Assar Gabrielsson

Från Metapedia
Hoppa till: navigering, sök
Assar Gabrielsson
Assargabrielsson.jpg
Assar Gabrielsson på Volvo AB omkring 1960.
Namn Assar Gabrielsson
Född
13 augusti, 1891.
Avliden
28 maj, 1962.
Utbildning
Civilekonom
Yrke
Försäljningschef SKF (1922-1927), VD för Volvo AB (1927-1956), Styrelseordförande för AB Volvo (1956-1962).
Tjänst
{{{tjänst}}}
Utmärkelser
{{{utmärkelser}}}
Gemål
Theresia (Thessan), född Andreasson.
Barn
Lars, Barbro, Jan och Bo.
Föräldrar
Gabriel Nathanael Gabrielsson och Anna Helmina , född Larsson
Webbplats
Volvo Groups - Gabrielsson


Assar Thorvald Nathanael Gabrielsson, född den 13 augusti år 1891 i Korsberga, Skaraborgs län och död den 28 maj år 1962 i Göteborg. Gabrielsson var civilekonom, företagsledare, industriman och initiativtagare till grundandet av fordonsföretaget AB Volvo.

Gabrielsson var tidigare anställd mellan åren 1916 till år 1924 vid Svenska Kullagerfabriken, bl.a. som försäljningschef. Bildade med Gustaf Larson AB Volvo år 1927. Assar förblev Volvos VD till år 1956, därefter styrelseordförande för koncernen mellan åren 1956 till 1962[1].

Familj

Assars fader var Gabriel Nathanael Gabrielsson, född år 1866 och hans moder var Anna Helmina, född år 1867. Hans moder var husmor medans hans fader var förvaltare på Korsberga tegelbruk och blev senare arrendator på Spännefella gård som är beläget brevid mejeriet i Tibro, där han sedan startade en ägghandel.

Assar gifte sig den 4 mars år 1916 med Anna Theresia, även kallad Thessan,[2] född år 1890 som Andreasson och död år 1964 i Skövde. Hans fru var dotter till banvakten Johan Peter Andreasson, född år 1849 och dennes fru i första äktenskapet, Augusta Mathilda Nyberg, född år 1862[3].

Paret Gabrielsson fick under deras levnad tillsammans fyra barn, varpå vilka fick namnet Lars, Barbro, Jan och Bo.[4].

Biografi

Under nittonhundratalets början flyttade Assar och hans familj till huvfudstaden Stockholm. Han skrevs i ung ålder in på Norrmalms läroverk men ändrade dock skola sedan till Norra latin där han sedan tog studentexamen år 1909. Assar var vid den tiden arton år och valde därefter att studera vidare till civilekonom på Handelshögskolan i Stockholm, där han tog sin examen under månaden oktober år 1911. Han studerade även det ryska och engelska språken vid sidan av sina akademiska studier.

Han arbetade under åren 1911 till 1916 som kanslist och stenograf i riksdagens andra kammare. Parallellt arbetade Assar under sin anställning hos riksdagen även vid sin faders grossistverksamhet som omfattade hönsägg som importerades från Ryssland.[2]

År 1916 anställdes Assar vid Svenska Kullagerfabriken i Göteborg. Hans arbetsgivare Björn Prytz berättade att när han träffade Assar Gabrielsson för första gången och frågade vad han sysslat med tidigare hade denne svarat "Jag har sålt ägg". "Då kan du säkert också sälja kullager, för de rullar ju båda", hade Prytz svarat[2]. Under året 1921 blev Assar utsedd som verkställande direktör för svenska kullagerfabrikens dotterbolag i Frankrike, Soc. Anon. des Roulements à billes. Följande år, 1922 blev han hemkallad till Sverige för att överta posten som försäljningschef för hela kullagerkoncernen efter att hans tidigare arbetsgivare, Björn Prytz utsetts till verkställande direktör efter Sven Wingquist som hade börjat trappa ner på arbetet på grund av sviktande hälsa.

Under tiden Assar Gabrielsson var försäljningschef vid kullagerfabriken tog han initiativet till det svenska biltillverknings företaget AB Volvo. Det nya företaget införlivades klockan tio på morgonen, den 14 april år 1927 som ett dotterbolag till AB SKF med verksamhetsbeskrivningen "tillverkning av automobiler", den svenska kullagerfabriken. Biltillverknings företaget grundades dock egentligen redan vid ett styrelsemöte i Hofors den 10 augusti år 1926.

Assar Gabrielsson blev utsedd till Volvos första verkställande direktör och började arbeta som sådan den 1 januari år 1927, samtidigt som han lämnade posten som försäljningschef på SKF. Han fick ersättning[5] [2] för de utlägg han hade haft för sina privata utgifter för projektet mot att han lämnade över samtliga 10 förseriebilar, ritningar, verktyg, investeringskalkyler med mera till dotterföretaget Volvo genom ett avtal som tecknades den 12 augusti år 1926 mellan Björn Prytz, som representant för SKF och Assar. Den andre förgestalten inom det nya biltilverkningsföretaget Gustav Larson fick i sin tur ersättning[6][2]av Assar för sitt arbete enligt det privata avtalet som männen emellan hade undertecknat år 1925.

Under de första åren av Volvos verksamhet var SKF tvungen att skjuta till stora belopp genom att försäljningen gick trögt. Volvo ansågs som ett stort motigt inom kullager-koncernen. Den som främst stöttade Assar i den långdragna ekonomiska krisen för företaget var med stor sannolikhet hans tidigare arbetsgivare Björn Prytz som alltsedan Assar anställdes ofta hade berömt honom för hans stora insatser inom SKF.

Men till skillnad från personbilarna blev de första serietillverkade lastbilarna en omedelbar succé. När fordonet lanserades 1928 hade flera kunder redan lämnat in beställningar, och serien var helt utsåld efter bara sex månader.

Volvos tidiga framgångar byggde mycket på den innovativa organisationen. Fabriken på Hisingen anlades en sammansättningsfabrik och komponenterna tillverkades efter noggranna specifikationer av andra företag – motorer i Skövde, växellådor i Köping, karosser i Olofström och så vidare. Därav behövde företaget inte binda så mycket kapital samtidigt som man utnyttjade befintlig kompetens runt om i landet. Av samma skäl byggde Gabrielsson upp en effektiv försäljningsorganisation genom fristående, lokalt förankrade bildhandlare.[7]

En fond, som upprättades kort innan hans död, har även upprättats efter Assar Gabrielsson, som förvaltas av stiftelsen Assar Gabrielssons fond för klinisk forskning speciellt i cancersjukdomar[8]. Fondmedel donerades av AB Volvo, av dess anställda, av andra företag och även av enskilda personer.

Assar Gabrielsson är numer begravd på Kvastekulla griftegård i Partille.[9]

Utmärkelser

Utmärkelser och namngivningar efter Assar Gabrielsson:

  • Promoverad till ekonomie hedersdoktor vid Handelshögskolan i Stockholm, 1929.
  • Ingenjörsvetenskapsakademiens de Laval-medalj, 1929.
  • Clarence von Rosen-medaljen, 1942.
  • Spårvagn M31 300 inom Göteborgs spårvägar bär Assar Gabrielssons namn.

Referenser

Fotnoter

  1. Volvo: Volvo Group Sverige: Volvos grundare
  2. 2,0 2,1 2,2 2,3 2,4 Hälleby, Bertil, Så föddes en svensk bilindustri: Volvos historia fram till PV 444, Göteborg 1990, sidan 10, 13-14, 19, 23-25, 36-38, 65. ISBN 91-24-16378-3
  3. Volvo: Volvo Group Sverige: Volvos grundare
  4. Volvo: Volvo Group Sverige: Volvos grundare
  5. Köpesumman uppgick till 144 034:44 kronor, enligt refererat avtal, i nuvarande penningvärde 2007-2008, cirka 3,5 miljoner kronor.
  6. Enligt avtalet mellan Assar och Gustav fick Gustav Larsson en ersättning på totalt 20 000 kronor, i penningvärde 2007, cirka 500 000 kr.
  7. http://www.foretagsamheten.se/Foretag/Foretag/Volvo/ "Företagsamhet: Volvo"
  8. AGFOND
  9. Göran Åstrand, Här vilar berömda svenskar 1999

Källor

  • Volvos tidning "Ratten", Nr. 2, 1962.
  • Björn-Eric Lindh, Autohistorica, Volvo 1927-1977, 1977. ISSN 0345-1003
  • Björn Eric Lindh, Volvo Personvagnar från 20-tal till 80-tal, 1984. ISBN 91-86442-06-6
  • Bertil Hälleby, Så föddes en svensk bilindustri, 1990. ISBN 91-24-16378-3
  • Christer Olsson & Henrik Moberger, Volvo Göteborg Sverige, 1995. ISBN 3-907150-57-0
  • Jean Christer Olsson & Henrik Moberger, Volvo 75 år 1927-2002, 2002. ISBN 3-907153-21-9
  • Informationsavdelningen - Volvo Personvagnar AB, Volvo 1927-2002 75 år, 2002. ISSN 1104-9995

Externa länkar

Adolf Erik Nordenskiöld målad av Georg von Rosen 1886.jpg
Den här artikeln ingår
i ämnesportalen om
Framstående svenskar