Invandring och opinion

Invandring och opinion. Ett flertal opinionsundersökningar har gjorts som är relaterade till invandringen.

Sverigedemokraternas valresultat

Sverigedemokraternas valresultat för riksdagsvalen i procent och antal röster.

• 1988 0,02% 1,118 röster
• 1991 0,09% 4,877 röster
• 1994 0,25% 13,954 röster
• 1998 0,37% 19,624 röster
• 2002 1,44% 76,300 röster
• 2006 2,93% 162,463 röster
• 2010 5,70% 339,610 röster
• 2014 12,86% 801,178 röster
• 2018 17.5% 1,135,627 röster
• 2022 20.54% 1,330,325 röster

Ibland har Sverigedemokraternas valresultat år 2010 tagits som bevis för att 94% av befolkningen stödjer invandringen. Detta kan anses vara lika korrekt som att hävda att alla som inte röstar på Miljöpartiet eller Feministiskt Initiativ motsätter sig miljö eller feminism.

Opinionsstöd för Sverigedemokraterna

Nuvarande och historiskt opinionsstöd för Sverigedemokraterna enligt olika källor redovisas exempelvis på webbsidan Val.digital.

Bradley-effekten och webbpaneler

Bradley-effekten har fått sitt namn efter Los Angeles tidigare svarte borgmästaren Tom Bradley som förlorade ett guvernörsval i Kalifornien trots att opinionsmätningarna förutsåg seger. En förklaring är att de tillfrågade svarar mer politiskt korrekt än de sedan röstar.

En omvänd Bradley-effekt kan vara en förklaring till att invandringskritiska åsikter visar lägre resultat i opinionsmätningar som intervjuar ansikte-mot-ansikte eller eller via telefon än undersökningar som använder mer upplevt anonyma metoder som internetenkäter.

Undersökningar som använder webbpaneler, d.v.s. en grupp som på förhand gått med på att svara på internetenkäter och som anpassas för att vara representativa för befolkningen i allmänhet, har fått kritik för att inte använda ett slumpmässig urval. Telefonundersökningar baserade på att ett slumpmässig urval rings upp har dock fått kritik p.g.a. problem som allt lägre svarsfrekvens och att många grupper inte kan nås eller inte vill svara. Detta kan medföra att de som svarar inte längre är representativa för befolkningen. Välgjorda undersökningar som använder webbpaneler har förutsagt valresultat med hög precision.

Yougovs Lars Björkman skrev år 2013 att inget opinionsinstitut längre kan leverera ett bra slumpmässig urval p.g.a. det höga och tilltagande bortfallet. Vidare skrevs att "Den enda svenska oberoende studien som har jämfört olika insamlingsmetoder där webbpaneler inkluderats, genomfördes av Göteborgs Universitet under föregående år. Rapporten som presenterades på Marknadsundersökningens Dag i mars 2013, visade att det inte är någon skillnad i resultat mellan öppna och telefonrekryterade paneler. I den studien kom snarare de öppna panelerna ut bättre (United Minds/CINT och YouGov i jämförelse med Novus och Sifo)."

En forskare vid Göteborgs universitets "Laboratory of opinion research" angav att "Det är känt att telefonundersökningar riskerar att underskatta socialt känsliga svar, som t ex att rösta på Sverigedemokraterna. Webb-enkäter, som känns mer anonyma för respondenterna, har där en fördel och återspeglar sannolikt därmed bättre människors åsikter".

Mattsson-effekten

Mattsson-effekten är en hävdad effekt liknande Bradley-effekten.

Folkomröstning

Enda gången en folkomröstning om "flyktingmottagande" har tillåtits var i Sjöbo år 1988 där 65% röstade emot. Dåvarande chefen för Sifo ansåg att man kunde ha förväntat sig samma resultat i övriga Sverige.

SOM-undersökningen

SOM-undersökningen för år 2012 angav att andelen som ansåg att det var ett mycket bra eller ganska bra förslag att "ta emot färre flyktingar i Sverige" ökade till 45% från 41% året innan. 29% ansåg att det var ett dåligt eller mycket dåligt förslag. 26% ansåg att det var ett varken bra eller dåligt förslag. Således var andelen som ansåg att förslaget var bra större än andelen som ansåg att förslaget var dåligt.

20-22% av Miljöpartiets och Vänsterpartiets sympatisörer, 53% av Moderaternas sympatisörer, 94% av Sverigedemokraternas sympatisörer, och 34-42% övriga partiers sympatisörer ansåg att förslaget var bra. För män och kvinnor var siffrorna 50% och 41%. Åldersskillnaderna var små. Siffrorna innebär inte alla andra ansåg att förslaget var dåligt eftersom det finns en grupp av oredovisad storlek som angav att förslaget varken var bra eller dåligt.

Själva frågeställningen kan kritiseras. Flyktinginvandringen är bara är en liten del av den totala invandringen och exempelvis mycket mindre än anhöriginvandringen. "Flykting" är ett värdeladdat ord. Trots detta tas ofta resultaten från SOM-undersökningen som bevis för inställningen till invandringen i allmänhet.

Andelen som ansåg att integration/immigration var en viktig fråga eller samhällsproblem ökade från 14% till 20% vilket innebar att integration/immigration ökade från åttonde till fjärde plats jämfört med andra frågor eller samhällsproblem. Under tidsperioden 1986 till 2012 ökade bortfallet från 35% till 48% vilket således innebar att nästan varannan tillfrågad inte svarade på enkäten.

Undersökningen hävdar att trots förändringen år 2012 är den långsiktiga trenden i SOM-undersökningarna att befolkningen blivit mer positiv till flyktingmottagning. Fria Tider skriver att detta återspeglar den demografiska utvecklingen där en allt större del av befolkningen har invandrarbakgrund och i stor utsträckning vill ha ännu mer invandring. Eftersom invandringen varit större än förändringen i opinionen kan gruppen svenskar istället ha blivit mer invandringskritiska. Vidare skrev man att "SOM-institutet, som leds av f.d. kommunisten Marie Demker, måste ifrågasättas som en trovärdig leverantör av statistik. Professor Demker, som triumferande relaterar sitt undersökningsresultat till Sverigedemokraterna och som avfärdar närmare hälften av Sveriges invånare för en "grupp", har inte den vetenskapliga objektivitet som krävs av chefen för ett trovärdigt institut."

SOM-undersökningen för år 2011 redovisade visa frågor som inte redovisades nästa år. 37% ansåg att "Invandringen utgör ett hot mot svensk kultur och svenska värden". Här fanns en åldersskillnad där detta svar blev vanligare hos äldre. För män och kvinnor var siffrorna 43% och 33%. 63% ansåg att "Svenska medier berättar inte sanningen om samhällsproblem förknippade med invandring". 46% angav att "Jag känner många som tycker att problemen med invandring är den viktigaste samhällsfrågan".

I rapporten om SOM-undersökningen för år 2009 angav man också siffror för några påståenden som mäts under lång tid men som trots detta inte nämns i de senare rapporterna: "Det finns för många utlänningar i Sverige" och "”Jag skulle inte tycka om att få en invandrare från en annan del av världen ingift i familjen". SOM-institutet har kritiserats för sin rapportering beträffande just frågan "Det finns för många utlänningar i Sverige". I rapporten om SOM-undersökningen för år 2009 angav man att 36% helt eller i stort sett instämde. När en privatperson granskade undersökningen närmare visade det sig att även gruppen som instämde delvis var mycket stor (31%) vilket inte nämndes i rapporten. Således var det 67% som helt, i stort sett, eller delvis instämde i påståendet "Det finns för många utlänningar i Sverige".

Mångfaldsbarometern

Mångfaldsbarometern har en uttalad politik dimension där acceptans av mångfald konsekvent framhålls som det korrekta. I Mångfaldsbarometern 2011 sammanvägdes flera av svarsresultaten i "index" vilka ansågs bevisa att de positiva åsikterna överväger de negativa. Många av de individuella svaren visade dock en betydande skepsis mot invandringen vilket kan ses i urvalet nedan. Man kan också notera att utomeuropeiska invandrare fick nästan dubbelt så hög poäng som inrikes födda på ett index på "Globala attityder till mångfald". Detta stämmer även för kvinnor jämfört med män. Nedan anges procentandelen som angav att påståendet stämmer. Inom parentes anges andel som angav alternativet "Varken Instämmer eller tar avstånd/vet ej". Detta var ofta en mycket stor andel vilket innebär att andelen som tar avstånd ofta är liten. I vissa fall angavs ej andelen för denna grupp.

• 40,0% (26,7%) "Många utlänningar kommer till Sverige bara för att utnyttja våra sociala förmåner"
• 60,3% (26,1%) "Alla utlänningar som begått brott i Sverige bör tvingas att lämna landet"
• 23,6% (36,4%) "Genom att acceptera lägre löner sänker invandrarna svenska löner"
• 58,1 (33,8%) "Muslimska kvinnor som lever i Sverige är i större grad förtryckta än andra kvinnor i Sverige"
• 54,3% (38,6) "Religiösa friskolor motverkar integration"
• 85,5% (10,5%) "Muslimsk heltäckande slöja, Burka, som används i skolan eller på arbete är oacceptabelt
• 38,19% (?) "Jag föredrar att ha svenska grannar"
• 40,12% (?) "Det är farligare att bo i ett område där det bor många invandrare jämfört med ett område där det främst bor svenskar"
• 25,5% (?) "Invandrarna utgör en fara för vår kultur"
• 64,7% (?) "Det finns grupper av invandrare som inte klarar av att integreras i vår kultur"
• 81,1% (?) "Invandrarna har skyldighet att anpassa sig till vårt lands vanor"

Mångfaldsbarometern 2012 angav att indexet som mätte "Globala attityder till mångfald" hade minskat från 2,57 år 2005 till rekordlåga 2,00 år 2012 vilket innebar ökade negativa attityder till mångfald.

Avpixlat kritiserade Mångfaldsbarometern 2012. "'Såväl artikeln som underlaget är subjektivt formulerade, där man pratar om en försämring av svenskarnas attityd. Texten är ett bra exempel på medias förtäckta propaganda. I en demokratiska nationalstat finns förstås ingen på förhand given “rätt” inställning till storlek och profil på invandringen som opinionsundersökare och journalister kan lägga som en rättningsmall över verkligheten och klappa händerna alternativt peka finger åt svenskarna beroende på om de tycker rätt eller fel. Sådant bör vara förbehållet opinionsbildande texter på ledar- och debattsidor och är ett oskick på nyhetsplats. Ett ännu värre oskick är det förstås när offentligt finansierade opinionsundersökningar görs utifrån en sådan politiskt korrekt åsiktsmall... ...Som man frågar får man svar och hade man bytt ut ordet “mångfald” mot exempelvis någon av de mer närliggande beskrivningarna “kulturkrockar”, “etniska och religiösa motsättningar”, “segregation”, “enklavisering” osv så hade svaret sannolikt blivit väsentligt annorlunda. Om man dessutom hade redovisat att ordet “mångfald” getts en orwellianskt nyspråklig innebörd där det i praktiken innebär en extrem enfald i form av muslimsk MENA-kultur, hade procentsiffran för andelen kritiska svenskar blivit ännu mycket högre."

Integrationsbarometern

År 2007 angav den nu nerlagda Integrationsbarometern ett antal påståenden som de tillfrågade fick beskriva sin inställning till. Nedan anges andelen som anser att påståendet stämmer och inom parentes andelen som inte svarade.

• 10,8% (3,7%) "Personer från olika kulturer och raser bör inte bilda familj och skaffa barn."
• 22,8 (4,1%) "Ju mindre man märker av alla utlänningar, desto bättre".
• 15% (4%) "När arbetstillfällen minskar bör de invandrare som finns i Sverige skickas tillbaka till sina ursprungsländer"
• 27,6% (1,9%) "Infödda svenskar bör komma före invandrare när det gäller jobb, bostäder och bidrag."
• 43,8% (4,4%) "Vi bör inte släppa in fler invandrare i Sverige." Detta var dessutom ett av de få områden det skett en större förändring sedan 1999 då siffrorna var 34,6% (2,1%).
• 23,6% (4,2%) "Om det vore val i dag, kan du tänka dig att rösta på ett parti som vill inskränka invandrarnas rättigheter?"
• 38% (4%) "Man bör begränsa muslimernas invandring till Sverige!"
• 30% (4%) "Det stora antalet muslimer i Sverige gör att jag ibland känner mig som främling i mitt eget land!"
• 40% (4%) "Jag är mer misstänksam mot personer med muslimsk tro!"
• 55% (4%) "Jag skulle ha svårt att flytta till ett område där det bor många muslimer!"
• 7% (4%) "Judar har för stort inflytande i Sverige!"
• 7% (5%) "Genom sitt beteende är judarna medskyldiga till judeförföljelser"
• 29,4 (4,8%) "Sverige är ett rasistiskt samhälle"
• 40% (1%) "Tror du att rasismen i Sverige kommer att vara större eller mindre om fem år jämfört med hur det är i dag". 39% svarade "varken eller".
• 40,4% (2,4%) "Personer med annan kulturell och etnisk bakgrund kommer alltid att behandlas sämre än infödda svenskar."

Andra opinionsundersökningar beträffande invandringspolitiken

Undersökningen "2003 ISSP National Identity Module" visade attityder till invandring i Sverige år 2003. Andelen som ville minska invandringen var 52,85%. 26,96 ville ha oförändrad och 10,32% ville ökad invandringen. 9,88 svarade inte.

År 2009 gjorde EUs Eurobarometer en undersökning som visade att 50,2% av befolkningen i Sverige var oroade över invandringspolitiken medan 43,8 % inte var det (6 % svarade inte). För asylpolitiken var motsvarande siffror 49,4 respektive 43 % (7,5 % svarade inte).

År 2010 redovisades i Dagens Nyheter en undersökning av Novus som visade att 73% ansåg "integration och invandring är ett stort problem i Sverige". 4 av 10 ansåg dessutom att "forskare och andra experter i dag inte ger en rättvisande bild av vilka problemen är när det gäller integration och invandring". Siffran steg till 65% för de som ansåg att integration och invandring var ett mycket stort problem.

Samma år gjorde Sifo en undersökning åt tidningen Riksdag & Departement. "Sammanlagt 56 procent svarar ja på frågan om invandringen under de senaste 20 åren i huvudsak varit bra för Sverige. 30 procent anser att invandringen har varit dålig och 14 procent är tveksamma eller vet inte." 6% av SDs väljare påstods svara ja på frågan. Undersökningen har kritiserats eftersom varken exakt fråga eller svarsalternativ angavs.

Också år 2010 genomfördes SCBs valundersökning. Denna består huvudsakligen av ansikte mot ansikte intervjuer vilka ofta utfördes i hemmen. Bortfallet på 31% var det största hittills. En åsikt man skulle ta ställning till var "Ta emot färre flyktingar i Sverige". 32% angav att detta var ett mycket eller ganska bra förslag. Andelarna som angav "varken eller" respektive "ganska eller mycket dåligt förslag" angavs inte. Motsvarande siffra för "Öka arbetskraftsinvandringen till Sverige" var också 32%. Motsvarande siffra för "Öka det ekonomiska stödet till invandrare så att de kan bevara sin egen kultur" var 15%. SCB misslyckades i samma undersökning med att förutsäga SDs inträde i riksdagen. Metodiken med ansikte mot ansikte intervjuer kan möjligen anses missgynna SD och invandringskritiker pga Bradley-effekten.

År 2011 angav en opinionsundersökning i Skåne av YouGov att 69% ansåg att SDs invandringspolitik var den bästa.

Å2 2012 visade en opinionsundersökning av TV4 Nyheterna/Novus att Sverigedemokraterna var det parti som ansågs ha bäst integrations- och invandringspolitik. Detta område ansågs dock inte vara bland de fem viktigaste. En ny undersökning senare samma år av Novus visade återigen att SD ansågs ha bäst politik i frågor om invandring och integration.

En undersökning av Sifo år 2012 fann att SD blivit näst största parti bland LO-medlemmarna med ett stöd på 16,2%.

En undersökning av Sifo år 2013 angav att 37% av de tillfrågade ansåg att Sverige tagit emot invandrare i alltför stor omfattning, 48% i lagom omfattning, 9% borde tagit emot fler, och 6% vet ej. År 2004 var motsvarande siffror 55%, 34%, 6%, och 5%. År 2002 var motsvarande siffror 50%, 38%, 10%, och 2%. År 1989 var attityden till invandrare liknande den år 2013. Fria Tider har kommenterat liknande tidigare undersökningar av Sifo med att dessa liksom resultaten i SOM-undersökningarna speglar att en kraftigt ökande andel av befolkningen är invandrare och att dessa i stor utsträckning vill ha ännu mer invandring.

En undersökning av Yougov år 2013 angav att 11,8% ansåg att flykting- och invandringspolitik var den viktigaste politiska frågan. Av de som ansåg detta var det 75,5% angav SD som svar på frågan "Bortsett från vad du röstar på, vilket av de politiska partierna tycker du driver denna fråga bäst just nu?"

En undersökning av Novus år 2013 angav att invandringsfrågan ökat i betydelse för väljarna. Den kom nu på sjätte plats jämfört med elfte plats ett år tidigare. 43% ansåg frågan vara viktigast (man kunde ange att flera frågor var viktigast). SD var det parti som ansågs ha bäst invandringspolitik av flest personer. 20% ansåg detta vilket var en ökning jämfört med 11% år 2012. 39% kunde inte svara på frågan.

En undersökning av Skop år 2013 med frågan "Vilket politiskt parti tycker du bäst om i rikspolitiken?" till företagare angav ett stöd för SD på 5,5%. Detta var en ökning från 0,9% i en undersökning av Skop ett och ett halvt år tidigare.

En undersökning av Sentio år 2013 angav att SD var det parti som hade högst andel "lojala väljare" d.v.s. väljare som röstade på partiet vid senaste riksdagsvalet och angav att man tänkte göra detta igen. SD hade lägst andel "osäkra väljare" d.v.s. väljare som röstade på partiet vid senaste riksdagsvalet men nu angav sig osäkra.

En undersökning av Novus år 2013 angav att 40% av väljarna var för att andra partier ska inleda en dialog med Sverigedemokraterna. Bland moderaterna var siffran 49%. Var femte väljare angav att man kunde tänka sig att rösta på SD.

En undersökning av Novus år 2013 angav att var fjärde väljare ville se SD som ett samarbetsparti i regeringen efter nästa val.

En studie utförd av Ipsos 2017 där man mätt attityderna till invandring i 25 olika länder visar att det är i Sverige och Tyskland inställningen snabbast vänt i en negativ riktning. I Sverige anser endast 25% att invandringen gett en positiv effekt medan 56% oroas över att invandring orsakar en alltför stor press på de sociala systemen.

Sentio gjorde på uppdrag av partiet Alternativ för Sverige en opinionsundersökning under perioden 09.02.2018 – 14.02.2018 för att bland annat ta reda på om väljare skulle kunna tänka sig rösta på ett parti som vill minska invandringen mer än något nuvarande riksdagsparti vilket 33,5% svarade att de skulle och 38% inte skulle. Samt om de skulle kunna tänka sig rösta på ett parti som förespråkar återvandring av illegala invandrare vilket 32,9% av de tillfrågade svarade ja och 34,2% nej.

Eurobarometern hävdar 2018 att svenskarna är det folk som är mest positiva till invandring i hela EU. På frågan hur svenskarna ser på invandringens påverkan på samhället säger sig 40% av de tillfrågade ha en "mycket positiv syn" och 36% en "ganska positiv syn" medan 1% har en mycket negativ syn, och 7% en ganska negativ syn. På frågan om utomeuropeisk invandring mer är ett problem eller en möjlighet uppges svenskarna vara de mest positiva. 45% tycker det är mer av en möjlighet, vilket är högst i hela EU. 32% tycker det är lika mycket ett problem som en möjlighet. Enligt undersökningen anser svenskarna att invandrare är bra för Sverige eftersom de tar sådana jobb som ingen annan vill ha, att de berikar kulturlivet samt att invandrare stärker ekonomin och innovationen. Samtidigt anser de att brottsligheten ökar med invandring och nästan tre av fyra svenskar (73 procent) anser att integrationen i Sverige har varit misslyckad. Europaportalen ser mätningen i Sverige som ett "specialfall".

Tvärtemot visar Ipsos undersökning en vecka senare att endast 44% anser att invandringen i huvudsak är bra för Sverige samtidigt som 41 procent av de tillfrågade vill ta emot betydligt färre flyktingar än idag och 19 procent vill ta emot något färre medan 12 procent av de tillfrågade ta emot fler flyktingar. De som tycker att integrationen fungerar mycket dåligt är endast 39% av de tillfrågade.

Opinionsundersökningar beträffande arbete

En opinionsundersökning från år 2007 av Manpower fann att i åldersgruppen 18-24 ville 14% ha fler svenskar med utländsk backgrund på sin arbetsplats. Mest positiv var åldersgruppen 55-64 år där ungefär 25% ville ha fler svenskar med utländsk bakgrund på sin arbetsplats. Man frågade också om det ansågs som ett problem att det fanns för få invandrare på den svenska arbetsmarknaden. 30% av de som var födda i Sverige och mer än hälften av de födda som var födda utanför Europa ansåg detta.

Vit flykt

Huvudartikel: Vit flykt

Vikt flykt kan ses som pågående opinionsmätningar beträffande boende och skola.

Stöd i olika grupper

Högutbildade är ofta mer positiva till invandringen vilket antytts vara ett bevis för de invandringskritiska argumenten är felaktiga. En annan tolkning är att högutbildade och lågutbildade kommer i kontakt med olika invandrargrupper, exempelvis högutbildade umgås med högutbildade, vilket påverkar deras attityder.

Enligt SCBs partisympatimätning i november 2012 så hade stödet för SD ökat snabbt inom alla inkomstgrupper och utbildningsgrupper jämfört med i november 2010. Stödet inom inkomstgruppen 61-80% var högre än stödet inom inkomstgruppen 0-20%. Stödet bland privatanställda var mer än dubbelt så stort som bland offentliganställda. Man hade något större stöd bland sysselsatta jämfört med inte sysselsatta.

Ungdomar

I skolvalet år 2002 fick SD 2,1%, år 2006 4,31%, år 2010 13% och år 2022 20,8%. Bara vissa skolor deltar i skolvalen.

Forum för Levande Historia utförde år 2003 och 2009 undersökningar av en mängd åsikter beträffande invandring och "främlingsfientlighet" hos gymnasielever. Bara vissa av frågorna var gemensamma mellan undersökningarna. Statistiskt säkerställda skillnader angavs vara en avsevärd minskning av negativa attityder till homosexuella och en ökning av sådana till judar. 5% ansåg år 2009 att SD var bästa parti. 40% angav inget parti och angav sig inte vara intresserade av politik. Motsvarade siffra för SD år 2003 angavs inte. Andelarna som angav olika inte politiskt korrekta åsikter var mycket högre än andelen som uttryckte stöd för SD. Samtidigt ansågs flera andra frågor som arbete, bostadslån, och miljö vara viktigare än invandringen.

Facebook

En undersökning år 2011 av den brittiska tankesmedjan Demos rekryterade via respektive grupps sida på Facebook drygt 12 000 sympatisörer till 14 invandringskritiska ("populistiska") grupper inklusive Sverigedemokraterna i elva västeuropeiska länder. Olika metoder och viktningar användes för att öka undersökningens pålitlighet men man påstod inte att svaren var representativa för gruppernas sympatisörer i allmänhet. Samtidigt påpekade man att traditionella undersökningar fått tilltagande problem med representativitet.

En vanlig åsikt om invandringskritiker är att dessa är invandringskritiska p.g.a. ekonomiska orsaker. Undersökningen fann dock att detta var en ovanlig orsak. Istället motiverades man av oro beträffande faktorer som nationell och kulturell identitet, brottslighet och islamisering. Man var inte mer pessimistiska än européer i allmänhet beträffande sin egen situation de närmaste 12 månaderna men mycket mer pessimistiska beträffande landets framtid. Tilliten till existerande nationella och europeiska institutioner var låg liksom för media.

Samband med intelligens

En studie som år 2012 fick stor uppmärksamhet i massmedia hävdades ha visat att "rasism" var associerat med låg intelligens. Studien kritiserades av en statistikprofessor för omfattande problem som tveksamma mått på intelligens och "rasistiska" åsikter, partiska frågeformuleringar, och felaktig statistisk bearbetning. Trots detta var styrkan i det påstådda sambandet "Totalt trivial; tillräckligt nära ingen effekt för att vara ingen effekt". Studien beskrevs som ett "läroboksexempel på förvirrade data, inte erkänd partiskhet, och ignorans om statistik" och kandidat för "sämsta användning av statistik i en publicerad artikel".

Fria Tider undersökte år 2011 sambandet mellan intelligens i olika kommuner baserat på 1983-2004 års mönstringsresultat från Pliktverket och vilka partier kommuninvånarna röstade på. Sverigedemokraterna hade "ungefär lika starkt stöd i de allra dummaste som i de allra smartaste kommunerna." Det var stora skillnader mellan de "smartaste" kommunerna som fanns i Stockholm och de som fanns i Skåne. Om detta berodde på mer erfarenhet av mångkultur i Skåne är oklart.

En studie år 2013 angav att mer intelligenta är bättre på att dölja inte politiskt korrekta "fördomar" men beträffande praktisk handling är mindre benägna att stödja konkreta förslag som "bussning" (transport av skolelever till mer avlägsna skolor för att blanda eleverna) eller åtgärder för att minska den etniska bostadssegregationen.

"Etablerade" partiers agerande

År 2011 uppmärksammade massmedia en studie som påstods ha funnit att desto hårdare etablerade svenska partier invandringspolitik var, desto mer ökade stödet för Sverigedemokraterna. Detta påstods dock bara inträffa om alla partier blev hårdare. Vänsterpartiernas hårdhet påstods vara speciellt viktigt och i synnerhet Socialdemokraternas.

Vad studien undersökte var dock lokala politikers åsikter gällande om deras kommun och Sverige skulle ta emot fler "flyktingar" och inte vilken politik de lokala partiernas officiellt deklarerade. Studien fann en korrelation mellan mer restriktiva åsikter bland icke-SD lokalpolitiker i en webbenkät år 2008 och hur mycket SD ökade i lokalvalen år 2010. Studien kontrollerade bland annat för skillnader beträffande kommuninvånarnas medelålder, andel män, andel högutbildade, andel arbetslösa, och andel invandrare (dock inte andelen utomeuropeiska invandrare). En inte politisk korrekt tolkning av korrelationen är att ökade invandringsproblem (antingen i den egna orten eller i en annan kommunen som i en närliggande storstadskommun) ökade både valstödet för SD och åsiktsstödet för en restriktivare invandringspolitik hos icke-SD lokalpolitiker.

En annan studie från 2011 hävdade att en orsak till att invandringskritiska partiers haft liten framgång i Sverige var att de etablerade partierna undvikit att diskutera invandringsfrågan. Som stöd pekade man på Ny Demokratis tillbakagång i valet 1994 och SDs framgång i valet 2006 efter att Folkpartiet hade förespråkat ett språktest för medborgarskap i valet 2002. Det finns dock ett antal andra förklaringar till Ny Demokratis tillbakagång och SD har kraftigt ökat sitt valresultat i varje val.

Påverkan på ekonomisk höger-vänsterpolitik

Invandringens effekter på opinion beträffande ekonomisk höger-vänsterpolitik har också studerats. Se sektionen om detta i artikeln om Etnisk heterogenitet.

Valsystem och valfusk

De svenska valen har av utländska valobservatörer och rådgivare anklagats för att vara fria men inte rättvisa. Det är dyrt och svårt för nya och små partier att få sina valsedlar tryckta och distribuerade. Småpartiers väljare riskerar att bli utan en tryckt valsedel. Vidare innebär valsedelsutdelningen utanför vallokalerna en påtryckning på väljarna eftersom det då kan framgå vem som röstar på vad. Detta gäller i synnerhet för mindre valkretsar. Det har ifrågasatts om de svenska valen uppfyller internationell standard när det gäller att skydda valhemligheten. Andra problem kan vara ägarkoncentration och censur i svensk media. Ingen av de stora svenska tidningarna vill publicera en debattartikel om forskningsresultaten som därför istället publicerades i en dansk tidning.

Avpixlat skrev år 2013 att "Redan under kyrkovalets första förtidsröstningsdag har rapporterna om valfusk riktat mot Sverigedemokraterna strömmat in från våra läsare. Otaliga vallokaler saknar valsedlar för SD, samtidigt som valförrättarna som har hand om vallokalen vägrar fylla på med nya sådana och drar lögner om varför enbart Sverigedemokraternas valsedlar saknas och varför man inte fyller på dem. I vissa fall har valförrättarna t.o.m. försökt övertala våra läsare att rösta på något annat parti, istället för att vänta på att giltiga SD-valsedlar blir tillgängliga. På ytterligare andra håll har Sverigedemokraternas valsedlar oförklarligt “fastnat” på väg från tryckeriet." En politiker från Socialdemokraterna i Karlskrona meddelade på Twitter att hon och hennes mor gömt valsedlar tillhörande Sverigedemokraterna under Kyrkovalet.

Sverigedemokraterna har i flera val krävt internationella valobservatörer. År 2009 angav Jimmie Åkesson att "Det pågår ett omfattande valfusk ute i vallokalerna, där i första hand småpartiernas valsedlar göms och slängs och där vissa valförrättare utsätter partier man ogillar för negativ särbehandling. Senast igår fick vi in rapporter från Göteborg om att en valförrättare där trakasserade väljare som tog sverigedemokratiska valsedlar och försökte få dessa personer att byta ut dem mot socialdemokratiska. År 2007 dömdes även en socialdemokratisk kommunfullmäktigeledamot i Surahammar för att plockat bort SD:s valsedlar."

I EU-valet år 2014 angavs valfusk mot Svenskarnas parti trots att man inte ställde upp och bara fick handskrivna röster. Rättstavade valsedlar hade registrerats som ogiltiga och i flera fall har korrekta stavningar ändrats till felaktiga. Bevis angavs finnas för att valförrättare tillsammans åtminstone hade diskuterat att valfuska mot Sverigedemokraterna.

Externa länkar

• Väljarsympatier för Sverigedemokraterna - långtidsgraf för alla opinionsinstituts resultat
• Hur Sverige blev mångkulturellt