Invandring och utbildning

Från Metapedia
Hoppa till: navigering, sök
Invandring och samhälle
Invandringsprocessen
Invandringsindustrin
Invandring och arbete
Invandring och boende
Invandring och brottslighet
Invandring och brottslighet i andra länder
Invandring och demografi
Invandring och försvar
Invandring och internationella relationer
Invandring och media
Invandring och miljö
Invandring och omsorg/vård
Invandring och opinion
Invandring och pension
Invandring och utbildning
Invandring och välfärd
Invandring och nyliberalism
Ideologiskt motiverad brottslighet
Etnisk heterogenitet

Sambanden mellan invandring och utbildning omfattar både invandrarnas utbildning innan de kommer till Sverige och deras utbildning i Sverige.

Segregation

Se även: Vit flykt

Segregation och resurser

Resultaten i svenska skolan har försämrats snabbt. Många forskare har angett att ökad segregation är en huvudorsak. Forskare har i allt högre grad enats om att elevernas bakgrund är avgörande för hur klassen ska utvecklas. I amerikansk forskning har man funnit att när mer än ungefär hälften av eleverna kommer från ekonomiskt svaga familjer, nästan alltid minoriteter, så försämras resultaten dramatiskt. Samtliga elever presterar sämre. Samma effekt har visats även i Sverige. Vidare försämras resultaten radikalt oavsett om skolan i övrigt har bra resurser eller ej om andelen medelklassbarn är låg. Forskning har också funnit dramatiskt ökade disciplinproblemen om barnen från medelklass- och/eller akademikerfamiljer är få. Segregation orsakar också negativa spiraler. När de starkaste eleverna flyttar så får skolan sämre rykte och ännu fler flyttar. Skillnader i skolresultat och segregation är större i storstäder med stora eller medelstora grupper elever med invandrarbakgrund än i områden med mindre andel. Vissa forskare anser att det fria skolvalet är en viktig orsak till segregationen medan andra anser att inga tydliga samband finns och att bostadssegregationen kan ligga bakom skolsegregationen. Finland och Sverige skiljer sig beträffande graden av invandring och fritt skolval. Medan Sverige är bland de fem mest skolsegregerade länder i Europa är Finland det minst segregerade. Framför allt de svagare eleverna i Sverige presterar sämre än de motsvarande i Finland. En grupp som blivit speciellt drabbad är infödda elever vars föräldrar inte har tillräckligt med resurser för att flytta till andra bostadsområden och skolor. En forskarrapport angav att "Detta kan generera en välgrundad skepsis mot en generös invandringspolitik".[1]

Grundskolor får olika extra ersättning beroende bland annat på föräldrarnas utbildningsnivå och andelen elever med utländsk bakgrund. Rinkebyskolan fick år 2009 47,000 kronor i tilläggsanslag per elev. Trots detta klarade bara 50% att få godkänt i alla ämnen. För Äppelviksskolan i Bromma var motsvarande 1,600 kronor per elev och 96% av eleverna fick godkänt i alla ämnen. Mohammed Hagi Farah, medlem i Föräldraalliansen i Stockholms stad, sa att "Vi vill inte ha era pengar – vi vill ha resultat! Vi är inte ens i närheten av de mål som innerstadens barn når, trots att vi har enormt mycket större resurser" Skolledningen har förklarat de dåliga resultaten i Rinkeby med att den social problematiken är stor och att omsättningen på lärare är stor. Artikeln angav beträffande forskningen beträffande sambandet mellan resurser och resultat att "Den skolforskning som finns är inte entydig. Det man kan säga säkert är att för små barn och elever med invandrarbakgrund har resurserna en viss betydelse, men när de blir lite äldre är det svårare att se sambanden."[2]

År 2013 angavs att Sverige trots de sjunkande resultaten satsade mer pengar på skolan än någonsin tidigare. En undersökning angav dock att varken anslag per elev, lärartäthet, andel behöriga lärare, eller andel lärare med specialpedagogexamen hade något samband med resultaten i de nationella proven. En forskare angav att "Internationell forskning visar att korrelationen mellan pengar och resultat är väldigt svag i länder med ett utvecklat skolsystem. Exempelvis har Finland nästan den billigaste skolan i Norden men är samtidigt klart bäst". Faktorer som hade ett samband var andel föräldrar med eftergymnasial utbildning, arbetslösheten i kommunen, och andel elever med utländsk bakgrund.[3]

Invandrarstaden Södertälje hade år 2008 enligt Lärarnas Riksförbund Sveriges sämsta grundskola. Det socialdemokratiska borgarrådet Anders Lago har angett den stora invandringen som förklaring. Nationell Idag skrev att många svenskar lämnat Södertälje och flyttat ut på landet. De dåliga skolresultaten har uppstått trots de extra resurserna som invandrarskolorna får. Bidragen angavs ha orsakat att invandrarskolorna får bättre lokaler och utrustning. Marc Abramsson angav att "Jämför man den relativt svenska skolan i det mera högutbildade området Pershagen här i Södertälje med Ronnaskolan, så får svenska barn på gränsen till usel mat, medan invandrarna på Ronnaskolan får tre olika maträtter att välja mellan varje dag" Bidragen har beskrivits som "ren rasism mot svenskarna".[4][5]

År 2012 uttryckte de skolansvariga i Katrineholm oro över ökad skolsegregation. I den nyöppnade friskolan var de allra flesta barnen svenskfödda medan invandrarbarnen blev kvar i den kommunala skolan. En förälder som flyttat flera barn angav att "Undervisningen och klasserna blir lidande tyvärr av att det är för mycket invandrare. För de behöver så mycket resurser de här nykomlingarna" och "Nu hoppas jag att det blir bättre på Kunskapsskolan, att det blir mera ordning och reda." Vissa föräldrar kan ha oroats över en stor förväntad anhöriginvandring av somaliska barn.[6]

År 2013 angavs att i den mångkulturella Ronnaskolan i Södertälje med skolresultat sämre än riksgenomsnittet fanns nästan inga etniskt svenska elever kvar. De flyttade istället till den privata Vittraskolan. En elev angav att "Jag hade aldrig börjat gå på Ronna om jag inte hade kunnat gå på Vittra. Då hade jag flyttat till Stockholm och gått i en skola där". Skolverket angav att man var oroad över dramatiskt ökande resultatskillnaderna mellan skolor i vissa städer under senare år.[7]

Samma år kom de borgerliga regeringspartierna överens om att ändra skollagen så kommunerna måste ge mer pengar till skolor i "socialt utsatta områden". Utbildningsminister Jan Björklund angav att "Det kan ju vara till exempel i en kommun att skolor som har väldigt många nyanlända elever, väldigt många elever som ska lära sig det svenska språket, att de skolorna får mer resurser än andra. Det kan var en skola med många elever där föräldrarna har en låg utbildningsbakgrund." Många kommuner har redan tidigare haft ett liknande system men med den nya lagen ska detta bli obligatoriskt.[8]

Forskaren Anders Trumberg presenterade i sin avhandling att etniskt svenska medelklassbarn lämnar skolor där minst 20 procent har annan bakgrund.[9]

Bussning

Fria tider skrev år 2013 att ledaren för Moderaterna i Trollhättan föreslagit så kallad bussning för att minska skolsegregationen. Bussning innebär att vissa elever transporteras en längre sträcka, ofta av bussar, så att skolorna ska blir mindre segregerade än bostadsområdena. I USA bidrog metoden till vit flykt från städer med bussning till förorter utan bussning.[10] Samma år ville Folkpartiets partiledning införa ett liknande system.[11] Socialdemokraterna har föreslagit liknande åtgärder både för kommunala skolor och friskolor. Stefan Löfven angav inför valet år 2014 att "Vi ska skapa en skola som håller ihop vårt samhälle och som är mer heterogen" och beträffande friskolor långtgående regleringar som att "De ska till exempel inte kunna placera sig på andra sidan ett villaområde så att barn i hyresrätter kanske väljer bort den skolan. Sen är det viktigt vilka barn man faktiskt tar in, vilken bakgrund de har etniskt och socioekonomiskt".[12][13]

Förbud mot att delta i undervisning och skolverksamhet

År 2008 angavs att 27% av de utlandsfödda flickorna inte fick delta i skolverksamhet som idrott, simundervisning, sexualkunskap, klassresor, och studiebesök. 18% fick inte delta i sex- och samlevnadsundervisningen. Detta gällde fem gånger så ofta för flickor från Mellanöstern jämfört med flickor från Syd- eller Östeuropa. Problemet uppgavs ha ökat under senare år vilket kunde hänga ihop med ökad invandring från Mellanöstern.[14]

Finland

En enkät till lärare i Finland angav flera problem när invandrarandelen ökade i skolorna: försämrad undervisning, ökad arbetsbörda, ökade motsättningar mellan invandrarelever och finska elever, ökat stök, ökat våld och flytt av finländska elever och lärare till andra skolor. Vidare angavs svårigheter hos vissa invandrarelever med att följa normer, regler, tider och läsa läxor. Vissa invandrarpappors och manliga invandrarelevers attityder mot kvinnliga lärare behövde stort förbättras. Vissa invandrarföräldrar förstod inte man inte kunde ta långa ledigheter mitt i terminen, att man inte kunde förfalska betyg, att man inte kan kunde köpa högre vitsord och att gymnasiet inte är ett himmelrike. Vissa var även svåra att kontakta eftersom man inte meddelade när man bytte kontaktuppgifter, inte svarade när skolan ringde eller eftersom det krävdes närvaro av en tolk. Det fanns även olika problem i samband gymnastik och klassutflykter. En del av lärarna var oroliga för att i Finland i vissa avseenden skulle bli mer likt Sverige.[15]

Utbildningsnivån hos invandrare

Utbildningsnivån hos nyanlända invandrare

År 2009 angav Migrationsverket att 25% av nyanlända invandrare saknade fullständig grundskoleutbildning. Ytterligare 15% hade endast grundskoleutbildning. Således saknade runt 40% gymnasiekompetens vilket krävs för de flesta arbeten.[16]

År 2012 ville Borlänge kommun få extra stöd för integrationen bland annat eftersom en stor del av de nyanlända hade ingen eller låg utbildning. Ungefär 50% av de som då anlände till Borlänge var analfabeter. Erik Ullenhag avfärdade begäran eftersom "Det är ett generellt problem som gäller för alla kommuner som tar emot flyktingar. Utbildningsnivån bland de flyktingar som kommit till Borlänge skiljer sig inte från de flyktingar som finns i riket som helhet".[17]

Etableringsreformen infördes år 2010 med målgruppen personer i arbetsför ålder som fått asyl och deras anhöriga som söker anknytning inom två år. År 2012 angavs att 63% av deltagarna hade högst förgymnasial utbildning. Många var analfabeter.[18]

År 2012 angavs även att "Arbetsförmedlingens statistik visar att över 60 procent av de nyanlända flyktingarna och deras anhöriga högst har förgymnasial utbildning."[19] Enligt Eurostat var bara 2,5% jobben på arbetsmarknaden sökbara för denna grupp.[20]

Under 2015 avslöjades det att endast 10 procent av nyanlända från Syrien och 5 procent av nyanlända från det näst största flyktinglandet Eritrea har en minst treårig högskoleexamen. Invandrare från Syrien har således fyra gånger fler extremt lågutbildade och mindre än hälften så många med högskoleexamen enligt SCB.[21]

I Danmark visar en undersökning att sex av tio flyktingar som kommer till Danmark har ingen högre utbildning än grundskolan. Var tionde har noll till fyra års skolgång.[22]

SCB och "invandrares" och utrikes föddas utbildning

SCB publicerar uppgifter om "invandrares" utbildning. Statistiken avser personer som blivit folkbokförda i Sverige.[23] Detta inkluderar även en stor grupp högutbildade svenskar som återvänder till Sverige efter en längre tids utlandsvistelse (exempelvis efter högskolestudier eller efter att ha arbetat för svenska exportföretag, svenska staten eller internationella organisationer utomlands).

SCB anger även att "Uppgifter om invandrares utbildning kommer i första hand från enkätundersökningar riktade till nyinvandrade utrikes födda som saknat uppgift om utbildning i Utbildningsregistret, samt från folk- och bostadsräkningar...För personer som är födda och uppvuxna i Sverige håller statistiken hög kvalitet. För utrikes födda personer, och personer som utbildat sig utanför Sverige är statistiken inte fullt lika tillförlitlig."[23]

SCB hävdade baserat på detta att "nyinvandrade" under tidsperioden 2003-2012 i åldern 25-65 hade en högre utbildningsnivå än både tidigare "invandrare" och befolkningen i allmänhet.[23]

Beträffande utrikes födda anger SCB att "De utrikes födda har något lägre utbildningsnivå än de som är födda i Sverige." Detta är således till stor del baserat på vad de utrikes födda själva uppger. År 2012 hade enligt SCB utrikes födda i åldern 25–64 år jämfört med inrikes födda i samma ålder en högre andel med högst förgymnasial utbildning (20% mot 12%) och en lägre andel med gymnasial utbildning (35% mot 48%). Andelarna beträffande eftergymnasial utbildning var likartade. Uppgift saknades för 7% av de utrikes födda. Skillnaderna var stora mellan utrikes födda från olika födelseländer och invandrargrupper.[23]

Utländska utbildningars jämförbarhet med svenska utbildningar

Det är inte säkert att utländska utbildningar med inriktning på andra länders samhällssystem, lagar, och teknologinivåer är användbara i Sverige. Risken för detta kan anses öka för mer kulturellt och teknologiskt olika länder. Det är inte heller säkert att utländska utbildningar håller en kvalitet motsvarande en svensk utbildning.

Språkundervisning

Svenska för invandrare

År 2007 blev så så många som 2/3 av de som studerat svenska för invandrare inte färdiga efter två år. Flera elever angav till Uppdrag granskning att man misslyckades avsiktligt eftersom det var ekonomiskt fördelaktigt att vara kvar i undervisningen. [24]

År 2012 kunde en allt större andel av eleverna varken läsa eller skriva när de kom till Sverige. Antalet med ingen eller bara några år skolgång hade fördubblats sedan 2006. Undervisningen var inte anpassad till detta och många lärare saknade kompetens beträffande att utbilda analfabeter.[25] Drygt 19 000 av deltagarna hade max tre års tidigare utbildning. Det angavs vara svårt och dyrt att undervisa på deltagarnas modersmål. En handledare angav att "Eleverna har inte ens traditionen att läsa skyltar. Tittar inte på symboler, bildtolkning är jättesvårt, siffror och att lära sig klockan är jättekomplicera."[26]

År 2010 infördes en "bonus" som ger upp till 12,000 kronor till de som avklarar hela eller delar av undervisningen inom ett år efter starten. Detta har fått kritik eftersom det hävdats att det är de personer som skulle ha klarat undervisningen lika bra även utan bonus som får denna.[27] År 2014 föreslogs i höstbudgeten att systemet skulle avskaffas p.g.a. "begränsade effekter". 100 miljoner kronor varje år hade varit avsatta till "bonusen".[28]

Svenskundervisning i skolan

År 2013 och 2014 avsattes resurser för att ge nyanlända invandrare mer svenskundervisning än andra elever under grundskolan. Integrationsministern angav att "en större andel nyanlända elever i dag kommer från länder där skolsystemet inte fungerat under lång tid."[29]

Modersmålsundervisning

Så kallad modersmålsundervisning innefattar trots namnet inte svenska. Tidigare användes termen hemspråksundervisning.

Enligt en artikel från 2011 hade 164 000 elever från förskolan till gymnasiet rätt till modersmålsundervisning. Cirka 55% utnyttjade detta vilket skapade ungefär 2000 heltidstjänster. Ett 100-tal språk erbjöds. Undervisningen skedde utanför ordinarie skoltid och tog upp 40-60 minuter per vecka. Företrädarna, inklusive svenska språkforskare, hävdade att modersmålsundervisningen åtföljdes av bättre resultat i svenska. Kritiker hävdade att detta berodde på att de som valde att delta i modersmålsundervisning redan var duktigare i skolan. I Danmark visade forskningen att modersmålsundervisning inte orsakat någon förbättring varför undervisningen lades ner. Det har också hävdats att det kan finnas ekonomiska fördelar med att befolkningen kan fler språk än de västeuropeiska och att man kan hålla kontakten med hemlandet. Kritiker hävdade att modersmålsundervisningen kan försämra integrationen.[30]

Språk i hemmet

Nästan vart femte barn i förskolan talade år 2012 ett annat språk än svenska i hemmet.[31]

Särskilda undervisningsformer

Förståndshandikapp och inavel

Se Inavel och utavel: Förståndshandikapp

Särskola

Officiell statistik över andelen elever med utländsk bakgrund i särskolan i Sverige angavs år 2011 saknas. Skolinspektionen skrev år 2011 i en granskning att deras "analys stärker dock bilden av att det finns en överrepresentation av elever med utländsk bakgrund".[32]

Tidningen Vi skrev år 1999 att invandrare i flera europeiska länder var klart överrepresenterade bland svårt handikappade barn. En huvudorsak enligt flera forskargrupper troddes vara att det i flera invandrargrupper var vanligt med giftemål mellan nära släktingar vilket orsakade negativa effekter från inavel. Andra möjliga förklaringar kunde vara bristande vaccinationer av barn i många u-länder och att vissa sorters bombningar i krigsområden kunde ha medfört genetiska effekter. I Sverige angavs antalet invandrarbarn med svåra handikapp ha ökat oroväckande snabbt. I specialskolor i Danmark var andelen med invandrarbakgrund 40% trots att andelen invandrare i relation till befolkningen var 7-8%. Överrepresentationen angavs vara minst liks stor i Sverige enligt en rundringning till särskolor och olika kommuner. En undersökning 1997 i Malmös särskolor (för utvecklingsstörda barn) fann att 46% av eleverna hade invandrarbakgrund. I hela Sverige gick drygt 6 000 barn i särskola och 30-40% av dessa hade utländska föräldrar. Situationen var likartad på skolor för döva barn. En rektor vid en skola i Malmö angav att "1992 hade vi 70 elever, varav 3-4 elever hade utländskt ursprung. Idag har vi 103 elever och 30 elever har utländska föräldrar. Det betyder att invandrarbarnen svarat för hela ökningen under 90-talet och det är mycket oroande".[33]

År 2002 angav riksdagsledamoten Cristina Husmark Pehrsson, ledamot av socialutskottet, att "Mer än hälften av alla barn som skrivs in i särskolan i Göteborg är invandrare.[34]

Fria Tider skrev år 2012 att "I stadsdelen Rinkeby-Tensta finns ingen särförskola, eftersom föräldrarna vägrar placera sina barn där. Men i den invandrartäta stadsdelen har hälften av barnen behov av särskilt stöd...Även mångkulturella Skärholmen har liknande problem. "I dagsläget kan vi se en ökning av barn med diagnoser i förskoleåldern. En stor ökning av autism­spektrum­störningar, men även andra diagnoser som ADHD, utvecklingsstörning, Downs syndrom och många fler. Vi ser också en ökning av barn som får fler än en diagnos, säger Marita Gullstrand, förskolechef i Skärholmen."[35]

Expressen skrev år 2006 att antalet barn i särskola ökade rekordartat. I Malmö var ökningen ovanligt kraftig och antalet elever hade ökat med 100% de senaste tio åren. Ett flertal olika förklaringar till ökningarna föreslogs.[36]

Särskilda behov

Är 2010 var 25% av elever med särskilda behov utrikes födda vilket motsvarade en överrepresentation på +210% jämfört med inrikes födda elever.[32]

Komvux

Är 2010 var 40,1% av elever på Komvux utrikes födda vilket motsvarade en överrepresentation på +170% jämfört med inrikes födda elever.[32]

Körkort

I flera kommuner har invandrare eller vissa invandrargrupper fått skattefinansierad körkortsutbildning.[37]

"Praktiskt basår" och praktikplatser

År 2012 beslutades att införa ett "praktiskt basår" med 1000 platser per år och skapa 6000 praktikplatser per år enbart för nyanlända invandrare. Detta troddes kosta 880 miljoner kronor under fyra års tid.[38]

Folkhögskolor

År 2013 fick arbetsförmedlingen 260 miljoner kronor för upphandla kurser hos folkhögskolor under åren 2014-17 och som enbart är avsedda för nyanlända invandrare. Detta motsvarade cirka 4000 årsplatser över fyra år.[39]

AMU-utbildning

AMU-utbildning är är den dyraste åtgärd per person som Arbetsförmedlingen kan använda. År 2012 kostade åtgärden totalt 1,4 miljarder kronor. Trots detta fann en undersökning av Arbetsförmedlingen ingen effekt alls beträffande att skapa riktiga arbeten under åren 2010 och 2011. Tidigare år (2005 och 2006) ökade chansen att få arbete med 14% om man gått hade gått en arbetsmarknadsutbildning. Men år 2008 ändrades reglerna så att resurserna ska användas till de grupper som står längst bort från arbetsmarknaden. Det kan bland annat röra sig om "flyktingar". Vidare fanns risk för att resurser togs från andra grupper.[40]

Gäststudenter

Se Invandringsprocessen: Studenter

Betyg, behörighet, och testresultat

Betyg

Både i grundskolan och gymnasiet skiljer sig de genomsnittliga betygen beroende på födelseland med Sverige högst och Afrika lägst. För grundskolan minskar skillnaderna kraftigt när man utesluter de med kort bosättningstid i Sverige.[41]

Fria Tider skrev år 2012 att "de svagaste i den utomnordiska gruppen vistats endast kort tid i Sverige och frågan är väl snarast varför dessa överhuvudtaget befinner sig i en normal skolklass. Men lika lätt kan man inte förklara skillnaden mellan de mest svagpresterande ”svenska” eleverna och motsvarande grupp av andra generationens invandrare, alltså elever födda i Sverige men där båda föräldrarna har utomnordisk bakgrund. Här visar undersökningen en skillnad på 40 procent i svensk favör." Vidare skrevs att "Forskare vid Uppsala universitet har visat att om man korrigerar för det lägre IQ:t hos barn från utvecklingsländer, så presterar dessa i nivå med svenska barn i samma samhällsklass. Det väcker frågor om hur elevprestationerna hos utländska elever bäst ska förbättras."[42]

Diskriminering har ibland påståtts vara en orsak till betygsskillnaderna. En undersökning år 2007 fann dock istället resultat som gav stöd för en omvänd diskriminering. Undersökningen undersökte skillnaderna mellan resultaten på de nationella proven och slutbetygen i svenska, engelska och matematik för elever i årskurs 9 mellan åren 2001 och 2005. Elever födda utanför Norden fick högre slutbetyg i svenska och matematik än elever födda i Norden (inklusive Sverige) med samma provresultat. Även för engelska fanns en liknande effekt som dock inte var statistiskt säkerställd. Provskillnaderna var således större än betygsskillnaderna för alla tre ämnena. En möjlig orsak är att eleverna födda i Norden diskriminerades medvetet eller omedvetet av lärarna vid betygsättningen.[43]

Möjligheterna att lyckas i skolan är särskilt begränsade för barn som:[44]

  • är äldre än sju år då de kommer till Sverige,
  • har föräldrar med sämre socioekonomiska förhållanden,
  • är ensamkommande flyktingar,
  • kommer från Afrika och viss mån också Asien.

Gymnasiebehörighet

År 2010 klarade inte 37% av de utrikes födda eleverna kraven för att komma in på gymnasiet. Fem år tidigare var siffran 25%. Bland inrikes födda var siffran 9%. År 2010 hade utrikes födda elever i årskurs 9 endast i genomsnitt 4,5 års skolutbildning. År 2000 hade de i genomsnitt 6 års skolutbildning. Skolverket trodde att situationen skulle bli ännu sämre de närmaste åren om inget gjordes.[45]

Andelar som läsåret 2008/2009 hade gymnasiebehörighet beroende på födelseland.[46]

  • Svensk bakgrund (född i Sverige med minst en svenskfödd förälder): 91,2
  • USA: 90,1
  • Norge: 86,3
  • Storbritannien: 85,0
  • Utländsk bakgrund, totalt (födda utomlands eller båda föräldrarna födda utomlands): 75,5
  • Turkiet: 46,9
  • Serbien och Montenegro: 46,7
  • Somalia: 24,6

Invandrat före årskurs 1

  • Storbritannien: 97,6
  • Vietnam: 97,2
  • USA: 95,2
  • Född utomlands, totalt: 84,6
  • Somalia: 75,0
  • Jugoslavien: 72,1
  • Turkiet: 67,2

Högskolebehörighet

Andel ej behöriga till högskolan efter fullgjord gymnasieskola skiljer sig beträffande födelseland med lägst andel för Sverige och högst för Afrika.[41]

Man kan få högskolebehörighet i svenska genom att läsa "svenska som andraspråk" på gymnasienivå och klara ett språktest. Provet har dock kritiserats för att ligga långt under normal gymnasienivå. Elevernas svenskkunskaper har angetts ofta vara för dåliga för att fungera på universitetsnivå.[47]

Högskoleprovet

En studie undersökte hur utländsk bakgrund påverkade resultaten på Högskoleprovet år 1991-1996. Resultaten uttryckts på en skala från 0-2. Totalt sett var medelvärdet 0,94 med en standardavvikelse på 0,49.[48]

Medelvärden för olika grupper:

  • Personer födda i Sverige med minst en svenskfödd förälder: 0,96
  • Personer födda i Sverige med båda föräldrarna födda utomlands: 0,79
  • Personer födda utomlands med båda föräldrarna svenskfödda: 0,76
  • Personer födda utomlands med minst en utomlands född förälder: 0,74

Skillnaderna kunde inte förklaras av skillnader i gruppernas sammansättning beträffande socialgruppstillhörighet, genomsnittsbetyg från grundskolan, eller betyg i svenska.

Medelvärden för personer födda utomlands med minst en utomlands född förälder, olika ursprungsländer:

  • Övriga Norden: 0,96
  • England/USA/Kanada/Australien: 0,93
  • Västeuropa: 0,90
  • Östeuropa (För detta kommunistländer inklusive Jugoslavien): 0,82
  • Okänt födelseland: 0,83
  • Ostasien (exempelvis Thailand, Vietnam, Korea): 0,69
  • Latinamerika: 0,68
  • Afrika: 0,63
  • Sydeuropa (Turkiet, Grekland, Italien, Spanien, Portugal): 0,54
  • Övriga Asien: 0,47

Medelvärden för personer födda utomlands med minst en utomlands född förälder, olika ålder vid inflyttning:

  • 10 år eller äldre: 0.57
  • under 10 år: 0.82

De delprov som påverkades minst av ålder vid inflyttning var NOG och DTK som var de minst språkligt baserade delproven. Samtidigt var DTK det delprov som visade störst skillnader mellan olika grupper och NOG ett av de två delprov som visade de näst största gruppskillnaderna.

En annan studie fann att NOG och DTK var de deltest som hade starkast relationer till den generella intelligensfaktorn eller g-faktorn (se intelligenskvot).[49]

Internationella studentundersökningar

Se Sveriges resultat i Internationella studentundersökningar

Ordningsproblem

År 2014 angavs en förklaring till Sveriges dåliga resultat i internationella studentundersökningar vara tilltagande ordningsproblem. I PISA-undersökningen var Sverige sämst av alla länder beträffande att komma i tid till skolan. Flera andra undersökningar visade försämrad utveckling beträffande ordningsproblem. Detta trots att ordning i klassrummet angavs ha varit utbildningsminister Jan Björklunds hjärtefråga och genomförda åtgärder som att ge lärare och rektorer vissa nya befogenheter.[50][51]

Se även Brottsutvecklingen i Sverige: Skolan.

Att problemen skulle kunna ha något samband med invandringen är inget som nämns i politiskt korrekt källor.

Särskilda yrken

Räddningstjänst

Brandmännens riksförbund ansåg år 2011 att strävan efter ökad mångfald i Räddningstjänsten gör att den tappar i kvalitet och säkerhet. Man var starkt kritisk till en rekrytering med mål att öka jämlikhet och mångfald där inte ens den tvååriga brandmannautbildningen sågs som en merit. Samma år fick en svensk man skadestånd för diskriminering då kvinnor och personer med invandrarbakgrund med sämre meriter gått före vid rekrytering till räddningstjänsten.[52][53] År 2012 framförde Kommunals ombud på Räddningstjänsten i Lund kritik mot vad som kallades en "gräddfil" för personer med utomnordisk bakgrund i Lund.[54]

Polis

Inträdeskraven till polisutbildningen har i flera gånger sänkts vilket har kritiserats som att man sänker kvaliteten för att öka andelen invandrare och kvinnor. Polisen har även försökt rekrytera "förortare" och i Stockholmsmoskén. "Spira-mångfaldssatsning" gav praktik och arbete till långtidsarbetslösa ungdomar med utomnordisk bakgrund. Detta har setts som diskriminering av svenskar.[55]

Läkare

Både patienter och vårdpersonal har klagat på dålig svenska hos utländska läkare. Språkproblem har lätt till felbehandlingar inklusive dödsfall. EU förbjuder Socialstyrelsen att göra språktester eller ställa språkkrav när läkare från EU ansöker som svensk läkarlegitimation. Den enskilda arbetsgivaren har ofta undvikit att ta upp frågan p.g.a. rädsla för anklagelser om rasism.[56][57][58]

Försvarsmakten

Försvarsmakten har utfört speciella kampanjer för att öka antalet med utomeuropeisk bakgrund, krävt utomeuropeisk bakgrund, sänkt antagningskraven och erbjudit kompletterande utbildning för personer med utländsk bakgrund som inte klarat utbildningskraven.[59][60][61][62][63][64]

Externa länkar

Andra länder

Referenser

  1. ↑ Christina Carlström. Segregationen växer i skolans värld. 13:53 10 mar. 2010. Riksdag & Departement.
  2. ↑ Ulrika By. ”Vi vill inte ha era pengar”. 2009-03-05. DN. http://www.dn.se/sthlm/vi-vill-inte-ha-era-pengar
  3. ↑ Kristoffer Örstadius. Viktigast för skolresultat: Familjebakgrunden. Uppdaterad 2013-03-26 09:37. Publicerad 2013-03-26 06:00. http://www.dn.se/nyheter/viktigast-for-skolresultat-familjebakgrunden/
  4. ↑ Vávra Suk. Södertälje har sämsta skolan i landet. Nationell Idag. 18 mars 2010. https://archive.is/2wuOn
  5. ↑ Roland Petterson. "Måste få stopp på flyktingströmmen" Publicerad 13 september 2010 Uppdaterad 13 september 2010. Länstidningen Södertälje. https://www.lt.se/artikel/maste-fa-stopp-pa-flyktingstrommen
  6. ↑ Katarina Gunnarsson. Oroliga föräldrar flyttar barnen till friskolan. Ekot. http://sverigesradio.se/sida/gruppsida.aspx?programid=83&grupp=10974&artikel=5241841
  7. ↑ Magnus Sandelin. De svenska eleverna väljer bort Ronnaskolan. 22 oktober 2013 13:55. Svt. https://www.svt.se/nyheter/granskning/ug/ronnaskolan
  8. ↑ Daniel Velasco. Mer pengar till skolor i socialt utsatta områden. Tisdag 14 maj kl 05:00. Ekot https://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=83&artikel=5533047
  9. ↑ Aftonbladet: Lika barn leka bäst?
  10. ↑ Lokal M-topp föreslår ”bussning”. Publicerat den 26 juni 2013 kl 14:39. http://www.friatider.se/lokal-m-topp-foreslar-bussning
  11. ↑ Björklunds vallöfte: ”Placera” invandrarbarn i svenska skolor. Publicerat den 3 oktober 2013 kl 23:09. Fria Tider. http://www.friatider.se/bjorklunds-vallofte-placera-invandrarbarn-i-svenska-skolor
  12. ↑ ”Lottning kan vara ett bättre urvalsinstrument till skolan”. Publicerad 2012-03-28 00:50. DN. http://www.dn.se/debatt/lottning-kan-vara-ett-battre-urvalsinstrument-till-skolan/
  13. ↑ Löfven: Skolan ska styras av demokratin. Publicerad:21 mars 2014 - 07:30. Uppdaterad:21 mars 2014 - 07:35 SVT. http://www.svt.se/nyheter/val2014/lofven-skolan-ska-styras-av-demokratin
  14. ↑ Anders Orrenius. Fp kräver sexundervisning för alla. 17:49 06 mar. 2008. Råd & Rön. http://www.rod.se/integration/fp-kr%C3%A4ver-sexundervisning-f%C3%B6r-alla
  15. ↑ Finland: Lärarna vill ha högst en tredjedel invandrarelever i skolorna. Postat den onsdag, 23 februari, 2011 av meritwager. https://meritwager.wordpress.com/2011/02/23/finland-lararna-vill-ha-hogst-en-tredjedel-invandrarelever-i-skolorna/
  16. ↑ Amanda Billner./TT Hög arbetslöshet att vänta. 18 Juli2009. Skånskan. http://www.skanskan.se/apps/pbcs.dll/article?AID=/20090718/NYHETER/709239038/1162/*/hog-arbetsloshet-att-vanta
  17. ↑ Jerry Brodin. Extra flyktingstöd får nobben. 21 januari 2012. DT. http://www.dt.se/nyheter/borlange/1.4307025-extra-flyktingstod-far-nobben
  18. ↑ Etableringen av nyanlända En uppföljning av myndigheternas genomförande av etableringsreformen. Statskontoret 2012:22. http://www.statskontoret.se/upload/Publikationer/2012/201222.pdf
  19. ↑ Praktiskt basår och 6 000 praktikplatser för nyanlända. Pressmeddelande 3 september 2012. Arbetsmarknadsdepartementet. http://www.regeringen.se/sb/d/16310/a/198141
  20. ↑ Karl-Olov Arnstberg och Gunnar Sandelin. Sverige klarar inte så stor invandring. Newsmill. Publicerad: 2013-03-11 07:03, Uppdaterad: 2013-03-11 12:03 https://archive.is/HbWHz
  21. ↑ Realtid: Regeringens önsketänkande om nyanlända 2015-02-26 12:05
  22. ↑ GP: Flyktingar till Danmark lågutbildade https://archive.is/BjK6N#selection-849.0-849.132
  23. ↑ 23,0 23,1 23,2 23,3 Befolkningens utbildning 2012. SCB. http://www.scb.se/sv_/Hitta-statistik/Publiceringskalender/Visa-detaljerad-information/?publobjid=19487+
  24. ↑ Fusk med SFI-studier ger mer bidrag. Publicerad 12 september 2007 Uppdaterad 25 augusti 2008. Uppdrag Granskning. SVT.
  25. ↑ Jenny Hallberg och Warsame Elmi. Fler analfabeter läser svenska för invandrare Publicerat: onsdag 07 mars kl 05:16 , Nyheter P4 Radio Stockholm http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=103&artikel=5002444
  26. ↑ Marcus Eriksson Katarina Gunnarsson. Många i SFI har ingen skolgång från hemlandet. Publicerat: tisdag 02 oktober kl 17:01, Ekot http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=83&artikel=5293678
  27. ↑ Jonas Carlsson. SFI-bonusen hjälper inte invandrare. 29 augusti 2011. Riksdag & Departement. http://rod.se/sfi-bonusen-hj%C3%A4lper-inte-invandrare
  28. ↑ Stockholm TT. SFI-bonus avskaffas. Metro. http://www.metro.se/nyheter/sfi-bonus-avskaffas/Hdzmil!zW1XUO0vGQtLmD5rSQIQvQ/
  29. ↑ Ännu mer svenska för invandrare. Uppdaterat: onsdag 11 september kl 17:52 (publicerades onsdag 11 september kl 12:07), Ekot https://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=83&artikel=5642723
  30. ↑ Ralph Hermansson. Riksdag Departement. 07 feb. 2011. Hemspråk ska få högre status http://www.rod.se/mitt-i-politiken/hemspr%C3%A5k-ska-f%C3%A5-h%C3%B6gre-status
  31. ↑ Reformpaket mot segregation: Förlängd skolplikt för nyanlända elever Pressmeddelande 8 maj 2012 Utbildningsdepartementet Arbetsmarknadsdepartementet http://www.regeringen.se/sb/d/119/a/192522
  32. ↑ 32,0 32,1 32,2 Stora besparingar på en minskad invandring. 2011-09-29. Sverigedemokraterna. http://archive.is/xVIW
  33. ↑ När giftemål blir handikapp. Artikel hämtad från Vi Online. Publicerad: 1999-06-24 00:00:00. http://vitidningen.episerverhotell.net/templates/PrintPage.aspx?id=3302
  34. ↑ Cristina Husmark Pehrsson. ”Många barn lever i ett gråzonsläge”. I "Den tredje nationella nätverkskonferensen om självmordsprevention – barn och ungdomar". 2002. Nationellt centrum för suicidforskning och prevention av psykisk ohälsa. http://ki.se/content/1/c6/08/69/05/2002-lll%20natverkskonf.pdf
  35. ↑ Vartannat barn i Rinkeby har särskolebehov. Publicerat den 19 juni 2012 kl 10:47. Fria Tider. http://www.friatider.se/varannat-barn-i-rinkeby-har-sarskolebehov
  36. ↑ Rekordökning av barn i särskola i Malmö. Publicerad 13 dec 2006 12:51 Uppdaterad 13 dec 2006 12:53. http://www.expressen.se/kvp/rekordokning-av-barn-i-sarskola-i-malmo/
  37. ↑ Uppror när invandrare får gratis körkort. Publicerad 22 februari 2012 kl 14.55. Fria Tider. http://www.friatider.se/uppror-nar-invandrare-far-gratis-korkort
  38. ↑ Praktiskt basår och 6 000 praktikplatser för nyanlända. Pressmeddelande 3 september 2012. Arbetsmarknadsdepartementet. http://www.regeringen.se/sb/d/16310/a/198141
  39. ↑ Erik Ullenhag och Maria Arnholm. Folkhögskolor kan bidra till bättre integration. 31 augusti 2013 kl 16:31 , uppdaterad: 31 augusti 2013 kl 18:28. Svd. http://www.svd.se/opinion/brannpunkt/folkhogskolor-kan-bidra-till-battre-integration_8471590.svd
  40. ↑ Jan Nylander. Miljarder satsas men jobben uteblir. Publicerad 31 oktober 2013 - 16:25 – Uppdaterad 31 oktober 2013 - 21:5. Svt. http://www.svt.se/nyheter/amu-utbildning-ger-inte-jobb
  41. ↑ 41,0 41,1 Integration– en beskrivning av läget i Sverige. Integration 1. 2008. SCB. http://www.scb.se/statistik/_publikationer/LE0105_2008A01_BR_BE57BR0801.pdf
  42. ↑ Utomnordiska elever presterar allt sämre i skolan. Fria Tider. Publicerat den 3 maj 2012 kl 13:15 . http://www.friatider.se/utomnordiska-elever-presterar-allt-smre-i-skolan
  43. ↑ Erica Lindahl. Systematiska avvikelser mellan slutbetyg och provresultat – spelar elevens kön och etniska bakgrund roll? Rapport 2007:22. Institutet för arbetsmarknadspolitisk utvärdering. Arbetsmarknadsdepartementet http://www.ifau.se/sv/Forskning/Publikationer/Rapporter/2007/Systematiska-avvikelser-mellan-slutbetyg-och-provresultat---spelar-elevens-kon-och-etniska-bakgrund-roll/
  44. ↑ Skolverket: Vidgad klyfta mellan elevers studieprestationer
  45. ↑ Anders Munck. 40 procent av utlandsfödda klarar inte grundskolan. 2011-11-29. Aftonbladet. http://www.aftonbladet.se/nyheter/article14002657.ab
  46. ↑ Mikael Bergling och Fredrik Nejman. Lämnar grundskolan med sämre betyg. Publicerad: 2010-04-29. Senast uppdaterad: 2010-09-02. http://www.skolvarlden.se/artiklar/lamnar-grundskolan-med-samre-betyg
  47. ↑ Usla svenskkunskaper på universiteten. Avpixlat. Publicerat 2013-02-04, 18:20 (Uppdaterat 2013-02-14, 17:18). https://archive.is/KkqfJ
  48. ↑ Sven-Eric Reuterberg och Michael Hansen. Vilken betydelse har utländsk bakgrund för resultatet på högskoleprovet? Högskoleverkets rapportserie 2001:3 R. Högskoleverket 2001. http://www.hsv.se/download/18.539a949110f3d5914ec800086393/0103R.pdf
  49. ↑ Carlstedt, B., Gustafsson, J. (2005). Construct validation of the Swedish Scholastic Aptitude Test by means of the Swedish Enlistment Battery. Scandinavian Journal of Psychology, 46(1), 31-42.http://dx.doi.org/10.1111/j.1467-9450.2005.00432.x
  50. ↑ Oredan ökar i klassrummen trots tuffare tag. Publicerad 2014-03-16 06:00. http://www.dn.se/nyheter/sverige/oredan-okar-i-klassrummen-trots-tuffare-tag/
  51. ↑ Anmälningarna till Skolinspektionen fortsätter att öka. Publicerad: 23 juli 2014. Skolinspektionen. https://www.skolinspektionen.se/sv/Statistik/Statistik-om-anmalningar/anmalningar-och-beslut-2008-2017/Anmalningar-och-beslut-2013/Anmalningarna-fortsatter-oka/
  52. ↑ Josef Björklund. Rekrytering av nya brandmän kritiseras. Publicerat: söndag 25 december 2011. Ekot. SR. http://sverigesradio.se/sida/gruppsida.aspx?programid=83&grupp=10974&artikel=4875672
  53. ↑ Josef Björklund. Mångfald går före brandmansutbildning Publicerat: söndag 25 december 2011. Ekot. SR. http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=83&artikel=4866947
  54. ↑ Tommy Lindstedt. Brandmän rasar mot särbehandling. 24 Juli 2012. http://www.sydsvenskan.se/lund/brandman-rasar-mot-sarbehandling/
  55. ↑ Kent Ekeroth. Ägna i stället energin åt att bekämpa brott. 16 februari 2012. Göteborgsposten. http://www.gp.se/nyheter/debatt/1.860584-agna-i-stallet-energin-at-att-bekampa-brott
  56. ↑ Olagligt ställa språkkrav på EU-läkare. Publicerad 16 november 2008 Uppdaterad 17 november 2008. Rapport. SVT. https://www.svt.se/nyheter/inrikes/olagligt-stalla-sprakkrav-pa-eu-lakare-1
  57. ↑ Malin Ekmark. Läkare pratar för dålig svenska. 16 november 2008 uppdaterad: 16 november 2008. SDD https://www.svd.se/lakare-pratar-for-dalig-svenska
  58. ↑ Lasse Mannheimer. Dålig på svenska – missade hjärtinfarkt. 2011-04-07. Dagens Medicin. http://www.dagensmedicin.se/nyheter/dalig-pa-svenska--missade-hjartinfarkt/
  59. ↑ Militären vill ha fler med utomeuropeisk bakgrund. Publicerad 23 mars 2012 kl 15.06. Fria Tider http://www.friatider.se/militaren-vill-ha-fler-med-utomeuropeisk-bakgrund
  60. ↑ Försvaret sänker antagningskrav. Publicerad 31 januari 2012 kl 08.45. Fria Tider. http://www.friatider.se/forsvaret-sanker-antagningskrav
  61. ↑ Försvarsmakten vill ha mer mångkulturell personal. Publicerad 20 november 2012 kl 06.55. http://www.friatider.se/forsvarsmakten-vill-ha-mangkulturellare-soldater
  62. ↑ Svenskar inte välkomna när Försvarsmakten nyrekryterar. Publicerad 11 november 2013 kl 11.18. Fria Tider. http://www.friatider.se/svenskar-inte-valkomna-nar-forsvarsmakten-nyrekryterar
  63. ↑ Önskas: mångkulturellt försvar. 19 november 2012. SVT. https://www.svt.se/nyheter/lokalt/halland/onskas-mangkulturellt-forsvar
  64. ↑ Försvarsmakten i ny kampanj för att värva "feminister" och muslimer. 1 maj 2019. Fria Tider. http://www.friatider.se/f-rsvarsmakten-i-ny-kampanj-f-r-att-v-rva-feminister-och-muslimer
Hämtad från "http://sv.metapedia.org/m/index.php?title=Invandring_och_utbildning&oldid=86735"