Organisk-biologisk odling

Från Metapedia
Hoppa till: navigering, sök
FOBO.gif

Organisk-biologisk odling är en ekologisk odlingsform med betoning på främst täckodling, gröngödsling, växtföljd och skonsam jordbearbetning. Odlingsmetoden strävar efter att efterlikna naturen och anpassa sig efter hur växters och organismers liv fungerar i jorden. Tanken är att gynna de redan existerande processerna i marken och undvika ingrepp som kan störa dem. Gårdarna drivs som egna kretslopp, där det långsiktiga arbetet med att skapa en näringsrikare och bördigare jord ska ge hälsosammare produkter.

I Sverige är det Förbundet organisk-biologisk odling, FOBO, som arbetar med att föra ut odlingsmetoden.

Historia

Odlingsmetoden grundades på 1940-talet av Hans Peter Rusch, Hans Müller och Maria Müller i Schweiz. Hans och Maria Müller sökte, genom sin organisation Schweizerische Bauern-Heimat bewegung, efter ett alternativ till det moderna jordbrukets industrialisering. De kombinerade egna erfarenheter med naturligt jordbruk, brittiskt organiskt jordbruk samt experiment från biodynamisk odling. Den tyske läkaren och mikrobiologen Hans Peter Rusch bidrog med den teoretiska och vetenskapliga utformningen av odlingsmetoden.

Marktäckning

I naturen skyddas jorden av växter och multnande växtrester. Något den organisk-biologiska odlingen söker att efterlikna genom att täcka marken med växande grödor och ytkompost bestående av organiskt material såsom stallgödsel, halm, gräsklipp och blast mm. Marktäckningen gynnar markorganismerna, förbättrar jordstrukturen, minskar vattenavdunstningen, håller undan ogräs och förhindrar urlakning av växtnäring.

Skonsam jordbearbetning

I naturen utförs luckring och uppbyggandet av en god jordstruktur av daggmaskar och andra markorganismer. I den organisk-biologiska odlingen gynnas denna strukturuppbyggande process genom att organiskt material tillförs på ytan, för att sedan omsättas i flera steg av olika organismer på olika djup i jorden. Djupplöjning, vändgrävning och andra åtgärder som stör denna nedbrytningsprocess undviks.

Gröngödsling

Gröngödsling är en odling av specifika växter som får återgå till jorden och tillföra ny näring, samt öka mängden organiskt material. De utgörs främst av baljväxter vilka fixerar kväve från luften. Oftast består sådden av en blandning med flera sorter som har olika gynnande egenskaper. Vissa frigör mineraler från djupare jordlager medan andra främst förbättrar jordstrukturen.

Växtföljd och samodling

Samodling med växter som trivs ihop samt omväxlande växtföljd ger motståndskraftigare växter och friskare jord. Skadedjur, mögel och växtsjukdomar får svårare att etablera sig då de kan behöva flera säsonger för att få fäste nog för att utgöra ett problem.

Naturlig växtnäringstillförsel

Växter får sin näring genom nedbrytningen av döda växter och djur, samt förvittring av markens mineraler. I den organisk-biologiska odlingen utgör täckodlingens organiska material grunden för växtnäringstillförseln tillsammans med stenmjöl. Stenmjölet tillför långsamt mineraler under en längre period.

Utvalda citat

En levande varelses fruktbarhet är dess yttersta livsprestation och dessutom det påtagliga beviset för hälsa


Källor

  • Lockeretz, William. Organic farming: an international history, 2007
  • Kjellander, Inger m.fl. För en frisk jord - En grundkurs i organisk biologisk odling, 1991
  • Organisch-biologischer Landbau
Ekologi2.jpg
Den här artikeln ingår
i ämnesportalen om
Grön ideologi