belopp för att ta sig till Sverige för att söka asyl har mindre behov av hjälp än de flyktingar i närområdet som inte har råd att resa till Sverige.

Biståndspengar till likasinnade "systerpartier"

Sida delar ut 80 miljoner kronor till svenska riksdagspartier som "demokratibistånd" och med det tänkta ändamålet att partierna ska ge merparten av pengarna (70%) till likasinnade "systerpartier" i u-länder. Strax innan valet år 2010 ändrades reglerna vilket medförda att SD inte fick rätt till detta bistånd. Efter valet år 2014 fick SD för första gången tillgång till biståndet. SD:s talesperson i biståndsfrågor angav att man är kritiskt till sådant politiskt bistånd av staten. Beträffande de övriga pengarna (30%) kunde man tänka sig att använda dessa till någon typ av stöd för förföljda kristna och hjälp till flyktingar i närområdet.

Överföringar av invandrare till ursprungsländer

År 2014 uppskattade ett penningtransaktionsföretag att invandrare i Sverige överförde 17,6 miljarder kronor till sina ursprungsländer under år 2013.

Externa länkar

• Sverige betalar för Afrikas överbefolkning
• ”Regeringen har gett upp om biståndet”
• Ingen vet vad svenskt bistånd har uppnått
• Misstänkt korruption med Sida-medel
• Skattepengar till propaganda för bistånd
• Tung kritik mot svensk biståndshantering