Sverige

Från Metapedia

Hoppa till: navigering, sök
Sverige
Flagga-sverige.png
Flagga
Namn Sverige
Valspråk För Sverige, i tiden
Nationalsång Du gamla, du fria
Huvudstad Stockholm
Officiellt språk Svenska
Statskick konstitutionell monarki
Självständighet Gammal statstradition
Folkmängd 9 276 509 (86:e)
Yta 449 964 km² (54:e)
BNP $346,0 miljarder (34)
Per capita $37 526
Valuta Svensk krona (SEK)
Tidszon CET (UTC+1)
Nationaldag 6 juni
Landskod SE
Landsdomän .se
Landsnummer +46

Konungariket Sverige, en konstitutionell monarki med ett parlamentariskt system, är ett nordiskt land på den östra delen av den skandinaviska halvön. Landet gränsar i väster till Norge och i nordost till Finland. Sverige har maritima gränser till Danmark, Estland, Lettland, Litauen, Polen, Tyskland samt Ryssland (Kaliningrad). De omgivande vattnen är Bottenviken och Bottenhavet, som utgör en del av Östersjön samt i sydväst Skagerrak, Kattegatt och Öresund. I sydväst har Sverige landförbindelse med Danmark genom Öresundsbron.

Landets yta sträcker sig 450000 km², vilket betyder att landet är det tredje största i Europa och har en total befolkning på över 9,2 miljoner. Sverige har förhållandevis en låg befolkningstäthet, 20 personer per km², men är mer tätare i de södra delarna av landet. Omkring 85% av befolkningen bor i tätorter. Sveriges huvudstad är Stockholm, som också är den största staden i landet (med en befolkning på 1,3 miljoner i tätorten och med 2 miljoner i huvudstadsregionen). Den andra och tredje största städerna är Göteborg och Malmö.

Sverige deklarerade sig som ett självständigt och enat land under medeltiden. Den moderna och centraliserade administrationen börjar med Gustav Vasa under 1500-talet.

Landet har varit i fredstillstånd sedan år 1814, vilket innebär att landet haft längst fred i världen, genom att anta en alliansfri utrikespolitik i fredstid och neutralitet i krig.

Sedan den 1 januari år 1995 är Sverige medlem i den Europeiska unionen, och i år (2009), är landet dess ordförande från och med 1 juli till 31 december.

Innehåll

Historia

Huvudartikel: Sveriges historia

Förhistorien är den tid som föregår skrivkonstens införande i ett område. Den förhistoriska tiden börjar alltså med att de första människorna kommer till ett område, för Sveriges del inträffar detta för cirka 14 000 år sedan. I Sverige anses allmänt att den förhistoriska tiden slutar (och att den historiska tiden därmed börjar) efter vikingatiden, med medeltidens början cirka år 1050.

Sverige förstås i det här sammanhanget som det geografiska område som idag utgör nationalstaten Sverige.

Traditionellt har man avsett riket eller statens historia och dess relationer till andra stater och Sveriges folk. Idag avser man oftast de händelser som utspelats inom det nuvarande Sveriges gränser samt svenska relationer med utlandet. Dessutom använder sig olika personer av olika definitioner av Sverige som stat, vilket bland annat påverkar tidpunkten för Sveriges bildande avsevärt (se vidare Svearike). Allmänt måste påpekas att Finland intill 1809 var en del av Sverige, närmast en parallell till Svealand, Götaland och Norrland. Landet kunde då i väst-östlig riktning sägas symboliskt sträcka sig mellan fästningarna Göteborg och Sveaborg med huvudstaden Stockholm "i mitten".

Språk

Huvudartikel: svenska

Svenska är ett nordiskt språk som talas av över nio miljoner talare, främst i Sverige och delar av Estland, Finland och på Åland. Trots att nästan alla svenska medborgare har svenskan som modersmål, så är det inte ett officiellt språk i landet, men däremot erkänt som ett officiellt, bland de 23 språken i Europaunionen.

Svenska är dock ett nationalspråk i Sverige och modersmål för i princip samtliga 8 miljoner infödda svenskar och andraspråk för cirka 1,2 miljoner immigranter. I Finland talas svenska av cirka 5,5% av befolkningen. Tidigare har det funnits vidsträckta svenskspråkiga områden i Estland.

Geografi

Huvudartikel: Sveriges geografi, Sveriges landskap.

Landskap

Sverige har 25 historiska landskap vars ursprung går ända tillbaka till forntiden. Ännu under medeltiden fungerade många landskap (även kallade land) som självständiga politiska enheter med egna lagar och landsting. Landskapen grupperas i tre landsdelar, Götaland, Svealand och Norrland.

Som förvaltningsenheter har landskapen i Sverige ersatts av indelningen i län genom regeringsformen 1634 och landskapen saknar sedan dess politisk eller administrativ betydelse. Sådana uppgifter sköts av län och landsting.

Sjöar och skärgårdar

Demografi

Huvudartikel: Sveriges demografi
Sveriges befolkningstäthet, kommunvis. (2007) Antal invånare per kvadratkilometer.

Sverige hade 9 253 675 invånare i november 2008 enligt Statistiska centralbyrån. Befolkningen ökar med 60–70 000 personer per år varav tre fjärdedelar beror på invandringsöverskottet. Landet har en folktäthet på 21,9 invånare per kvadratkilometer. Det är därmed det land med det 84:e högsta invånarantalet, men med endast den 152:a högsta befolkningstätheten. Befolkningstätheten är i allmänhet större i de södra delarna i Sverige. Såsom exempel kan nämnas att det i landskapet Lappland bor 100 980 invånare; Lapplands yta är 109 702 km²; i Lunds kommun bor det fler, 102 257 invånare; Lunds kommun har en yta på endast 442,87 km². År 2006 var medellivslängden 83 år för kvinnor och 79 år för män.[1] Åldersstrukturen är jämförelsevis rak upp till 64 års ålder och andelen gamla är hög; 21 % av befolkningen är yngre än 17 år och 17,5 % äldre än 65 år (2007). Spädbarnsdödligheten är en av de lägsta i världen, 2,5 barn per 1 000 födda. Den summerade fruktsamheten var 1,88 år 2007. De första förfäderna till dagens svenskar anlände till Sverige för 12–13 000 år sedan. Dessa grupper av jägare-samlare följde inlandsisen och bosatte sig först i Skåne.[2] Samtida forskning tyder på ett flertal forntida invandringsvågor; från Mellanöstern via Balkan (haplogrupp I), från Centralasien via Sydeuropa (haplogrupp R1b), från Centralasien västerut (haplogrupp R1a), från Sydostasien via Sibirien (haplogrupp N), samt neolitiska jordbrukare som bör ha anlänt någon gång under neolitikum, från och med 4200 f.Kr (haplogrupper E,G,J).[3][4][5] Ytterligare forskning tyder på att etniska svenskar till största delen (ca 80 procent) är ättlingar till de tidigare jägare-samlarna och endast i mindre grad (20 procent) till de senare neolitiska bondefolken.[6][7]

Samerna har status som ursprungsbefolkning och invandrade från öster för mellan 8000 och 5000 år sedan.[8] Det finns idag uppemot 17 000 samer i Sverige. I norr invandrade tidigt även finska folk ifrån öster, vilka inte minst blev tornedalsfinnar. Bland de senare etniska minoriteter märks sverigefinnar (i till exempel Rättviks finnmark och Orsa finnmark), romer och judar; de två senare folkgrupperna har funnits i Sverige sedan 1500- och 1600-talen och i något större antal från 1800-talet. Upp till tusen valloner invandrade på 1600-talet. Efter andra världskriget har växande grupper av framförallt finländare, norrmän, danskar, tyskar, polacker, kroater, albaner, serber, bosnier, turkar, irakier, iranier, kurder, assyrier, syrianer, libaneser, chilenare, greker och somalier invandrat till Sverige. Det fanns 562 124 utländska medborgare i Sverige år 2008, 6,1 % i jämförelse med befolkningen. Samma år var 1 281 581 personer födda i utlandet (13,8 %). Sammanlagt 17,3 % av befolkningen har bägge föräldrar födda utomlands. Etnicitet skrivs inte ut i den officiella statistiken i Sverige, förutom för samer.

Språk

Sedan 1 juli 2009 är svenska officiellt statsfäst som huvudspråk för Sverige och samma lag anger att svenska skall vara officiellt språk för Sverige i internationella sammanhang. De erkända minoritetsspråken i Sverige är samiska, tornedalsfinska, finska, romani chib och jiddisch. Romani chib och jiddisch är så kallade extraterritoriella minoritetsspråk, vilket betyder att de inte är bundna till en viss region eller ett visst område. Övriga minoritetsspråk har en starkare ställning än de extraterritoriella språken, vilket bland annat yttrar sig i att minoritetsspråkbrukare i vissa kommuner har rätt till myndighetskontakter och äldrevårde på sitt eget språk. Akademisk forskning och undervisning kring samtliga fem minoritetsspråk ska enligt lag ske vid minst ett svenskt universitet.

Invandring och utvandring

Invandring (röd linje) och utvandring (blå) i Sverige, 1850-2007.

Medeltidens invandring till Sverige var blygsam som andel av hela befolkningen och skedde främst i form av tyska hantverkare och köpmän till städerna. Från 1600-talet till tidigt 1800-tal fanns restriktioner mot invandring av personer som inte var protestanter (vilket vid den tidpunkten i praktiken främst innebar katoliker och judar).

Efter andra världskriget ökade invandringen till Sverige kraftigt. Under 1950- och 1960-talen invandrade många från Sydeuropa till Sverige för att arbeta. Under perioden 1941-2005 har Sverige tagit emot totalt 2 455 665 invandrare, men samtidigt har 1 410 063, människor flyttat från Sverige[9]. Under åren 1980-2007 har totalt 343 230 beviljats uppehållstillstånd. Toppnoteringarna för enskilda år under denna intervall var 1993 och 1994, då 36 482 respektive 44 875 beviljades uppehållstillstånd; majoriteten av dessa flyktingar från olika länder i forna Jugoslavien,[10]. Under efterkrigstiden fram till omkring 1980 kom många invandrare från Finland, Tyskland, Polen, Iran, det forna Jugoslavien, Vietnam, Chile, Argentina och Uruguay till landet. Senare har många invandrare varit kurder, assyrier/syrianer, araber, palestinier, marockaner med flera från länderna i Mellanöstern. År 2006 fick 20 663 personer uppehållstillstånd[11] i Sverige, och 2007 beviljades 18 290 personer uppehållstillstånd.[12] År 2007 invandrade 99 485 personer till Sverige, vilket är rekord för Sverige. Till den här gruppen räknas emellertid 15 949 svenska återvändare, som utgör den största enskilda gruppen, följt av irakier (15 200) och människor från de nordiska grannländerna (10 464).[13][14]

Antalet utvandrare har ökat från 20 - 30 000 per år under 1970-talet, till över 40 000 per år idag. År 2007 utvandrade 45 418 personer. Under de första åren på 2000-talet hade Sverige en omfattande massinvandring som ett resultat av en enig politik över partigränserna. Cirka 100 000 permanenta uppehållstillstånd utfärdades varje år. Nettoinflödet var dock lägre eftersom en viss utflyttning även förekom. Särskilt hög invandring förekom från Irak, Afghanistan och Somalia och extraordinära insatser gjordes för att främja invandring av vad som kallas ensamkommande flyktingbarn. Ett av de argument som förs fram för den höga massinvandringen är att svenskarna håller på att försvinna som etnisk grupp, i vardagligt tal kallat Sverige har en åldrande befolkning, och därmed bör ersättas av andra grupper.

Religion

Sverige är ett av världens minst religiösa länder. Religionssociologiska undersökningar visar att 46–85% av Sveriges befolkning kan kategoriseras som ateistisk, agnostisk eller icketroende (på Gud).[15] År 2007 var ändå 74,3 % procent av alla svenskar formellt sett medlemmar i den kristna lutherska kyrkan Svenska kyrkan. Svenska kyrkan var tidigare statskyrka i Sverige och dess villkor och existens fastställs ännu i Lag om Svenska kyrkan från 1998. Lagen trädde i kraft 2000, då relationerna mellan kyrka och stat ändrades. Trots Svenska kyrkans höga medlemssiffror är den religiösa aktiviteten (gudstjänstbesöken) inte särskilt omfattande. Totalt 65 procent av dem som föds i Sverige döps inom Svenska kyrkan. En knapp majoritet av vigslarna sker utanför Svenska kyrkan, men nästan 84 procent av begravningarna sker inom den.[16] Ungefär 0,7% av Svenska kyrkans medlemmar utträder varje år.[17] I Sverige finns flera andra trosåskådningar representerade, bland annat till följd av invandring från andra delar av världen. Romerska katoliker, flera olika ortodoxa riktningar, muslimer och frikyrkliga protestanter är vanliga religiösa inriktningar. Den muslimska gruppen, som enligt lösa definitioner uppgick till 400 000 personer år 2006,[18] har den högsta tillväxten av alla religiösa grupper.[19] Det finns även mindre grupper av buddhister, judar och hinduer. Bland dessa övriga finns enstaka som praktiserar modern asatro och traditionell samisk schamanism.

Statsskick

Huvudartikel: Sveriges författning

Sverige är en parlamentarisk demokrati. Första kapitlet av regeringsformen slår fast att Sveriges statsskick bygger på "folksuveränitetsprincipen" - vilket omfattar parlamentarism, kommunalt självstyre, samt att landet är en konstitutionell monarki.

Sverige är idag ett mångkulturellt samhälle, där den offentliga verksamheten skall vara individens välfärd, jämlikhet mellan könen, de sexuella läggningarna och de olika etniciteterna, skydd av den enskildes friheter och rättigheter, och att etniska, språkliga och religiösa minoriteters egna kultur och samhällsliv skall kunna utvecklas. På grund av att yttrandefrihetsgrundlagen och tryckfrihetsförordningen har ställning av grundlag, har den fria åsiktsbildningen och det fria ordet en framträdande roll, även om det inskränks på grund av etablissemangets s.k. politiska korrekthet och i vissa fall av paragrafer såsom Hets mot folkgrupp och FRA-lagen, men man omfattas föga således man inte begår grövre brott eller tillhör någon organiserad brottslighet, vilket vissa politiska organisationer räknas till enligt etablissemangets mening.

Administrativ indelning

Huvudartikel: Sveriges län

Sveriges statliga förvaltning är idag indelat i 21 olika län. De politiska uppgifterna sköts dels av landstingen och regionerna, vars beslutsfattare väljs direkt av länets befolkning, dels av länsstyrelserna, som är statens organ i länen.

Länsstyrelse är statens regionala företrädare och fungerar som en länk mellan länen och staten. Länsstyrelsens chef utses av regeringen och kallas landshövding. Länsstyrelsen ansvarar bland annat för vissa socialvårdsfrågor och regional samhällsplanering. Länsarbetsnämnd och skogsvårdsstyrelse är exempel på andra statliga organ i länet. En länsnämnd eller motsvarande lyder under ett statligt verk och arbetar med samma frågor som detta, fast regionalt.

Landstingets politiska beslut fattas av en folkvald församling, landstingsfullmäktige. Landstingsfullmäktige utser en landstingsstyrelse som leder och samordnar arbetet i landstinget. Det viktigaste ansvarsområdet är hälso- och sjukvården. Andra vanliga områden är folktandvården, utbildning, kultur (främst länsmusik, -teatrar och -museer) och näringslivsstöd. Ansvaret för kollektivtrafiken delas ofta mellan kommunerna och landstinget. Landstingens verksamhet finansieras genom statsbidrag, landstingsskatter och avgifter och regleras bland annat i kommunallagen.

I tre av Sveriges län skiljer sig den politiska styrningen från de övriga. Gotlands län saknar landsting, och istället sköts dess uppgifter av Gotlands kommun. I landstingen i Skåne och Västra Götalands län pågår försök med ökat regionalt självstyre, vilket bland annat innebär att landstingen har fått större ansvar för den regionala utvecklingen inom länet.

Infrastruktur

Energi

Sveriges energiproduktion är baserad på kärnkraft och vattenkraft. Vattenkraftsproduktionen stod för 45,2 procent av elproduktionen år 2007 med 65 TWh och kärnkraften för 42,2 procent med sina 64 TWh. Landet har tio kärnkraftsreaktorer fördelade på Forsmarks kärnkraftverk, Oskarshamns kärnkraftverk och Ringhals kärnkraftverk. Vattenkraften koncentrerad till dammbyggen vid älvar i norra delen av landet. Sverige har ingen utvinning av råolja och är därmed beroende av import av råolja och drivmedel. Under år 2007 importerade Sverige 20 930 000 m³ råolja.

Vägar

Sverige hade ett uppskattat vägnät år 2001 på 212 000 kilometer. De södra delarna av landet har det mest utbyggda vägnätet. Det är framförallt tätbefolkade områden som Skåne, Göteborg, västkusten samt Östergötland och Stockholmsregionen som har ett omfattande vägnät. Mindre vägar i glesbefolkade delar kan vara grusvägar, detta gäller framförallt Norrland. Från Skåne går det motorvägar till Danmark över Öresundsbron och till Göteborg, Stockholm och Uppsala. Från Helsingborg till Axmartavlan som ligger några mil norr om Gävle är vägen en längre motorvägssträcka. Vissa delar av E4 längre norrut har bristfällig standard. Från Uddevalla mot gränsen till Norge pågår utbyggnad av motorväg.

Järnvägar

Sveriges järnvägsnät har byggts ut sedan mitten av 1800-talet, även ifall många banor, framförallt på landsbygden, lades ned under andra halvan av 1900-talet. År 2001 omfattade nätet omkring 11 106 kilometer järnväg, varav 9 400 kilometer är elektrifierad.

Järnvägarna är ojämnt utbyggda i Sverige. Järnvägsnätet har Stockholm som en central punkt och når till de övriga delarna av Sverige. Järnvägarna når också ut till Danmark, Norge och även, via tågfärja, Tyskland. En förbindelse via Haparanda till Finland trafikeras för närvarande endast av godstrafik. I vissa regioner är järnvägsnätet väl utbyggt och där är också tågtrafiken tät. Det handlar främst om regionerna runt Stockholm, Göteborg och Skåne. Andra regioner har däremot ett järnvägsnät som är mycket bristfälligt utbyggt. Det finns regioner som i stort sett enbart har en eller två banor. Detta finns framför allt i Norrland. Även banstandarden är ojämn då de regioner med ett bättre utbyggt järnvägssystem generellt sett har en bra banstandard, medan andra regioner istället har en lägre standard med följden att tågen där går långsammare.

Flyg

I Sverige finns ett antal internationella flygplatser där Arlanda är den största och därefter kommer Landvetter, Skavsta, Malmö Airport och Luleå Airport. Från flygplatserna opererar ett flertal stora internationella flygbolag. Fortfarande har Scandinavian Airlines ett övertag men flera andra har också en stor betydelse som till exempel Lufthansa och Ryanair. Inrikes finns det flera alternativ förutom SAS på de större sträckorna som till exempel Malmö Aviation och lågprisflyget Norwegian. Det största flygbolaget på mindre sträckor är Skyways som även erbjuder vidarekopplingar med SAS. Några utländska flygbolag som trafikerar Arlanda och i vissa fall Landvetter är Finnair, Air France, British Airways, Continental Airlines och Aeroflot. Arlanda har dessutom en järnväg som går både söderut och norrut med tät trafik.

Sjöfart

Svensk sjöfart har genom historien haft stor betydelse för Sveriges historia och handelsförbindelser, inte minst på grund av det geografiska läget som i praktiken har gjort Sverige lika beroende av sjöfarten som en önation. Med en av Europas längsta kuststräckor och ganska goda djupförhållanden i hamnar, svarar sjöfarten för en dominerande del av transporterna i Sveriges utrikeshandel —- cirka 90 procent mätt i volym. År 2007 fanns 232 fartyg registrerade i det svenska fartygsregistret. Det totala antalet svenskkontrollerade fartyg — inklusive sådana som är registrerade i utlandet — var 562 samma år. Tankfartyg och rorofartyg är de viktigaste fartygstyperna, och Göteborg, Stockholm, Helsingborg och Trelleborg de viktigaste sjöfartsstäderna.

Telefoni och internet

  • Fast telefoni (2007): 53 abonnemang per 100 invånare (4 883 000 abonnemang).
  • Mobiltelefoni (2007): 113 abonnemang per 100 invånare (10 371 000 abonnemang).

Politik

Huvudartikel: Sveriges politik

Under större delen av 1900-talet har Sverige i huvudsak haft fem olika partier i parlamentet, riksdagen, som grovt uppräknat har representerat kommunism, socialdemokrati, liberalism, konservatism samt landsbygdens intressen. På senare tid har Miljöpartiet - de Gröna (1988) och Kristdemokraterna (1991) nått över den sk. 4%-spärren och valts in i riksdagen. I riksdagsvalet 1991 röstades det populistiska partiet Ny Demokrati in i riksdagen, men tappade det mesta av stödet i valet som följde och kom snart att försvinna helt ur svensk politik. Sedan riksdagsvalet 2006 är de största partierna utanför riksdagen Feministiskt initiativ, SPI - Sveriges Pensionärers Intresseparti, Junilistan samt Piratpartiet. Vid de allmänna valen i september 2011 kom Sverigedemokraterna in i riksdagen och fick en vågmästarroll.

I EU-parlamentet representeras Sverige av de sju riksdagspartierna och, sedan EU-parlamentsvalet i juni 2009, Piratpartiet. 2004-2009 hade Junilistan först tre sedan två mandat i EU-parlamentet.

Sveriges socialdemokratiska arbetareparti har sedan 1930-talet dominerat svensk politik och satt närmast oavbrutet i regeringsposition från 1932 fram till 1976, och hade egen majoritet 1968-1971. De senaste decennierna har socialdemokratins dominans luckrats upp av enskilda borgerliga valsegrar. Sedan slutet av 1990-talet har Socialdemokraterna förlitat sig på stöd från miljöpartiet och vänstern för att bilda regering. Riksdagsvalet 2006 resulterade i att den borgerliga alliansen (Allians för Sverige) bestående av Moderaterna, Folkpartiet liberalerna, Centerpartiet och Kristdemokraterna kunde bilda en majoritetskoalition. Moderaternas partiledare Fredrik Reinfeldt innehar sedan dess posten som Sveriges statsminister.

I samband med riksdagsvalen hålls också val till kommun och landsting. De partier som nu är representerade i riksdagen är också representerade på de flesta håll lokalt, men därtill är det också vanligt med genuint kommunala eller regionala partier samt mer eller mindre rikstäckande småpartier som ställer upp i lokala val. Sjukvårdspartiet, Rättvisepartiet Socialisterna och Sveriges pensionärers intresseparti är exempel på partier utanför riksdagen, som har representation lokalt i kommuner och landsting.

Nuvarande statschef är konung Carl XVI Gustaf och nuvarande regeringschef är statsminister Fredrik Reinfeldt.

Sverige tillhör de stater som är medlemmar i flest internationella organisationer och som är mest positiva till multilateralt samarbete. Sverige ger ett av världens högsta bistånd i förhållande till BNP och ett av de största bidragen till FN. Sverige ger även ett av de högsta bidragen till EU och det högsta per capita till UNHCR. Tidigare var Sverige starkt engagerat i fredsbevarande FN-operationer, men bidrag med manskap har minskat kraftigt på senare år. I stället samarbetar Sverige mer och mer med NATO, bland annat genom över 500 man i Afghanistan.

Rättsväsen

Huvudartikel: Sveriges rättväsen

Ett utmärkande drag för polisen i Sverige är att hela polisväsendet, som år 2007 omfattade 17 866 poliser, är statligt, även om varje länspolisen i varje län utgör en egen myndighet.[20]

Sveriges domstolsväsen är uppdelat i allmänna domstolar, allmänna förvaltningsdomstolar och specialdomstolar. De allmänna domstolarna handlägger och dömer i både civilmål (tvister mellan enskilda) och brottmål medan förvaltningsdomstolarna dömer i tvister mellan enskilda och myndigheter. Verksamheten i de allmänna domstolarna är uppdelad i olika instanser. Dessa är lokala tingsrätter och länsrätter, vars domar eller beslut kan överklagas till regionala appellationsdomstolar, hovrätter och kammarrätter, med Högsta domstolen och Regeringsrätten, som högsta instans i respektive system.

Vissa mål avgörs i specialdomstolar. Hit hör Arbetsdomstolen, Marknadsdomstolen, Patentbesvärsrätten, miljödomstolarna, fastighetsdomstolarna och migrationsdomstolarna. Vissa arbetsrättsliga mål, som handläggs i tingsrätt som första instans, överklagas till Arbetsdomstolen. En dom i Arbetsdomstolen eller Marknadsdomstolen kan inte överklagas.

Försvar

Huvudartikel: Sveriges försvar

Försvarsmakten är en svensk myndighet som ansvarar för Sveriges säkerhet och lyder under försvarsdepartementet. Överbefälhavaren (ÖB) är myndighetschef och har från och med år 2005 en civil Generaldirektör som ställföreträdare. Förmågan till väpnad strid är det som skiljer Försvarsmakten från andra myndigheter. Försvarsmakten stöds av andra myndigheter inom försvarsdepartementets område exempelvis Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI), Försvarets materielverk (FMV) och Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB). Byggnader, anläggningar och mark som Försvarsmakten behöver i sin verksamhet hyrs från Fortifikationsverket. Sverige har haft en lång tradition av stormakt och landet är även det land som haft längst vapenstillestånd, vilket sträcker sig tillbaka till 1809, då landet förlorade österbotten till Ryssland.

Ekonomi

Huvudartikel: Sveriges ekonomi, Den svenska modellen

Sveriges ekonomi är en marknadsekonomi med en omfattande skattefinansierad sektor och omfördelning av inkomster. Sverige är ett industriland och ett av världens rikaste länder. Sveriges valuta är svensk krona (SEK). Sveriges köpkraftsjusterade bruttonationalprodukt uppskattades år 2005 till 270,5 miljarder USA-dollar. BNP per capita var 36 578 dollar år 2007.

Privata företag står för omkring 90 procent av landets industriella produktion. Landets tjänsteproduktion utgör omkring 70 procent av BNP. Lantbruket utgör 2 procent av BNP och sysselsätter också 2 procent av arbetsstyrkan. Landet har ett modernt distributionssystem, bra interna och externa kommunikationsmedel och en välutbildad arbetsstyrka. Handel med andra europeiska länder utgör en betydande del av Sveriges utrikeshandel där Tyskland är landets viktigaste handelspartner. Verkstadsvaror stod för 47,5 procent av exportvärdet 2007. Landet är sedan 1995 medlem i EU:s interna marknad. Men efter en rådgivande folkomröstning i Sverige den 14 september 2003 sa svenska folket nej till EMU-deltagande, ett beslut som regeringen valde att följa - men nya debatter har väckts framför allt från liberalt håll om EMU frågan.

Jordbruk var tidigare en viktig del i Sveriges ekonomi men har gradvis minskat i betydelse sedan andra hälften av 1800-talet. Stora tillgångar av skog, mineraler och andra naturtillgångar, tillsammans med teknologi och effektiv organisation har gjort Sverige till ett framgångsrikt exportland.

Klimat

Huvudartikel: Sveriges klimat

Sveriges klimat har förhållandevis ett väldigt flexibelt klimat, som brukar kallas tempererat: varmtempererat i Götalands kusttrakter, kalltempererat i Götalands inland, i Svealand och i Norrland, utom de nordligaste fjällen, som har polarklimat. Somrarna i Sverige är ungefär lika varma som somrarna i Nordamerika och Asien på samma nordliga breddgrad. Vintrarna i Sverige är dock klart mildare än på motsvarande bredd i Nordamerika och Asien. Till exempel är dygnsmedeltemperaturen i Stockholm under januari månad 20-25 grader högre än vad den är på motsvarande breddgrad i Kanada. Längre norrut blir skillnaderna ännu större. Umeå som ligger på samma breddgrad som det berömda köldhålet Ojmjakon i Sibirien har en medeltemperatur i januari som till och med är drygt 40 grader högre (det inre Sibirien har dock ett extremt fastlandsklimat.) Dessa förhållandevis höga vintertemperaturer i Sverige beror framförallt på närheten till Atlanten och den varma Golfströmmen i väster. Det mest utpräglade inlandsklimatet i Sverige har norra Norrlands inland och nordvästra Svealand.

Framstående personligheter

Huvudartikel: Framstående svenskar

Sverige har en rad framstående personer, utrikes som inrikes. Bland personena som utmärker sig särskilt är exempelvis musikanten Evert Taube, författarna August Strindberg, Astrid Lindgren, Selma Lagerlöf och Pär Lagerkvist, upptäcksresaren Sven Hedin, entreprenören Ingvar Kamprad och starkemannen Magnus Samuelsson.

Sverige har ett förhållandevis högt varumärkesvärde vad det gäller framgångsrika personer genom historien.

Turism och sevärdheter

Huvudartikel: Sveriges sevärdheter

Landet har ett aktivt historiskt arv som sträcker sig årtusenden tillbaka, och influeras av fornlämningar såsom runstenar, hällristningar, skeppsättningar till byggnader och platser som fyrar, fästningar, borgar, slott, bosättningar och naturområden.

Kultur

Kungliga Dramaten
Huvudartikel: Svensk kultur

Den svenska kulturen är en filial inom den nordiska kulturen och delar egenskaper och uttryck främst med dess bestående kulturer. Liksom andra kulturer runt om i hela världen är kulturen inspirerad av omvärlden och anpassad efter de nordiska förutsättningarna.

Kulturen har dock flera företeelser med ursprung från Norden. Exempelvis nyckelharpan, runstav, svenskskor, sparkstötting, knäckebröd, snus, nattfrieri och ombudsmän.

Det svenska köket

Huvudartikel: Det svenska köket

Den svenska maten skapades främst genom de nordiska naturförutsättningarna, men även av dess geografiska placering på jordklotet har haft inverkan på kostens utformning, från det danska Jylland upp till det norska Nordkap där det är ett friskt och kallt klimat. Maten har utvecklats under flera århundraden och man använder sig främst av råvaror, såsom rotfrukter, grova spannmålsvaror och köttprodukter. Det som är relativt unikt i det svenska, och i det övriga nordiska köket, är att man sparsamt använder kryddor och istället framhäver råvarorna i kosten.

Kända maträtter är bland andra de svenska köttbullarna som traditionellt serveras med brunsås, kokt potatis och lingonsylt. En populär dryck till exempelvis midsommarbordet är snaps, som rent kulturellt är viktigt. Matkulturen skiljer sig dock mellan länen, där bland annat palt och surströmming är vanligt förekommande i norra delarna av landet och ål och svartsoppa i de södra. Den lokala identiteten är väldigt förankrad i matkulturen.

Traditioner

Huvudartikel: Svenska traditioner

Bland typiska svenska högtider och traditioner märks årliga högtider som midsommar, valborg, kräftskivor och julfirande. Till dessa hör en rad olika traditioner både inom kost, logi och uppförande. Starkt influeras traditioner av de äldre kulturerna och religionerna inom landet, från nordisk hedendom till kristendom.

Jordglob.jpg
Den här artikeln ingår
i ämnesportalen om
Geografi och länder


Referenser

  1. Socialstyrelsen
  2. Andersson, M. & Knarrström, B. (1999). Senpaleolitikum i Skåne. En studie av materiell kultur och ekonomi hos Sveriges första fångstfolk. Lund UV-Syd, Riksantikvarieämbetet.
  3. Karlsson et al (2006). Y-chromosome diversity in Sweden – A long-time perspective, European Journal of Human Genetics, 14, 963–970. [1]
  4. [2]
  5. Malmström (2007). Ancient DNA as a Means to Investigate the European Neolithic. Doctoral Dissertation. Acta Universitatis Upsaliensis, Uppsala.
  6. Bergman et al (2004). Deglaciation and Colonization: Pioneer Settlements in Northern Fennoscandia. Journal of World Prehistory, Vol. 18, No. 2, June 2004.
  7. Malmström (2007). Ancient DNA as a Means to Investigate the European Neolithic. Doctoral Dissertation. Acta Universitatis Upsaliensis, Uppsala.
  8. Bergman et al (2004). Deglaciation and Colonization: Pioneer Settlements in Northern Fennoscandia. Journal of World Prehistory, Vol. 18, No. 2, June 2004.
  9. Immigrant-institutet: "Sverige ett invandrarland och ett utvandrarland - samtidigt"
  10. Migrationsverket: Beviljade uppehållstillstånd 1980–2007
  11. Migrationsverket.se: Beviljade uppehållstillstånd 1980-2006
  12. Migrationsverket: Uppehållstillstånd och uppehållsrätt
  13. Statistiska Centralbyrån: Sveriges folkmängd 31/12 2007
  14. Kort om migration 2007
  15. Zuckerman, Phil (2007), Atheism: Contemporary Rates and Patterns Mall:Pdf i Cambridge Companion to Atheism. Cambridge: Cambridge University Press. ISBN 0-521-60367-6
  16. Svenska kyrkans statistik över kyrkliga handlingar 1970-2006 (hämtad 31 maj 2007)
  17. Svenska kyrkan (2008). Medlemsstatistik 2008 Mall:Pdf
  18. Muslims in the EU Mall:Pdf
  19. Financial times
  20. Polisens Årsredovisning 2007, s. 9: Detta är Polisen

Portaler

Personliga verktyg