Riddarholmskyrkans brand

Från Metapedia
Hoppa till: navigering, sök
Riddarholmskyrkan brinner 1835.

Riddarholmskyrkans brand 1835.

RiddarholmskyrkanRiddarholmen anlades av Magnus Ladulås1280-talet, och var förenad med det vid Riddarholmen av samma Konung stiftade Franciskaner- eller Gråmunkeklostret.

Konung Johan III gav kyrkan det förbättrade skick i vilket vi sett henne, och hon har i mer än två sekler varit Sveriges Pantheon, emedan hon icke endast tjänat till Griftställe åt Konungarne och deras anhöriga, utan även åt flera andra av Sveriges utmärktaste män.

År 1806 borttogs Kyrkogården, vilket mycket bidrog till förhöjande av själfva kyrkans utseende, som nu blev fristående. År 1808 upphörde hon att vara en terrretorial-kyrka, då församIingen förenades med Storkyrkan, och hon har sedan endast tjänat som gravställe åt Kongl. familjens medlemmar och Seraphimer-Riddare, samt att förvara de från fienden tagna segertecken, vilka år 1817 där uppsattes.

Den 28 Juli 1835, kl. ungefär 8 om morgonen, slog åskan ned i dess torn, som var det högsta i Stockholm, och elden brann hela dygnet. Följande förmiddag syntes den likväl dämpad, men utbröt åter på eftermiddagen kl. 4 med sådan häftighet, att redan innan klockan 8 var hela tornet nedstörtat. Branden pågick till morgonen och ödelade hela kyrkans överbyggnad, med undantag af Carolinska och Lewenhauptska Gravkoren.

Det inre av kyrkan klarade sig delvis, och troféerna räddades undan till Frimurar-Logen, varifrån de, i en högtidlig procession, den 15 augusti flyttades till Rikssalen.