USA

Från Metapedia

(Omdirigerad från Amerika)
Hoppa till: navigering, sök
United States of America
Usa.png
Flagga
Namn United States of America
Valspråk In God We Trust
Nationalsång The Star-Spangled Banner
Huvudstad Washington, D.C.
Officiellt språk engelska (de facto)
Statskick Förbundsrepublik
Självständighet 4 juli 1776
Folkmängd 305 651 000 (3:e)
Yta 9 372 614 km²
BNP $12 955 miljarder (1:a)
Per capita $43 223
Valuta US-dollar (USD)
Tidszon UTC-5 till UTC-10
Nationaldag 4 juli
Landskod us
Landsdomän .us
Landsnummer 1
United States Capitol, USA:s kongress arbetsplats.
För andra betydelser av Amerika, se Nordamerika och Sydamerika.

Amerikas förenta stater (USA) är en federal konstitutionell republik bestående femtio stater och ett federalt distrikt. Landets president är sedan januari 2009 Barack Obama.

Landet ligger främst i centrala Nordamerika, där fyrtioåtta angränsande stater och samt huvudstaden Washington, DC, ligger mellan Stilla havet och Atlanten, som sedan gränsar till Kanada i norr och till Mexiko i söder. Delstaten Alaska ligger nordväst om kontinenten, med gräns mot Kanada i öst och Ryssland i väster över Berings sund, och delstaten Hawaii ligger i mitten av Stilla havet. USA har även flera territorier, eller isolerade områden, som är spridda runt om i Karibien och Stillahavsområdet, därbland Puerto Rico.

Landets areal uppnår en yta av 9,83 miljoner km² och en population på över 305 miljoner människor (2008), landet är därmed världens tredje största med den totala arealen, och det tredje största av landareal och befolkning. Den amerikanska ekonomin är bland den största ekonomin i världen, med en nominell år 2006 bruttonationalprodukt (BNP) på mer än US $ 13 biljoner (över 19% av världens totala).

Innehåll

Historia

Koncentrationslägerfånge i Andersonville under amerikanska inbördeskriget.

Den nordamerikanska kontinenten var redan innan de europeiska folkens ankomst befolkad. Olika folk, populärt omtalade som "indianer" (på moderna engelska kallade "Native americans") hade etablerat sig då inlandsisen drog sig tillbaka och gjorde invandring möjlig. En etablerad teori är att de anses ha kommit in från Asien via Berings sund i nordväst och spridit sig över hela kontinenten. Modern forskning har emellertid visat att de sannolikt trängde undan den första befolkningen som anlänt från Europa flera tusen år tidigare under en migrationsvåg kallad Out of Europe. Flera arkeologiska fynd, bland annat The Spirit Cave Mummy, ger stöd för teorin att de första amerikanerna kom från Europa. Enligt legenden om Si-Te-Cah bland "indianer" i Nevada så utrotades ett folk som beskrivs som långa, vita och med rött hår och skägg vilket har tolkats som ett av de första kända folkmorden. Native americans trängdes i sin tur undan av en omfattande massinvandring av europeer. Idag är de en minoritet av landets befolkning.

Nationen grundades av de tretton kolonierna, som fanns under Storbritanniens administration, längs Atlantkusten. På den amerikanska flaggan återspeglas de första tretton staterna i de röda och vita ränderna på tvären, medan stjärnorna på blå botten representerar antalet stater idag, 50 stycken. Flaggan har alltså ändrats då fler stater har tillkommit vilket har gjort att antalet stjärnor är olika till antalet beroende på vilket år en flagga tillverkats. De första amerikanska medborgarna var individer av europeisk härkomst: engelsmän, skottar, tyskar, holländare och skandinaver. Landet utropades, i och med självständighetsförklaring den 4 juli år 1776 efter den amerikanska revolutionen. De revolutionära staterna hade då besegrat den dåvarande makthavaren Storbritannien. En federal konvention antogs och är den nuvarande amerikanska konstitutionen sedan 17 september, år 1787, och dess ratificering året därpå gjorde att staterna blev en del av en enda republik, dvs. en federal konstitutionell republik. The Bill of Rights, som omfattar tio författningsändringar, ratificerades år 1791.

En bidragande orsak till att kolonierna utropade självständighet anses ha varit ekonomiska villkor. King George III’s Currency Act of 1764 förbjöd kolonierna att utfärda egen räntefri valuta. Englands Kung George III tvingade därmed kolonierna att endast handla med räntebaserad valuta utfärdad av Bank of England. Efter självständighetsdeklarationen följde en lång och utdragen kamp om rätten att utfärda landets valuta där privata intressen kämpade om kontrollen. I ett tidigt skede utfärdades Colonial Script. First Bank of the United States upprättades 1791, men dess rättigheter upphörde efter 20 år. Benjamin Franklin, James Garfield, Andrew Jackson, Thomas Jefferson och Abraham Lincoln tog alla strid för att en centralbank skulle vara statlig och därmed tjäna folket och dess intressen. Då Federal Reserve tilldelades monopol på skapandet av pengar lades grunden för en privatägd valuta som under hela 1900-talet kom att tjäna som världsvaluta i vilken råvaror handlas med. Ett försök att bryta monopolet gjordes av John F. Kennedy i och med Executive Order 11110.

Under 1800-talet, förvärvade USA mark från Frankrike, Spanien, Mexiko och Ryssland, samt republikerna Texas och Hawaii. Tvister mellan det jordbruksdominerade Syd och det industriella Norr över staternas rättigheter och utvidgning var en bidragande orsak till det amerikanska inbördeskriget1860-talet. De södra staterna hade ekonomiska fördelar med att ha slavar vilket skapade en obalans bland annat i köpkraften mellan staterna. Inbördeskriget hade dock flera ekonomiska dimensioner. Kampen om kontrollen över utfärdandet av valuta var långt ifrån avgjord och president Lincoln utfärdade en valuta som kallades Greenback. De norra staternas seger hindrade en permanent uppdelning av landet och ledde till slutet av slaveriet i USA, ett slaveri som omfattade både slavar av afrikanskt och europeiskt ursprung. Det följande spansk-amerikanska kriget och andra världskriget har bekräftat landets ställning som en militär supermakt. Under år 1945 blev USA landet världens första land som använt kärnvapen, en ständig medlem av FN:s säkerhetsråd, och en grundande medlem av Nato. USA är den enda militära supermakt efter kalla krigets epok och den dominerande ekonomiska, politiska och kulturella kraft i världen, även om förhållandena i världspolitiken är under en förändring, då bland annat länder som Kina och Indien ständigt utvecklas till en allt mer betydande ekonomiska stormakter. En betydande roll i USA politik anses idag lobbygrupper ha, där AIPAC ofta framhålls som en av de mest inflytelserika.

Krig, militära ingripanden, statskupper och inblandning i andra staters politik

Under president George W. Bushs första mandatperiod, den 11 september 2001, attackerades USA innanför de egna gränserna. Här Twin Towers, en del av World Trade Center.

USA har sedan 1890 varit inblandat i cirka 150 krig, militära konflikter, statskupper, inblandning i andra staters politik samt direkt eller indirekt medverkat med militär närvaro på olika håll i världen.[1] I de bägge världskrigen hade landets närvaro en stor inverkan på krigens utfall. Trots president Woodrow Wilsons löfte till sina väljare att hålla USA utanför den från början europeiska konflikten ingrep landet mot Tyskland i ett läge då Tyskland höll på att vinna kriget och redan erbjudit England en Status Quo-fred. Kriget utvecklades därmed till första världskriget. Under andra världskriget ingrep USA igen och gjorde gemensam sak med det kommunistiska Sovjetunionen mot Tredje riket. Förutom medverkan i de bägge världskrigen är Koreakriget och Vietnamkriget två kända krig med amerikansk medverkan.

Tiden efter andra världskriget handlade retoriskt mycket om att bekämpa kommunismen, där Kalla kriget, som inte var ett krig i egentlig mening med stridande parter, stod i fokus. I slutet av 1980-talet och början av 1990-talet avvecklades emellertid Sovjetunionen och de kommunistiska systemen i östra Europa, varpå fokus i USA:s militära insatser förändrades. Istället började muslimska stater angripas och flera krig och militära insatser sattes in i synnerhet i Mellanöstern. Retoriken kom att handla om New World Order och Kriget mot terrorismen. Genom aktiv propaganda, bland annat initierad av Tom Lantos, startades Gulfkriget. Lantos anlitade kommunikationsbyrån Hill & Knowlton som arrangerade en utfrågning inför Congressional Human Rights Caucus där ett falskt vittne uppträdde. 1990-talet präglades av flera ingripanden, varav flera i muslimska länder.

Den 11 september 2001 inträffade något som beskrivs som en brytpunkt i USA:s historia. USA, som hållit krig utanför de egna landgränserna, angreps i en omfattande terroristattack. Enligt den officiella konspirationsteorin utfördes attacken av 19 muslimer utrustade med mattknivar som kapade fyra reguljärflygplan inne på amerikanskt territorium. Med två av planen raserades tre byggnader till marken i fritt fall, Twin Towers och WTC7. Försvarshögkvarterets byggnad Pentagon ska enligt den officiella utredningen också ha attackerats med ett av de fyra planen, dock utan att lämna några spår av varken passagerare eller bagage på platsen. Det fjärde planet, United Airlines Flight 93, försvann spårlöst och på den angivna nedslagsplatsen fanns endast en rykande grop men inga flygplansdelar, kroppar eller bagage. Händelsen den 11 september 2001 föregicks av en skrivelse från lobbygruppen Project For The New American Century endast ett år tidigare; Rebuilding America’s Defenses: Strategy, Forces and Resources for a New Century där "ett nytt Pearl Harbor" förutspåddes. Som ett resultat av 11 september-attackerna intensifierades USA:s militära närvaro i Mellanöstern och Irak anfölls under förevändningen att landet hade massförstörelsevapen,[2] ett påstående utrikesminister Colin Powell senare tvingades backa ifrån.[3]. Som en av de mer inflytelserika personerna kring kriget mot Irak pekas Richard Perle och Paul Wolfowitz ut.

USA - en bräcklig mångkultur

USA betraktas idag som ett mångkulturellt land där olika etniciteter lever sida vid sida. Landet lyfts ibland fram som ett föredöme för integration där alla medborgare har samma status och definieras som amerikaner. Den harmoniska bilden är dock till stora delar en myt som odlas av politiker, massmedia och en kommersiellt mycket kraftig export av konsumtionskultur, inte minst TV-serier och filmer producerade i Hollywood. Etniska grupper definieras i USA i termer som caucasians, afroamericans, asians, jews och latinos. Landet upplever sedan decennier en kraftig segregation där i huvudsak medborgare av europeiskt ursprung, caucasians, flyttar ifrån bostadsområden med mångkulturell prägel. Fenomenet som kallas White flight är känt även i Europa. På grund av inre splittring och etniska konflikter har stödet för en definitiv separation ökat. Nationalistiska organisationer har yrkat på en delning av landet till mindre oberoende och självständiga statsbildningar, exempelvis Aztlan, Republic of Lakotah, Northwest Front och Republic of New Afrika.

Bildgalleri

Jordglob.jpg
Den här artikeln ingår
i ämnesportalen om
Geografi och länder

Referenser

  1. FROM WOUNDED KNEE TO LIBYA: A CENTURY OF U.S. MILITARY INTERVENTIONS
  2. Democracynow.org - Decade After Iraq WMD Speech at UN, Ex-Powell Aide Lawrence Wilkerson Debates Author Norman Solomon
  3. Raw Story - Colin Powell regrets U.N. speech justifying the Iraq invasion
Personliga verktyg