Södermannalagen
Södermannalagen stadsfästes år 1327. Lagen finns bevarad i två handskrifter, som skiljer sig relativt mycket från varandra. Troligen har en av handskrifterna tillhört en lagman som i sitt exemplar låtit införa tillägg. Vid renskriften år 1335 finns dessa tillägg med, vilket har gjort att texterna har vissa skillnader. T.ex. Valstadgan, där det regleras hur kung valdes.
Exempel ur lagen
Ur byggningsbalken, andra flocken.
Om tjuvnad av vårbruksfång:
”Stjäl man av vårbruksfång bondens stroppen av en sele, böte en örtug; stjäl han tömmar, böte en öre; stjäl han sele allan, böte tre örar; stjäl han åårder, böte tre örar; för årderskaklar sammaledes. Detta är allt bondens ensak och sökes ut som stadgat är. Stjäl man bill av årder, böte tre marker till treskiftes. Stjäl man pinne ur åkerharv bondens och en andra och tredje, böte en öre för vardera: bondens ensak. Stjäl man harv allan och kör över gårdsteg en, böte tre marker, detsamma för en andra och tredje. Förer han sedan bort den med allo och sönderhugger, sänker eller bränner, böte fyrtio marker till konungen, målsägaren och hundaret”.
Landskapslagarna
- Dalalagen
- Gutalagen
- Hälsingelagen
- Skånelagen
- Smålandslagen
- Södermannalagen
- Upplandslagen
- Västmannalagen
- Östgötalagen
i ämnesportalen om Nordisk historia |