6. SS-Panzerarmee
6. SS-Panzerarmee (sv. 6. Pansararmén) var en enhet inom den tyska armén som bildades på hösten 1944. Den sjätte pansararmén användes först som en offensiv styrka under Ardenneroffensiven i vilken den opererade på den norra flanken av tyskarnas offensiv. Armén överfördes sedan till Ungern i början av 1945 och användes både för offensiva som defensiva strider. De sista striderna för 6. Pansararmén utkämpades i Österrike fram till kollapsen av Tredje riket, vid den tidpunkten var armén var helt demoraliserad. Återstoden av armén kapitulerade så småningom till amerikanarna. Arméns befälhavare genom enhetens existens, SS-Oberstgruppenführer Sepp Dietrich sade tidigt 1945:
- ”Vi kallar oss själva 6. Pansararmén, för att vi bara har 6 tanks kvar.”
Innehåll
Enhetens historia
Den 6. Pansararmén är mest känd för sin ledande roll i Ardenneroffensiven (16 december 1944 – 25 januari 1945). Den 2 april 1945 överfördes man till Waffen-SS. Den 6. Pansararmén blev istället 6. SS-Pansararmén.
Även om man inte fick SS beteckningen förrän efter Ardenneroffensiven, så har SS beteckningen blivit allmänt använd i historieböckerna efter andra världskriget för enheten som bildades innan den kampanjen Efter Ardenneroffensiven skickades armén till Ungern, där den kämpade mot den framryckande Röda armén.
I mars 1945 efter Budapest fall lanserade 6. SS Pansararmén en av de sista tyska offensiverna i kriget, Operation Frühlingserwachen vid Balatonsjön. Detta var ett försök att skydda tyskarnas sista oljefält. Offensiven saknade överraskningsmoment, men den sovjetiske befälhavaren Fjodor Tolbukins medvetenhet om närvaron av SS elitenheter (Leibstandarte, 1. SS Pansardivisonen deltog) fick Tolbukin fick direkta order av det ryska överkommandot att använda minimalt motstånd mot SS innan en motoffensiv kunde göras norr om Balatonsjön. Den 16 mars lanserade den 3. Ukrainska fronten en stor motoffensiv och Joseph Goebbels erkände i sina dagböcker att ett nederlag var nära förestående. Tre dagar senare var tyskarna tillbaka på sina startpositioner. Trots förluster bland pansardivisionerna så hade varje division fortfarande 31 fungerande pansarfordon var den 15 mars 1945, medan Armégrupp Syd totalt hade 772 fungerande tanks och artilleripjäser den 16 mars 1945.
Tyskarnas försvar bröt samman under Röda arméns tryck och man retirerade tillbaka till Österrike för att försvara Wien i april 1945, den 6. SS Pansararmén försvarade Wien mot de anfallande Sovjeterna men var oförmögna att hindra erövringen av staden. När kriget slutade den 8 maj 1945 var armén mellan Wien och Linz och kapitulerade till de amerikanska och ryska styrkorna.
Operationsområden
- Västra Tyskland & Ardennerna (Okt 1944 - Jan 1945)
- Ungern & Österrike (Jan 1945 - Maj 1945)
Organisation (april 1945)
Enheter ur:
- 1. SS-Panzer-Division Leibstandarte SS "Adolf Hitler"
- 57 Officerare
- 229 Underofficerare
- 1.296 Soldater
- 16 Fungerande tanks
- 2. SS-Panzer-Division "Das Reich"
- 45 Officerare
- 123 Underofficerare
- 1.330 Soldater
- 11 Fungerande tanks
- 3. SS-Panzer-Division "Totenkopf"
- 44 Officerare
- 87 Underofficerare
- 873 Soldater
- 6 Fungerande tanks
- 12. SS-Panzer-Division "Hitlerjugend"
- 16 Officerare
- 48 Underofficerare
- 391 Soldater
- 1 Fungerande tanks
- 6. Panzer-Division
- 44 Officerare
- 229 Underofficerare
- 962 Soldater
- 8 Fungerande tanks
- 356. Infanterie-Division
- 56 Officerare
- 264 Underofficerare
- 894 Soldater
- 3 Fungerande Jagdpanzer 38
Befälhavare
- SS-Oberstgruppenführer Josef Dietrich (26 oktober 1944 - 8 maj 1945)
i ämnesportalen om Andra världskriget |