Invandring och välfärd

Från Metapedia

Hoppa till: navigering, sök
Invandring och samhälle
Invandringsprocessen
Invandringsindustrin
Invandring och arbete
Invandring och boende
Invandring och brottslighet
Invandring och brottslighet i andra länder
Invandring och demografi
Invandring och försvar
Invandring och internationella relationer
Invandring och media
Invandring och miljö
Invandring och omsorg/vård
Invandring och opinion
Invandring och pension
Invandring och utbildning
Invandring och välfärd
Ideologiskt motiverad brottslighet
Etnisk heterogenitet

Invandring och välfärd har många samband. Denna artikel diskuterar dels övergrippande samhällsekonomiska konsekvenser och dels ett antal välfärdsområden som inte diskuteras i någon annan artikel.

Innehåll

"Inrikes födda" och "utrikes födda"

De "inrikes födda" ("Sverigefödda", "svenskfödda") kontrasteras ofta med de "utrikes födda" ("invandrare"). Personer som är inrikes födda kan ha både svensk, utländsk, eller blandad bakgrund. Dessa grupper kan skilja sig men ofta finns bara statistik för "inrikes födda" i allmänhet och exempelvis gruppen inrikes födda med svensk bakgrund särredovisas ofta inte.

Kostnadsuträkningar

Sverige

Andel av BNP

I den följande sektionen angevs olika uppskattningar av vissa kostnader för invandringen som andel av BNP. Detta kan jämföras med att år 2012 angavs försvaret kosta 1,4% av BNP, samhällskydd och rättskippning kosta 1,4% av BNP och sjukvården kosta 7,1% av BNP.[1]

Ekonomen Kjetil Storesletten angav livstidskostnaden (netto) för en genomsnittlig invandrare år 1995 till 175,000 kronor. Omräknat till mer traditionell kostnad per år motsvarade detta 1,1% av BNP vilket angavs överensstämma med andra liknande studier från denna tidsperiod.[2]

Ekonomen Bo Södersten angav år 2003 att invandringens kostnader (netto) låg på 2-3% av BNP.[3][4]

Ekonomen Jan Ekberg angav i en rapport att omfördelning (netto) år 2006 via den offentliga sektorn motsvarade 1,5-2% av BNP från inrikes födda till utrikes födda och barn med båda föräldrarna utrikes födda. Ekbergs beräkningsmodell är känslig för bland annat invandrarnas sysselsättningsgrad och medellön. Om de utrikes föddas sysselsättningsgrad skulle öka från 57% till 72% och även deras medellön skulle öka så skulle invandringens nettokostnader enligt hans beräkningsmodell upphöra. Rapporten angav även att tidiga studier istället visat på en vinst men att detta övergått till en förlust omkring år 1980 bland annat beroende på tilltagande försämrad sysselsättning för invandrare och allmänt utökade bidrag via den offentliga sektorn.[5]

Ekonomen Jan Tullberg kritiserade Ekbergs utredning, bland annat för att antagandet att invandrare med marginella undantag använder offentliga tjänster lika mycket som svenskar, och uppskattade nettoomfördelningen via den offentliga sektorn till 2,5–3% av BNP för år 2006.[6] Ekonomen Tino Sanandaji anger att ett problem med Ekbergs beräkning är att ett positivt bidrag av invandring från västvärlden delvis döljer de negativa kostnaderna för invandring från u-länder. Han anser att kostnaderna för invandringen från u-länder borde särredovisas. Vidare har man i USA funnit att det bara är de högutbildade invandrarna som ger ett ekonomisk nettotillskott medan de lågutbildade ger en ekonomisk nettoförlust. Detta trots en mindre välfärdsstat och en jämfört med andra länder bättre integration.[7] Sedan år 2006 har invandringen ökat ytterligare och till stor del från från u-länder. Även Sverigedemokraterna har kritiserat rapporten för underskatta invandringens kostnader och överskatta invandringens bidrag.[8]

Dagens Nyheter hade år 2013 som förstanyhet att OECD-rapporten International Migration Outlook 2013 angavs påstå att svenska staten och kommunerna skulle tjäna på den genomsnittliga invandraren.[9] Uppgifterna fick stor spridning i media (vilket inte inträffade beträffade de många uträkningar som under senare år visat stora kostnader i Sverige och andra länder). Mediarapporteringen fick kritik för att den korrekta siffran i rapporten istället var en förlust på 0,57% av BNP. Rapporten själv fick omfattande kritik av bland flera av de ovan nämnda ekonomerna. Kritiken gällde bland annat att rapporten till stor del var baserad på en enkätundersökning istället för offentlig statistisk, att rapporten uteslutit stora utgiftsposter (som kostnaderna för Migrationsverket), och att rapporten inte tittat på kostnaderna för invandrarnas barn. Anmärkningsvärt är att enligt undersökningen fick invandrarhushåll i genomsnitt 10,2 gånger så mycket bidrag p.g.a. av "social assistance" som inrikes födda hushåll vilket är den högsta siffran för Europa.[10][11][12][13] Rapporten anger själv att den bara ska ses som ett supplement till mer noggranna beräkningar beträffande den specifika situationen i varje land.[14]

År 2014 uppskattade Tullberg i boken Låsningen - en analys av svensk invandringspolitik nettokostnaden till minst 7% av BNP eller 250 miljarder kronor per år i Sverige för år 2013. Skillnaden jämfört Ekbergs tidigare beräkning berodde delvis på att invandrargruppen blivit större men framförallt på att beräkningen tagit hänsyn till flera faktorer som inte ingick i Ekbergs beräkning. Hälften av kostnaden angavs bero på undanträngningseffekter som att invandrare tagit resurser som arbeten och bostäder från svenskar. En annan skillnad angavs vara att hänsyn tagits till större kostnader per person för invandrare än svenskar inom områden som skola, sjukvård och rättsväsende. Ytterligare en skillnad angavs vara att kostnader för barn med en svensk och en invandrad förälder delades lika mellan grupperna istället för att enbart ses som kostnader för svenskar. Även om man ignorerade undanträngningseffekter så angavs invandringskostnaden på 3,5% av BNP år 2013 motsvara en kostnad på 26 000 kronor per år för varje sysselsatt person i Sverige alternativt motsvara att varje invandrare kostade 50 000 kronor om året.[15][16] Tullberg besvarade samma år kritik från Ekberg beträffande beräkningarna.[17]

I ovanstående uträkningar ingår inte effekterna på tillväxt som diskuteras i en separat sektion nedan.

Solidaritetsmodellen

Ovanstående uppskattningar inkluderar inte områden som anses skulle ha kostat lika mycket utan invandringen. Ekonomen Lars Jansson ansåg att även invandrarna förväntas bidra solidariskt till dessa områden vilket borde ses som en kostnad. Han uppskattade för år 1999 att invandringens kostnad (brutto) var 13,5% av BNP vilket var en ökning från 7% år 1990.[18] Studien har kritiserats av flera anledningar. Sakine Madon och Anja Fridholm angav att om man korrigerar direkta felräkningar så blir kostnaden (netto) för första och andra generationens invandrare motsvarande 4,75% av BNP för år 1999.[19]

Jämförelse med barn födda i Sverige

Ibland jämförs invandrargruppen med gruppen barn födda i Sverige och med argumentet att det tar mycket lång tid innan barn börjar arbeta. Detta ignorerar dock att barn är billigare än vuxna och att en stor del av barnens kostnader betalas av föräldrarna och inte skattebetalarna. Invandrare kan ha ingen, kort, lågkvalitativ eller i Sverige inte användbar utbildning vilket medför att Sverige i alla fall måste stå för stora utbildningskostnader. Att invandrare anländer som vuxna kan även innebära att de bara kan arbeta en kort tid innan pensionen. Ekonomen Tino Sanandaji skrev år 2014 "Att vuxna invandrare inte belastade välfärdsstaten som barn är något som studier givetvis redan tagit hänsyn till. Annars hade invandringens kostnader varit ännu större."[20]

Nyinvandringens kostnader

Sverigedemokraterna angav år 2014, baserat på uträkningar utförda tillsammans med Riksdagens utredningstjänst, att man sparade minst minst 152 miljarder under perioden 2015-2018 genom minskad invandring. "Denna siffra är i underkant. Eftersom det saknas nya siffror från finansdepartementet är det enbart för kostnader som direkt kan kopplas till mottagandet som justerats upp med tanke på Migrationsverkets senaste prognos. Vi har således inte räknat in de omfattande extrakostnaderna som kommer uppstå inom integration, utbildning och välfärdskonsumtion."[21]

Som svar på kritik angående rimligheten med att minska invandringen drastiskt angavs att "Om det är möjligt att minska invandringen till en nivå som ligger nära våra grannländer är givetvis uteslutande en fråga om politisk vilja, som i nuläget enbart tycks finnas hos Sverigedemokraterna. Det inkomstbortfall som uppstår har vi låtit riksdagens utredningstjänst räkna på och använt deras siffror rakt av, vilket vi också offentliggjorde i höstas." Som svar på kritik angående rimligheten med att anta att utrikes födda var överrepresenterade beträffande offentliga välfärdstjänster med 1,5 gånger mer än inrikes födda angavs att "I detta fall har vi valt att gå efter försiktighetsprincipen. Det är mycket beklagligt att regeringen motsätter sig att ta fram detaljerad statistik inom alla områden av välfärdsnyttjande. En sammanställning från riksdagens utredningstjänst visar att där det finns tillförlitlig statistik ligger utrikes föddas överrepresentation markant över 1,5."[22]

Sandvikens kommun

En rapport år 2014 som fick stor spridning i politisk korrekt media påstod att Sandvikens kommun tjänade stora belopp på invandringen. Rapporten fick hård kritik av flera nationalekonomer för bland annat elementära räknefel och dubbelräkning. Man kritiserade även man felaktigt inkluderade som kommunal inkomst poster som istället var privata inkomster och förmåner för invandrarna själva, var landstingsinkomster och var statliga inkomster. Vidare räknades arbetslösa invandrare som vinstgivande då kommunen fick bidrag för dessa av staten och andra kommuner på grund av det kommunala utjämningssystemet.[23]

I en ny rapport vintern 2017 visade det sig att Sandviken måste höja kommunalskatten med sex kronor fram till år 2030 för att klara välfärden.[24]

Särskilda grupper

Kostnaden för en person som under sitt liv aldrig bidrar till sin egen försörjning beräknades år 2008 till 14 miljoner kr. En utredning angående romer gjordes år 2010. Ekonomen Jan Tullberg angav år 2013 att "sysselsättningsandelen bland romer var mycket låg, ca 20 procent, trots en lång tids integrationsansträngningar. Den kalkylerade totalkostnaden i SOU-utredningen (2010:55, 547) för dåligt integrerade romer i Sverige blev 14 mkr x 50 000 (antalet romer) x 0,80 (andelen icke-integrerade) = 560 miljarder kr. Detta är en kalkyl som förtjänar uppmärksamhet. Denna typ av beräkningar kan förväntas vara relevanta för andra svårintegrerade grupper med en hög andel av vad man kallar “utanförskap” eller “economically inactive”. Prognosen för somalier ser inte heller ljus ut... ...Av de nya somalierna som beräknas komma till Sverige efter att kraven för anhöriginvandring sänkts förefaller det realistiskt att en tredjedel kommer att försörja sig genom eget arbete och att två tredjedelar försörjs av svenska skattebetalare. En sysselsättningsgrad på 33 procent kan ses som pessimistisk, men är högre än idag, och väsentligt högre än för romer. Bättre, men fortfarande låga, sysselsättningssiffror för somalier i Minnesota på 55-60 procent (Carlson 2006) är inte relevanta för Sverige med mindre än att man tänker sig en radikal omläggning av den svenska välfärdsstaten... ...Räknat på 14 miljoner per person och 18.000 personer (2/3 av en prognostiserad extrainvandring av 27.000 individer från Somalia) blir kostnaden 250 miljarder, ungefär vad vi betalar för hela Sveriges sjukvård under ett år. Kostnaden för invandrare som lever ett mindre antal år i Sverige blir lägre, men uppskattningen är ändå i underkant då den förutsätter att framtida generationer av den aktuella invandrargruppen klarar att försörja sig helt på egen hand vilket inte förefaller realistiskt."[25]

Tullberg har även angett att en asylsökande person år 2012 beräknades kosta 166 000 kronor under asylprocessen från ansökan till beslut. Detta jämfördes med att man kunde hjälpa 166 personer på plats i UNHCR:s flyktingläger och att man dessutom här vet att hjälpen går till verkliga flyktingar.[26]

Se artikeln om så kallade "ensamkommande flyktingbarn" beträffande de mycket stora kostnaderna per person för denna grupp.

Norge

En uträkning år 2013 i norska Finansavisen baserat på statistik från den norska Statistiska centralbyrån angav att varje utomeuropeisk invandrare under sin livstid kostar Norge 4,1 miljoner norska kronor vilket motsvarar 4,6 miljoner svenska kronor. Detta beräknades som skatteintäkter minus kostnader för offentliga utgifterna. Om invandraren aldrig arbetar blir livstidskostnaden 14 miljoner kronor. Invandring från västliga länder ger en vinst på 0,8 miljoner norska kronor medan invandring från östeuropeiska länder ger en förlust på 0,8 miljoner kronor. Man angav vidare att betalda och framtida kostnaderna för den icke-västliga invandrare som redan kommit till Norge uppgick till 1 200 miljarder norska kronor. Om den icke-västliga invandringen fortsatte på samma nivå som de senaste fem åren skulle den äta upp hela den norska oljeförmögenheten på 4 000 miljarder norska kronor. I uträkningen antas dessutom optimistiskt att invandrarnas barn ekonomiskt presterar lika bra som befolkningen i övrigt.[27]

Julia Caesar skrev i Snaphanen att med en sådan kostnad per person och 55000 permanenta uppehållstillstånd för utomeuropeiska invandrare år 2012 blir livstidskostnaderna 257 miljarder svenska kronor för denna grupps invandring under bara detta år. Detta kan exempelvis jämföras med att hela den svenska sjukvårdens kostnader år 2012 var på 247 miljarder. Vid antagandet att hälften av invandringen sedan år 2000 utgjorts av utomeuropeiska invandrare, vilket innebär drygt en halv miljon personer, blir livskostnaderna 2 biljoner 333 miljarder kronor. Dessutom är kostnaderna per person i Sverige sannolikt är ännu högre än i Norge då Sverige ger mer social förmåner i synnerhet till invandrare och då den politiska korrektheten gör det svårt att säga nej ens till oberättigade krav.[27]

Fria Tider skrev år 2013 att "Varje icke-västlig invandrare kostar skattebetalarna 4 miljoner kronor under sitt liv och allra dyrast är somalier, som kostar 9 miljoner kronor var. Det visar statistik från den norska Statistiska centralbyrån...Den största bördan utgör somalierna som var för sig innebär en nettokostnad på 9 miljoner kronor....Invandrare från västerländska länder är mer produktiva och bidrar istället med 800 000 kronor netto...Idag finns det över 60 000 somalier i Sverige. Notan för den befintliga populationen kommer alltså, om kostnaderna inte är högre än de är i Norge, att uppgå till minst 540 miljarder svenska kronor för skattebetalarna."[28]

Danmark

År 2002 angav en dansk forskargrupp i studien "Invandrarna och den offentliga sektorns ekonomi" av Rockwool Fonden att nettokostnaden för att ta emot 10 000 icke-västliga invandrare i Danmark låg någonstans mellan 6-15,5 miljarder kronor per år beroende på konjunktur och sysselsättningsgrad.[29]

Den statliga danska Välfärdskommissionen angav i en studie år 2005 att ca 75% av landets prognostiserad besparingsbehov skulle täckas genom ett stopp för den utomeuropeiska invandringen. Detta motsvarade 2,8% av BNP. Danmarks invandring per person har varit betydligt mindre än Sveriges.[29]

En rapport i Danmark år 2011 angav att Danmark sparat mycket stora belopp under den senaste 10-årsperioden genom att ha infört en mer restriktiv invandringspolitik. Invandrare från icke västerländska länder som trots restriktionerna kommit till Danmark hade gett en nettokostnad medan västerländska invandrare gett en nettovinst.[30]

En beräkning i Danmark angav år 2014 att 5000 ickevästliga invandrare per år kostade 2,5 miljarder skattekronor (netto). Invandrare från västliga länder innebar däremot en vinst. Beräkningen angav att de ickevästliga invandrarna skulle fortsätta vara en kostnad även år 2050 medan det omvända gällde för de västliga invandrarna. En forskare angav att kostnaderna antagligen skulle ha varit ännu högre för ickevästliga invandrare om man gjort mer detaljerade analyser av olika nationaliteters belastning på exempelvis rättsväsendet.[31]

Nederländerna

En beräkning år 2010 i Nederländerna angav att varje icke-västerländsk invandrare mellan 25 och 35 års ålder vid ankomsten under hela livstiden kostade den nederländska offentliga sektorn 40,000-50,000 euro eller 49,000-61,000 dollar (netto). Vid andra åldrar var nettokostnaderna ännu högre. Även andra generationens invandrare innebar nettokostnader.[32]

Storbritannien

En utredning år 2008 i Storbritannien angav att immigrationen inte haft någon som helst positiv inverkan på ekonomin utan istället haft negativa effekter på ekonomisk tillväxt per infödd medborgare, statens skatteintäkter och framtida pensionskostnader.[33]

År 2014 hävdade en välkänd, tidigare marxistisk ekonom att invandringen från tredje världen i huvudsak varit skadlig för den brittiska befolkningen och deras barn och barnbarn. Eventuella mindre ekonomiska fördelar hävdades överskuggas av stora nackdelar inom en rad områden.[34]

År 2014 angav en rapport att utomeuropeiska invandrare sedan år 1995 kostat den brittiska staten 1 400 miljarder kronor mer än de betalat in i skatter. Dagens Nyheter valde dock att enbart rapportera om invandringen från EU-länder som angavs ha gett en mindre nettovinst. Även denna angivna vinst har kritiserats för att huvudsakligen komma från västeuropeisk invandring, inkludera investeringar gjorda av företag och exkludera bland annat olika sorters social kostnader för invandring.[35][36]

Länder med påstådd gynnsam eller neutral ekonomisk effekt av invandring

Invandringsförespråkare hänvisar ibland till länder med en hävdad positiv eller åtminstone en hävdad neutral ekonomisk effekt av invandring. Detta trots att det då vanligen handlar om

  • inaktuella historiska exempel som den europeiska emigrationen på 1800-talet till USA
  • länder som selektivt handplockar eller attraherar högutbildade, rika och/eller entreprenörer
  • länder med stor andel invandrare med ingen eller begränsad rätt till omfattande välfärdssystem (som nämnts ovan har det dock angetts att även i USA med ett mer begränsat välfärdssystem så är det bara de högutbildade invandrarna som ger ett ekonomisk nettotillskott).

Överföringar av invandrare till ursprungsländer

Invandrare har uppskattats överföra stora belopp till sina ursprungsländer. Se artikeln om Svenskt bistånd.

Kommunernas skuldsättning

En del av invandringens kostnader har angetts döljas i kommunernas snabbt stigande skuldsättning. År 2014 angavs att inom ett år skulle kommunernas sammanlagda låneskuld att passera 500 miljarder.[37]

Skattehöjningar och omprioriteringar

I december år 2013 angav finansminister Anders Borg att invandring och problem inom olika områden som kan vara relaterade till invandring kan komma att medföra skattehöjningar och/eller omprioriteringar. "Om man blickar framåt finns en del utgiftsposter som fortsätter att ticka och som riskerar att påverka reformutrymmet... ...Dels fortsätter sjukskrivningarna att öka och flyktingströmmarna från Syrien blir större under ett par år... ...Vi behöver prioritera undervisning och arbetet för fler vägar in på arbetsmarknaden för unga och utlandsfödda. Vi måste också fortsätta att reformera bostadsmarknaden." Detta bidrog till att "Vi kommer att behöva titta på skattehöjningar eller prioritera om utgifterna."[38]

I februari år 2014 anklagade Jimmie Åkesson Alliansen för att ha tappat kontrollen över utgifterna efter att ökade och oplanerade utgifter på 21,4 miljarder kronor uppstått sedan höstbudgeten presenterades i september 2013. P.g.a. detta föreslogs skattehöjningar och nedskärningar. 19,2 miljarder av de ökade utgifterna angavs bero på ökade invandringskostnader vilka i sin tur kunde härledas till beslut om lösare invandringspolitik som fattats av Alliansen och Miljöpartiet.[39]

I juni samma år angav Konjunkturinstitutet att skattehöjningar på 120 miljarder kronor behövdes fram till 2018. Invandringen pekades ut som den första orsaken till de ökade kostnaderna för staten fram till år 2014. Skattehöjningarna skulle innebära att Sverige gick om Danmark och åter fick världens högsta skattetryck, räknat som andel av BNP. Prognosen byggde på att invandringen i framtiden skulle minska. Om detta inte skedde kunde ännu högre skattehöjningar krävas.[40]

I augusti samma år finansminister angav Anders Borg att man skulle vara tvungen att revidera ner tillväxtprognosen bland annat p.g.a. "en rätt påtaglig ökning av kostnaderna för asyl och integration och migration, den kommer att slå igenom på offentliga finanser".[41]

Senare i augusti angav statsminister Fredrik Reinfeldt att "Sverige, mina vänner, är något av en humanitär stormakt", "Jag kan redan säga att det kommer att bli omfattande kostnader för att ta emot dessa människor. De är så pass omfattande att det kommer att lägga ytterligare restriktioner för vad som finns utrymme för i offentlig finansiering. Därför lovar vi nära nog ingenting i den här valrörelsen, det kommer inte att finnas inget utrymme för det" och "Det kommer att kosta pengar, vi kommer inte ha råd med så mycket annat".[42][43] Några dagar senare angavs att regeringen planerade en rad nya skatter och en omfördelning av svenskt bistånd för att klara invandringen.[44]

I den nya regeringens budgetproposition hösten år 2014 angavs den största kostnadsökningen ske beträffande invandringskostnader. Enbart statens direktkostnader för områdena migration och integration angavs ha ökat från 12 miljarder år 2011 till 34 miljarder år 2015. I dessa kostnader ingår inte kostnadsökningar inom en rad andra områden som rättsväsendet och inte heller kommuners och landstings kostnader.[45][46]

Enbart Migrationsverket krävde senare samma år i en uppdaterad prognos 155 miljarder kronor för åren 2014-2018. Antalet uppehållstillstånd troddes kraftigt öka. Vidare meddelades att "De ökade behoven är inte tillfälliga utan kommer sannolikt att prägla mottagandet under lång tid. Det ställer ökade krav på hela samhället i fråga om beredskap och planering".[47][48]

Sveriges kommuner och landsting (SKL) säger att kostnadstrycket i kommunerna är så stort att fram till 2019 krävs det två kronor i kommunalskattehöjning för att klara finanserna. Man skriver: "Under de närmaste åren är det emellertid inte troligt att nyanlända med en gång kan försörja sig och betala skatt i samma utsträckning som befolkningen i övrigt."[49]

Tillväxt

Ekonomisk utveckling i Botkyrka, Malmö, och Södertälje

Invandringsförespråkare hävdar ibland att invandringen medför positiva ekonomiska "dynamiska effekter" som ökad tillväxt som inte syns i vanliga kostnadsberäkningar. Detta borde dock kunna upptäckas genom att invandrartäta kommuner haft bättre ekonomisk utveckling än andra kommuner. Utomeuropeiska invandrare utgjorde år år 2013 minst 20% av befolkningen i Botkyrka, Malmö och Södertälje och de tre kommunerna var Sveriges invandrartätaste. Mellan år 1995 och 2012 minskade Södertäljes skattekraft (skatteunderlag per invånare) jämfört med genomsnitt för Sverige från +5% till -8%, Botkyrkas från +1% till -13%, och Malmös från -3% till -15%. Den genomsnittliga förvärvsinkomsten i Botkyrka minskade från +4% till -13%, i Södertälje från +3% till -8%, och i Malmö från -5% till -16%.[50]

Företagande

Utrikes födda har en större andel företagare än inrikes födda om man bara tittar på de personer som är sysselsatta enligt en undersökning gällande år 2005 (11% vs. 10%). Detta tar dock inte hänsyn till den låga sysselsättningsgraden bland utrikes födda. Tittar man istället på andelen företagare i hela befolkningen i åldern 20-64 år så är det färre utrikes födda än inrikes födda som är företagare (7% vs. 8%).[51]

Det anges ibland att företagare med invandrarbakgrund i genomsnitt skulle ha något fler anställda än företagare med svensk bakgrund. Det är dock baserat på en undersökning gällande år 2006 som endast inkluderade företag där det gick att urskilja en tydlig företagare och därför uteslöt både svenska internationella storföretag och medelstora företag utan någon tydlig sådan. Totalt ingick bara företag om sysselsatte en och halv miljon människor i undersökningen. Denna angav vidare något lägre total lönesumma, omsättning, och resultat i genomsnitt för företagare med utländsk bakgrund. De två vanligaste branscherna för företagare med utländska bakgrund var restaurangverksamhet och taxitrafik medan motsvarande för svensk bakgrund var "Konsultverksamhet avseende företags organisation, information, m.m." och "Annan teknisk konsultverksamhet".[52]

Överlevnadsgraden 3 år efter företagsstarten var något lägre för företag drivna av utrikes födda än än företag drivna av inrikes födda enligt en undersökning gällande företagen som startades år 2001 (56% vs. 64%).[53]

Invandringsindustrin

En effekt av de stora vinstmöjligheterna för företag inom invandringsindustrin kan vara att entreprenörer som kunde ha skapat tillväxt inom andra områden istället startar och driver skattefinansierade verksamheter inom invandringsindustrin.

Brottslighet

Se artiklarna om invandring och brottslighet och brottsutvecklingen i Sverige och i synnerhet sektionerna om den ökande organiserad brottsligheten.

Utbildning

Sveriges resultat har försämrats jämfört med andra länders resultat i olika internationella studentundersökningar. Invandringen har angetts ha haft olika negativa effekter inom utbildningen. Se artikeln om invandring och utbildning.

Boende

Invandringen och lågt byggande p.g.a. av låga inkomster hos invandrargrupper har angetts vara bidragande orsaker till en stor och tilltagande bostadsbrist. Bostadsbristen har angetts skada tillväxten. Se artikeln om invandring och boende.

Etnisk homogenitet

Forskning har funnit att minskad etnisk homogenitet är associerat med negativa ekonomiska effekter. Se artikeln om etnisk heterogenitet.

Handel

En studie från år 2009 av Andreas Hatzigeorgiou angav att invandring leder till ökad handel med invandrarnas födelseländer och att denna effekt var betydande. En uppföljande studie publicerades år 2010. Realisten kritiserade studierna och efterföljande politiska tolkningar bland annat eftersom man inte tog hänsyn till skillnaderna mellan invandring från olika regioner. Invandring från Afrika angavs t.o.m. enligt en undangömd fotnot i studien ha en negativ effekt. Ökningen av svenska export under den studerade perioden inträffade till den allra största delen till europeiska länder. "Om studien visar någonting så är det att Sverige med hänsyn till svensk export borde minimera invandringen från Afrika och Asien och maximera den från europeiska grannländer." Vidare kritiserades påståendena om effektens storlek då invandring antogs vara den enda faktor som påverkar handel mellan länder. Dessutom så angavs effekten vara större för importen än för exporten och totalt blir effekten således negativ för handelsbalansen.[54][55]

Andreas Hatzigeorgiou var även medförfattare till en avhandling som år 2013 hävdade att varje invandrare som anställs i ett företag starkt ökar exporten till invandrarens hemland. En analys av den matematiska modell som används angav att flera antaganden som gjordes var anmärkningsvärda och orimliga och att modellen därför måste förkastas. "Vidare, författarna menar att den kulturella kunskap som erhålls av ett företag genom att anställda invandrare påverkar exporten. Hur rimligt är det antagandet, med tanke på att merparten av de anställda i ett företag inte har någon möjlighet att påverka exporten? På vilket sätt kan det ens existera en kausal länk mellan till exempel truckförare, städare och receptionister och exporten till dessa arbetares hemländer? Det är inte säljare som avhandlas, utan samtliga invandrare anställda i företag."[56] Vidare kan relationen vara att de utrikes födda anställs p.g.a. en ökad export till och ökad företagsnärvaro i ett visst land och att de utrikes födda således inte är orsaken till den ökade exporten (omvänd kausalitet). Dessutom så anger avhandlingen att en statistiskt signifikant positiv relation bara fanns för invandrare med eftergymnasial utbildning och i synnerhet de som vistats kort tid i Sverige (och således har mer kontakt med hemlandet). Relationen blev t.o.m. statistiskt signifikant negativ för invandrare med högst gymnasial utbildning och som vistats i Sverige under 4-10 års tid.[57] Vidare angavs inte vilka länder som de studerade företagen exporterade till. Där det finns en effekt på exporten kan det röra sig om högutbildade utländska specialister från andra länder än de som dominerar asyl- och anhöriginvandringen.[58]

Handel kan även bero på andra saker än invandring som historiska kulturella band. Vidare så behöver en ökad handel med ett land inte vara positivt om detta beror på mindre handel med andra länder. Beträffande flyktinginvandringen så har det angetts att effekten på handeln är mycket liten. År 1977 gick 3,2% av Sveriges export till de 10 länder som Sverige tagit emot flest flyktingar ifrån. År 2012 hade siffran sjunkit till 2,2%. Vidare så gick 2% av Finlands export gick till dessa länder trots mycket liten invandring från länderna.[59]

Effekt på BNP/person

Ekberg angav i den ovan nämnda rapporten att "Det är även tänkbart att invandring påverkar tillväxten i BNP per capita och därmed genomsnittlig inkomstnivå för infödda." Invandringens effekt på BNP/person angavs vara komplicerad och oklar. En positiv effekt på BNP/person kan uppkomma om invandrarna är i arbetsför ålder och arbetar. I internationell forskning anses högutbildade invandrare bidra till detta medan lågutbildade invandrare motverkar detta. Lågutbildade invandrare får ofta låglönearbeten och kan motverka ökad produktivitet genom att företag utnyttjar billig arbetskraft istället för att införa effektivare produktionsteknik. Effekten på BNP/person är också beroende av om invandrarna är mer villiga än de infödda beträffande att flytta till de områden där arbetstillfällen finns och att beträffande att lära sig nya yrken. Ekberg skrev vidare att "Om invandringen medför både lägre tillväxt och en omfördelning av inkomster från infödda till invandrare så bidrar båda dessa effekter till en minskning av den inföddas inkomster."[5]

Dagens Industri skrev år 2013 att tillväxten beträffande BNP/capita de senaste fem åren endast varit 0,1% per år. Bland orsakerna till den låga tillväxten nämndes invandringen och höga födelsetal.[60]

Utspädning av tillgångar

Om landet Sverige betraktas som en förmögenhet så har det angetts att invandringen innebär att förmögenheten per person späds ut.[16]

Enskilda områden

I många av de artiklar som som nämns i Mall: Invandring och samhälle ingår möjliga effekter av invandringen som direkta samhällsekonomiska kostnader p.g.a. överrepresentation och mer långsiktiga effekter på ekonomi och välfärd. Graden av etnisk heterogenitet har bland många andra effekter angetts ha komplicerade samband med det stödet för välfärdssystem.

Nedan beskrivs ett antal effekter beträffande samhällsekonomi och välfärd som inte nämns i dessa mer specifika artiklar.

Socialtjänst

År 2010 var 48% av hushållen med ekonomiskt bistånd utrikes födda vilket motsvarar en överrisk på +230% jämfört med inrikes födda. För hushåll med långvarigt biståndsunderhåll var motsvarande siffror 61,3% och +320%.[61]

För biståndsmottagare var motsvarande siffror 51,2% och +250%.[61] År 2011 fick var mer än var tredje utrikes född i åldern 18-19 år ekonomisk bistånd.[62]

För insatser för barn och unga var motsvarande siffror 54% och +270%.[61]

Flera studier har pekat på en omfattande överrepresentation av barn och ungdomar med någon form av invandrarbakgrund i socialtjänstens dygnsvård. Stora skillnader fanns mellan grupper med olika nationellt ursprung för föräldrarna.[63]

År 2013 ägnade media stor uppmärksamhet åt en studie som påstods visa att personer som invandrade på 1990-talet inte blivit mer "beroende" av socialbidrag än inrikes födda. En granskning visade dock att studien inte förnekade att utrikes födda hade en överrepresentation för socialbidrag. Vad studien hävdade var att socialbidraget i sig inte orsakade högre risk att få socialbidrag i framtiden - d.v.s. socialbidraget orsakade inte högre risk för "beroende" av framtida socialbidrag för utrikes födda jämfört med inrikes födda. Granskningen visade också att år 2010 fick utrikes födda 67% av det bistånd som gavs under minst tio månader av året. År 2012 fick utrikes födda 57% av alla utbetalda socialbidrag. Med hänsyn till gruppernas storlek var överrepresentationen för utrikes födda 7 gånger högre jämfört med inrikes födda.[64]

I synnerhet under senare tid har det införts bidrag som "etableringsstöd" för nyanlända invandrare som har fått uppehållstillstånd. Detta kan medföra effekters som att personer som annars skulle ha fått socialbidrag nu istället får etableringsstöd och att invandrarnas överrepresentation i socialbidragsstatistiken "förbättras". Se artikeln om invandringsprocessen och sektionen "Förmåner för nyanlända efter uppehållstillståndet".

Gruppen "skyddsbehövande och deras anhöriga"

Jämförelse mellan inrikes födda och "skyddsbehövande och deras anhöriga" d.v.s. ungefär "flyktingar" och deras anhöriga. Siffrorna gäller för år 2011 och om inget annat anges för de i arbetsför ålder (20-64).[65]

  • Andel som förvärvsarbetar: 82% vs. 52%
  • Andel av sysselsatta som är högskoleutbildade och arbetar med kvalificerade jobb: 70,7% vs. 46,7%
  • Arbetslösa eller i arbetsmarknadspolitiska program: 7,5% vs. 23,1%
  • Ohälsotalet (sjukdagar per år): 27 dagar vs 32 dagar
  • Andel som erhåller olika former av socialbidrag: 2,6% vs. 26,3%
  • Andel av de som gått ut grundskolan som inte är behöriga till gymnasiet: 9,8% vs. 43,9%
  • Andel personer 20-25 år som varken förvärvsarbetar eller studerar: 15,2% vs. 40,9%

Transfereringar till invandrartäta områden

Det kommunala skatteutjämningssystemet överför kortfattat skattepengar från rika kommuner till fattiga. Stockholms Handelskammare kritiserade år 2009 systemet som medförande stora kostnader för stockholmare och att det förhindrat exempelvis utbyggnad av infrastruktur i Stockholm vilket skadar tillväxten. Det har försvarats bland annat att med att hävda att rikare personer arbetar i fattigare kommunerna men bor i annan kommun som i kranskommunerna. Det har kritiserats bland annat för att stora skattepengar förs över mellan vitt skilda storstadsregioner vilka rimligen borde betala sin egen tillväxt. Södertälje har också angett att man har en stor andel invandrare som anledning till att systemet behövs.[66] År 2011 var 25% av intäkterna i Malmös budget stats- och utjämningsbidrag.[67]

Avpixlat angav år 2013 att "det finns en stark korrelation mellan att kommuner som har ett stort antal utlandsfödda invånare också har fått ökat ekonomiskt stöd de senaste 8 åren. Exempelvis får Södertäljeborna ca 9.000 kr mer/invånare, medans Kirunaborna får ca 6.000 kr mindre/invånare än för 8 år sedan.[68]

År 2013 beslöts regeringen att flytta Diskrimineringsombudsmannen till Rinkeby eller Tensta vilket man hoppades skulle öka behovet av lokala servicetjänster och arbeten. Integrationsminister Erik Ullenhag angav att "Det pågår ett arbete som syftar till att flytta ut myndigheter från Stockholms innerstad. Jag hoppas att fler myndigheter kan flytta till stadsdelar med ett brett utanförskap".[69] Staten beslutade samma år att ge 200 miljoner kronor till 15 av landets mest "utsatta stadsdelar".[70]

Kommuner som tar emot nyanlända invandrare får olika sorters bidrag vilket beskrivs i artikeln om invandringsprocessen. Invandrartäta skolor får ökade resurser vilket beskrivs i artikeln om invandring och utbildning.

"Utanförskapsområden"

Folkpartiet publicerade tidigare rapporter som angav att antalet "utanförskapsområden" ökade från 3 stycken år 1990 till 156 år 2006. "Utanförskapsområden" definierades som ett område som där färre än 60% av de boende i arbetsför ålder förvärvsarbetar samt att färre än 70% går ut grundskolan med fullständiga betyg eller att färre än 70% röstade i senaste kommunalvalet. År 2014 angav regeringspartiet Folkpartiet att antalet skulle ha minskat till 155 under regeringsperioden fram till år 2012. Tankesmedjan Den Nya Välfärden och ekonomen Tino Sanandaj angav istället att antalet ökat till 186. Folkpartiet kritiserades för att ha ändrat undersökningens metodik i den senaste rapporten för att ge en mer positiv bild.[71][72] Även den före detta folkpartisten Mauricio Rojas som skapade den första undersökningen kritiserade Folkpartiet.[73]

Tiggeri

Se artikeln om tiggeri och sektionen "Kringresande i brott" i artikeln om invandring och brottslighet.

Internationella jämförelser

Sverige var år 2011 högst rankade land på "Integration Policy Index" vilket kritiserats för att vara ett mått på särrättigheter, bidragsförmåner, och kravlöshet beträffande invandrare.[74] Sverige var istället sämsta land när jämförde invandrarnas sysselsättningsgrad och arbetslöshet.[75] I en undersökning år 2007 fick invånarna i 75 städer i EU, Kroatien, och Turkiet ta ställningen till påståendet "utlänningar är väl integrerade". De två deltagande svenska städerna fick helt överlägset sämst betyg. I Malmö instämde inte 83% i påståendet medan 12% instämde. I Stockholm var motsvarande siffror 78% och 13%. Därefter kom Berlin med siffrorna 64% och 29%.[76] År 2014 angavs Sverige vara det OECD-land med det största gapet mellan invandrare och infödda beträffande sysselsättning.[77]

Rapporter och webbsidor av invandringsförespråkande organisationer

Invandringsförespråkande lobbyorganisationerna som Oss alla, Reforminstitutet och Fores har publicerat hårt kritiserade rapporter och webbsidor som försvarat olika aspekter av invandringen inklusive beträffande kostnader och välfärd. Se artiklarna om de olika organisationerna. En annan sådan webbsida är den borgerliga regeringens webbsida Vanliga påståenden om invandring.

Externa länkar

Referenser

  1. Ekonomifaktka. http://www.ekonomifakta.se/sv/Fakta/Offentlig-ekonomi/Offentlig-sektor/Offentliga-sektorns-utgifter/?from17453=&to17453=&columns17453=,1,5,3,&diagroupa=diagram_2&diagroupb=&currentDia=diagram_2
  2. Kjetil Storesletten, 2003. "Fiscal Implications of Immigration-A Net Present Value Calculation," Scandinavian Journal of Economics, Wiley Blackwell, vol. 105(3), pages 487-506, 09. http://ideas.repec.org/a/bla/scandj/v105y2003i3p487-506.html
  3. Det absurdas teater. Blågula Frågor. http://www.bgf.nu/kostnader/bs.html
  4. Myt 1 ”Det är en myt att invandringen kostar pengar för samhället”. Myter om invandringen. http://myterominvandringen.se/2012/01/03/myt-1-invandringen-ar-lonsam-for-sverige/
  5. 5,0 5,1 Jan Ekberg. Invandringen och de offentliga finanserna. ESO 2009:3. http://eso.expertgrupp.se/rapporter/20093-invandringen-och-de-offentliga-finanserna/
  6. Jan Tullberg. Invandringen och den svenska ekonomin. Ekonomisk Debatt. 1/2011. http://www2.ne.su.se/ed/pdf/39-1-jt.pdf
  7. Tino Sanandaji. Invandring, liberalism och välfärdsstaten. 15 april 2011. Svensk Tidskrift. http://www.svensktidskrift.se/?p=23968
  8. All politik handlar om prioriteringar! Sverigedemokraternas Höstbudget 2011. https://sverigedemokraterna.se/files/2011/10/SD.Hostbudget.2011.pdf
  9. Henrik Brors. Invandrare är en vinst för samhället. 2013-06-13. DN. http://www.dn.se/ekonomi/invandrare-betalar-mer-till-samhallet-an-de-far-tillbaka/
  10. Här ljuger DN om ”vinsterna” med invandringen – är istället stora förluster. Fria Tider. http://www.friatider.se/har-ljuger-dn-om-rapport-om-invandringens-kostnader-ar-istallet-forlust
  11. Tino Sanandaji. Media felrapporterar om invandringen kostnader. Posted on June 28, 2013. http://www.tino.us/2013/06/media-felrapporterar-kring-invandringens-kostnader/
  12. Jan Tullberg. OECD:s rapport och invandringens ekonomi. 2 Juli 23.30 (Uppdaterad 5 juli 11.18). Skånskan. http://www.skanskan.se/article/20130702/OPINION/130709602/1061/-/oecds-rapport-och-invandringens-ekonomi
  13. Amanda Björkman. "Vi borde lägga krutet på integration". Publicerad 23 jun 2013 08:05. Nerikes Allehanda http://na.se/asikt/debatt/1.2118763--vi-borde-lagga-krutet-pa-integration-
  14. International Migration Outlook 2013. The fiscal impact of immigration in OECD countries. 13 June 2013. OECD. Sidan 146. http://www.oecd-ilibrary.org/social-issues-migration-health/international-migration-outlook-2013/the-fiscal-impact-of-immigration-in-oecd-countries_migr_outlook-2013-6-en;jsessionid=3xbhgns00uzk.x-oecd-live-01
  15. Invandringen kostar 250 miljarder per år. Publicerad 18 april 2014 kl 17.39. Fria Tider. http://www.friatider.se/node/8958
  16. 16,0 16,1 Låsningen - en analys av svensk invandringspolitik
  17. Tullberg till Ekberg: Vad kostar invandringen? Publicerad 13 oktober. Samtiden. http://www.samtiden.nu/5355/genmale-till-jan-ekberg-vad-kostar-invandringen/
  18. Lars Jansson. Vad kostar invandringen?. 21 augusti 2002 kl, uppdaterad: 23 september 2007. SvD http://www.svd.se/opinion/brannpunkt/vad-kostar-invandringen_61728.svd
  19. Sakine Madon & Anja Fridholm. Vad kostar invandringen? - en studie om invandringens ekonomiska effekter i Sverige. Skattebetalarnas förening
  20. Tino Sanandaji. Invandrare jobbar mindre även på lång sikt. August 17, 2014. http://www.tino.us/2014/08/invandrare-jobbar-mindre-an-svenskfodda-hur-man-an-raknar/
  21. Sverigedemokraterna presenterade finansieringen till valmanifestet. Pressmeddelande. 2014-08-21 11:05 CEST. http://www.mynewsdesk.com/se/sverigedemokraterna/pressreleases/sverigedemokraterna-presenterade-finansieringen-till-valmanifestet-1042480
  22. Åkessons siffertrick sågas av experterna. Publicerad 21 aug 2014 06:00. Expressen. http://www.expressen.se/nyheter/val2014/akessons-siffertrick-sagas-av-experterna/
  23. Revisionsjätte räknade fel på 200 miljoner i rapport om invandring. Publicerad 5 juni 2014 kl 14.48. Fria Tider. http://www.friatider.se/revisionsj-tte-r-knade-fel-p-200-miljoner-i-rapport-om-invandring
  24. Samhällsnytt: Sandviken skulle tjäna en halv miljard på invandring – måste nu höja skatten (171207)
  25. Jan Tullberg. Vad kommer den somaliska extrainvandringen att kosta? 172013. Tidningen Kulturen. http://tidningenkulturen.se/artiklar/debatt-mainmenu-91/samhe-mainmenu-134/14821-vad-kommer-den-somaliska-extrainvandringen-att-kosta
  26. "Flyktinghjälpens pris – här och i närområdet". Publicerad 11 september 2014 kl 20.44. Fria Tider. http://www.friatider.se/flyktinghj-lpens-pris-h-r-och-i-n-romr-det
  27. 27,0 27,1 Julia Caesar. Söndagskrönika: Hemligheten. Seneste opdatering: 9/6-13 kl. 0717. Snaphanen. http://snaphanen.dk/2013/06/09/sondagskronika-hemligheten/
  28. Varje somalier kostar skattebetalarna 9 000 000 kronor. Publicerat den 8 september 2013 kl 03:40. Fria Tider. http://www.friatider.se/nya-chocksiffror-varje-somalier-kostar-skattebetalarna-9000000-kronor
  29. 29,0 29,1 Fördomar och okunskap om invandringen? SD-Kuriren nummer 42. http://myterominvandringen.se/wp-content/uploads/2012/01/sdkurir-41_0607.pdf
  30. Denmark's immigration laws save country £6 billion. The Telegraph. 7:00PM BST 04 May 2011. http://www.telegraph.co.uk/news/worldnews/europe/denmark/8492822/Denmarks-immigration-laws-save-country-6-billion.html
  31. Invandring från tredje världen en brakförlust för Danmark. Publicerat den 31 januari 2014 kl 15:58. Fria Tider. http://www.friatider.se/invandring-fran-tredje-varlden-en-brakforlust-for-danmark
  32. Calculating the Cost of Cultural Enrichment in the Netherlands. Thursday, May 27, 2010. Gavtes of Vienna. http://gatesofvienna.blogspot.de/2010/05/calculating-cost-of-cultural-enrichment.html
  33. En obekväm sanning: Massinvandringen. 2008-04-08 | 06:01. Realtid. http://www.realtid.se/ArticlePages/200804/07/20080407160458_Realtid155/20080407160458_Realtid155.dbp.asp
  34. Vänsterekonom: Massinvandring skadar oss alla. Publicerad 3 augusti 2014 kl 08.07. Fria Tider. http://www.friatider.se/v-nsterekonom-massinvandring-skadar-oss-alla
  35. Utomeuropeiska invandrare har kostat Storbritannien 120 miljarder pund. Publicerat 2014-11-05, 22:31 (Uppdaterat 2014-11-05, 22:32). Avpixlat. Utomeuropeiska invandrare har kostat Storbritannien 120 miljarder pund.
  36. Ny DN-lögn om "lönsam invandring". Publicerad 6 november 2014 kl 07.02. Fria Tider. http://www.friatider.se/ny-dn-l-gn-om-l-nsam-invandring
  37. Invandringens kostnader döljs med 500 miljarder i kommunlån. Avpixlat. Publicerat 2014-04-20, 16:39 (Uppdaterat 2014-06-19, 01:46). http://avpixlat.info/2014/04/20/invandringens-kostnader-doljs-med-500-miljarder-i-kommunlan/
  38. Borgs nya prognos. Publicerat torsdag 19 december kl 11:36. Sveriges Radio. https://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=83&artikel=5738622
  39. Alliansens har inte greppet om utgifterna. Publicerad 26 februari 2014. GP. http://www.gp.se/nyheter/debatt/1.2293190-alliansens-har-inte-greppet-om-utgifterna
  40. KI: Skattehöjningar på 120 miljarder krävs. Publicerad 23 juni 2014 kl 09.42. Fria Tider. http://www.friatider.se/ki-skatteh-jningar-p-120-miljarder-kr-vs
  41. Dyster prognos från Borg om svensk ekonomi. 11 augusti 2014. SR. https://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=83&artikel=5934772
  42. Nu briserar invandringsbomben. Publicerat 2014-08-16, 14:11 (Uppdaterat 2014-08-16, 22:13). Avpixlat. http://avpixlat.info/2014/08/16/nu-briserar-invandringsbomben/
  43. Reinfeldt: "Vi kommer inte ha råd med så mycket annat" än invandring framöver. Publicerad 16 augusti 2014 kl 15.58. Fria Tider. http://www.friatider.se/reinfeldt-vi-kommer-inte-ha-r-d-med-s-mycket-annat-n-invandring-fram-ver
  44. Nya skatter för att klara invandringen. Publicerad 20 augusti 2014 kl 09.14. Fria Tider. http://www.friatider.se/nya-skatter-f-r-att-klara-invandringen
  45. Löfvens största satsning: Ökad invandring. Publicerad 23 oktober 2014 kl 13.01. Fria Tider. http://www.friatider.se/l-fvens-st-rsta-satsning-kad-invandring
  46. Medietystnad om regeringens största budgetsatsning – invandringen. Publicerat 2014-10-24, 16:08 (Uppdaterat 2014-10-24, 16:08). Avpixlat. http://avpixlat.info/2014/10/24/medietystnad-om-regeringens-storsta-budgetsatsning-invandringen/
  47. Migrationsverket kräver över 155 miljarder till den ökande invandringen. Publicerad 5 november 2014 kl 08.09. Fria Tider. http://www.friatider.se/migrationsverket-kr-ver-ver-155-miljarder-till-den-kande-invandringen
  48. Höjd asylprognos kräver samhällsplanering. 2014-11-04. Migrationsverket. http://www.migrationsverket.se/Om-Migrationsverket/Nyhetsarkiv/Nyhetsarkiv-2014/2014-11-04-Hojd-asylprognos-kraver-samhallsplanering.html
  49. DI: Skattechock hotar i kommunerna https://archive.is/c3wyz#selection-1823.126-1823.286
  50. Tino Sanandaji. Invandring och ekonomiskt utveckling i Malmö, Botkyrka och Södertälje. August 15, 2013. http://www.tino.us/2013/08/invandring-och-ekonomiskt-utveckling-i-malmo-botkyrka-och-sodertalje/
  51. Invandrares företagande". Nutek 2007:22. Sidan 40, tabell 3:2 och tabell 3.3. http://publikationer.tillvaxtverket.se/Download.aspx?ID=606
  52. Möjligheternas marknad - En antologi om företagare med utländsk bakgrund 2010. Tillväxtverket. Kapitel 4. http://publikationer.tillvaxtverket.se/ProductView.aspx?ID=1445
  53. Invandrares företagande". Nutek 2007:22. Sidan 59. http://publikationer.tillvaxtverket.se/Download.aspx?ID=606
  54. Martin Ekedahl. Exposé av invandring och svensk export. 2010-06-27 https://archive.is/aO7Lu
  55. Invandringen tär på ekonomin. 2009-11-24. Realisten. http://web.archive.org/web/20121105005302/http://www.realisten.se/2009/11/24/invandringen-tar-pa-ekonomin/
  56. Akademiskt magplask för Lundadisputation. Publicerat den 17 november 2013 kl 19:05. Fria Tider. http://www.friatider.se/akademiskt-magplask-for-lundadisputation
  57. Sidorna 27-28. Andreas Hatzigeorgiou och Mangus Lodefalk. "Investigating the Link between Immigrant Employees and Firm Trade". Essay 2 i "Tackling Barriers to Firm Trade Liberalisation, Migration, and Servicification" av Magnus Lodefalk. Örebro University. 2013 http://www.oru.se/PageFiles/63432/PhD_Thesis_Lodefalk_M_2013.pdf
  58. Vinklad medierapportering om invandring som gynnar export. Publicerat 2013-11-11, 21:54 (Uppdaterat 2013-11-11, 22:46). Avpixlat. http://web.archive.org/web/20131121012516/http://avpixlat.info/2013/11/18/avhandling-om-okad-export-fran-invandrare-sagas/
  59. Flyktinginvandring oviktig för exporten. November 24, 2013. Tino.us. http://www.tino.us/2013/11/flyktinginvandring-har-inte-okat-exporten/
  60. Linda Öhrn. Skenbar tillväxt i AB Sverige. Uppdaterad 2013-04-30 08:30. Publicerad 2013-04-30 07:16. Dagens Industri. http://www.di.se/artiklar/2013/4/25/skenbar-tillvaxt-i-ab-sverige/
  61. 61,0 61,1 61,2 Stora besparingar på en minskad invandring. 2011-09-29. Sverigedemokraterna. https://sverigedemokraterna.se/2011/09/29/stora-besparingar-pa-en-minskad-invandring/
  62. 150 000 invandrare lever på socialbidrag. Publicerat den 7 september 2012 kl 17:10. http://www.friatider.se/150-000-invandrare-lever-pa-socialbidrag
  63. Bo Vinnerljung, Marie Sallnäs, och Pia Kyhle Westermark. Sammanbrott vid tonårsplaceringar – om ungdomar i fosterhem och på institution. 2001. Socialstyrelsen. Sidorna 106-108. http://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/11375/2001-112-3_20011124.pdf
  64. Tino Sanandaji. Media vilseleder igen om invandring, nu om socialbidragsberoende. August 23, 2013. http://www.tino.us/2013/08/media-vilseleder-igen-om-invandring-nu-om-socialbidragsberoende/
  65. Tino Sanandaji. Flykting- och anhöriginvandringens ekonomi. August 5, 2013. http://www.tino.us/2013/08/flykting-och-anhoriginvandringens-ekonomi/
  66. DN-TT. Stockholmarna sponsrar övriga landet. Publicerad 2009-10-21. DN. http://www.dn.se/sthlm/stockholmarna-sponsrar-ovriga-landet
  67. Stadens ekonomi och budget. Malmö stad. http://www.malmo.se/Kommun--politik/Om-oss/Ekonomi-och-budget.html.
  68. Sanningen om det kommunala skatteutjämningssystemet. Publicerat 2013-05-15, 10:13 (Uppdaterat 2013-05-15, 00:58). Avpixlat. https://archive.is/cQZTG
  69. Anders Orrenius. Fler myndigheter kan flyttas till förorten. 11:44 10 jun. 2013. Riksdag & Departement. http://rod.se/fler-myndigheter-kan-flyttas-till-f%25C3%25B6rorten
  70. 200 miljoner i nytt bonussystem för utanförskapsområden. Publicerat 2012-09-03, 17:06 (Uppdaterat 2012-09-03, 17:25). Avpixlat. https://archive.is/im11v
  71. Sanandajis och Ullenhags olika kartor. Publicerat 2014-05-27, 15:44 (Uppdaterat 2014-05-27, 16:21). Avpixlat. http://avpixlat.info/2014/05/27/sanandajis-och-ullenhags-olika-kartor/
  72. Utanförskapets karta – rond tre. Publicerat 2014-05-30, 15:44 (Uppdaterat 2014-05-30, 18:00). Avpixlat. https://avpixlat.info/2014/05/30/utanforskapets-karta-rond-tre/
  73. Erik Ullenhag (FP) ljög om undersökning. Publicerat 2014-06-08, 09:09 (Uppdaterat 2014-06-08, 11:59). Avpixlat. http://avpixlat.info/2014/06/08/ullenhag-anklagad-for-manipulation/
  74. Sverige bäst på invandrarlyx. Publicerat den 28 februari 2011 kl 21:05. Fria Tider. http://www.friatider.se/sverige-bast-pa-integration
  75. Anders Orrenius. Sänkta språkkrav ett måste för integration. 17:21 08 okt. 2008. Riksdag & Departement. http://www.rod.se/integration/s%C3%A4nkta-spr%C3%A5kkrav-ett-m%C3%A5ste-f%C3%B6r-integration
  76. Kristina Gauthier Reberg. Bottenbetyg för integrationen. 17:47 26 jul. 2007. Riksdag&Departement. http://www.rod.se/integration/bottenbetyg-f%C3%B6r-integrationen
  77. Sveriges invandrare jobbar minst i västvärlden Publicerad 23 maj 2014 kl 17.14. Fria Tider. http://www.friatider.se/sveriges-invandrare-jobbar-minst-i-v-stv-rlden
Personliga verktyg