Sturmgewehr 44

Sturmgewehr modell 1944

Tyska soldater i Ardennernas skogar. Soldaten i förgrunden är beväpnad med en Sturmgewehr 44.

Sturmgewehr 44 var en tysk automatkarbin som användes under andra världskriget.

Sturmgewehr 44 betraktas som världens första automatkarbin. Hugo Schmeisser utvecklade vapnet sedan kom kommit in önskemål från frontsoldaterna om att få ett kulspruteliknande handeldvapnen med större genomslagskraft än de vanliga kulsprutepistolerna. Till Sturmgewehr 44 användes en förkortad 7,92 mm patron som vägde mindre och gav mindre rekyl än den vanliga 7,92 mm patronen som användes av geväret Gewehr 98.

När vapnet började tillverkas användes beteckningen MP 43. Det nya vapnet av utprovades av frontförband på östfronten och frontsoldaterna gav det högsta betyg. Adolf Hitler motsatte sig inledningsvis utvecklingen av detta vapen, men gav med sig efter frontsoldaternas positiva erfarenheter. Vapnet började tillverkas under beteckningen MP 44 innan namnet byttes till Sturmgewehr 44.

Sturmgewehr 44 var ett tillförlitligt vapen med ett magasin på 30 patroner. Det var lätt att ta isär och underhålla samt hade god precision. Det tillverkades runt 425 000 exemplar. Vapnet började först i slutet av 1944 i större kvantiteter nå ut till frontförbanden.

Inom Waffen-SS var det rent organisatoriskt i slutet av kriget tänkt att två plutoner i varje bataljon skulle utrustas med Sturmgewehr 44, detta uppnåddes dock inte i praktiken. De Sturmgewehr 44 som tilldelats förbanden koncentrerades ofta till de plutoner som hölls i reserv för att kunna genomföra motanfall. Dessa soldater var i regel de mest erfarna och dugliga.

Den här artikeln ingår i ämnesportalen om Andra världskriget