Ustasjas symbol, denna symbol kan förekomma med ett kors i också i modern tid, samt skrivas som =U=

Ustasja (kroatiska: Ustaša, vilket betyder 'de som reser sig') var en radikal kroatisk nationalistisk organisation grundad år 1929 av Ante Pavelić som även ledde den fram till slutet av andra världskriget. Gruppens mål var bland annat ett självständigt Kroatien. De förespråkade även jordbrukssamhälle och traditionalistisk katolicism.

Innehåll

1 Oberoende staten Kroatien och andra världskriget
2 Efter andra världskriget
3 Bildgalleri
4 Källor

Oberoende staten Kroatien och andra världskriget

Under andra världskriget invaderade Italiens trupper Jugoslavien och Ustasja grep då makten i Kroatien och stöddes av Adolf Hitler och Benito Mussolini där en självständig kroatisk stat vid namn Nezavisna Drzava Hrvatska ("Oberoende Staten Kroatien", NDH) utropades. Ante Pavelić blev landets ledare ("poglavnik"). Under den här eran var Kroatien allierade med Axelmakterna och Ustasjaförbanden stred bland annat mot partisaner. Ett elitförband inom gruppen bildades också under namnet Crna Legija ("Den Svarta Legionen").

Regimen formade även en ungdomsorganisation kallad "Ustaska mladez" (Ustasa ungdom). Man lade stor vikt vid att propagera för ett mer nationellt och sunt liv i jordbrukssamhällen och katolicismen spelade stor roll för de hängivna nationalisterna. Även om Ante Pavelic själv var en kristen nationalist samarbetade dock Ustasja med den muslimska SS-divisionen Handschar och de byggde även om ett museum i Zagreb till en moské.

Ustasja-soldater

Vid krigets slut avsattes Ustasja och Ante Pavelićs regim av kommunisterna och den omtalade Bleiburg-massakern ägde rum i vilken kapitulerade Ustasjamedlemmar och deras hela familjer sköts till döds medan andra tvingades på långa dödsmarscher av kommunisterna i området. Cirka 50.000 människor beräknas ha mördats i Bleiburg av de segrande partisanerna.

Efter andra världskriget

Efter andra världskriget avrättades en del Ustasjamedlemmar av partisaner medan andra gick i exil. Ante Pavelić själv gick i exil men mördades år 1959 i Spanien av jugoslaviska agenter. I olika länder i Europa bildades även flera grupper som i deras kamp då påstod sig vara Ustasja. Den forna högt uppsatta Ustasjan Vjekoslav Luburić som hade gått i exil bildade en grupp under namnet "Kroatiskt Nationellt Motstånd". Även i Sverige förde efterkrigstidens Ustasjarörelse en kamp under 1970-talet som bl.a involverade Beskjutningen av Jugoslaviens ambassad i Stockholm, 1971.

Ustasja-anhängare utförde flera attacker mot utvalda mål, bland exemplen finns de tre jugoslaviska diplomaterna som mördades under 1960-talet, attacken mot jugoslaviens konsulat i Sverige, bombattacken mot en teater i Belgrad 1968 då 1 person dog, bombningen av ett jugoslaviskt plan som lyfte från Danmark år 1972 då 26 personer dog, bomben i ett förråd på flygplatsen La Guardia i New York som exploderade och dödade 11 samt skadade över 70 personer, kapningen av ett amerikanskt TWA-plan 1976 då en polis dog, samma år bombades jugoslaviska ambassaden i Washington. År 1980 sprängde Ustasja av en bomb mot frihetsgudinnan i New York.^[1]