Biodynamisk odling
Biodynamisk (biologisk-dynamisk) odling är en ekologisk odlingsmetod som bygger på samarbete med naturen, genom att hänsyn tas till de krafter som hela tiden påverkar människor och andra levande organismer på jorden. Odlingen uppfyller alla krav för ekologisk produktion men innefattar även mer. Kretsloppstänkandet har en stor betydelse tillsammans med särskilt utformade preparat och komposthantering. Den biodynamiska odlingen har den egna märkningen, Demeter.
Inom den biodynamiska odlingen sätts helheten i centrum. Precis som människan är en helhet, med olika organ i sin kropp, betraktas också varje odling eller gård som en helhet. De olika grödorna odlas i en viss ordning, en växtföljd. Utsäde, gödsling och djurhållning anpassas till de lokala förutsättningarna för att uppnå balans.
Den största producenten av biodynamiska produkter i Sverige är Saltå Kvarn som har sitt säte i Järna.
Innehåll
Historia
Odlingsmetoden grundades 1924 av antroposofins upphovsman Rudolf Steiner. Syftet var att utveckla odlingsmetoder som skulle ge människan näringsrikare föda. Metoden kom till Sverige 1935 och den Biodynamiska föreningen bildades 1944. För att kunna bedriva fördjupande forskning bildades Nordisk forskningsring för biodynamisk odling 1949. 1986 bildades Stiftelsen Biodynamiska Forskningsinstitutet som fram tills dess ingick som en del av Nordisk Forskningsring för biodynamisk odling.
Preparat
Syftet med preparaten är att stimulera livsprocesserna i jord och växter. De består av olika medicinalväxter, kogödsel och kvartsmineral som komposteras enligt bestämda recept.
Preparaten delas in i två grupper; Kompostpreparat och fältpreparat. Kompostpreparaten används för att höja förmågan hos organiskt gödsel att skapa liv i jorden och ge bördigare mark. Fältpreparaten används för att stimulera tillväxt och mognad. De sägs öka mikrolivet i jorden samt ge växterna en mer balanserad utveckling.
Kompost
Sådant som betonas i komposteringen är förutom preparaten, vikten av att gödsel komposteras innan användning, tillgången till luft, balans mellan kol och kväve samt uppdelningen av de olika komposterna; Gödselkompost, matavfallskompost och lövkompost. Tillgången till luft behövs för att ett rikt mikroliv ska kunna bildas, där insekter och andra organismer kan bryta ner materialet. Saknas luft leder det till illaluktande föruttnelse. Balansen mellan kol och kväve regleras genom tillförsel av kolrika respektive kväverika material. Kolrika material innefattar halm, löv och andra grövre växtdelar, medan gräsklipp och matrester är exempel på kväverika material.
Kosmisk påverkan
I helhetstänkande tas det även hänsyn till kosmisk påverkan. Solen, månen och planeternas konstellationer har betydelse för hur arbetet planeras. Biodynamiska föreningen ger årligen ut en såkalender som visar när det är lämpligt att så, plantera och skörda respektive växtslag. Indelningarna är rotfrukter, bladväxter, blommande växter och fruktväxter.
DOK Försöket
Mellan åren 1978 och 1999 bedrev det Schweiziska FiBL (Forschungsinstitut für biologischen Landbau) forskning kring olika odlingsformer. De gjorde jämförande försök mellan biodynamisk(D), Organisk(O) och Konventionell(K) odling. Försöken visade att den biodynamiska odlingen ger näringsrikare grödor och bättre jordstruktur med rikare biologisk mångfald, där daggmaskar, skalbaggar, mikroliv samt mykorrhiza ingår. Mängden av bakterier, insekter, svamp, urdjur och alger, som gör jorden bördig genom sina livsprocesser och levererar naturliga näringsämnen till växterna, var upp till 85% högre än i konventionella jordar och upp till 40% högre än i organiska/ekologiska jordar.
I försök under 1971-1979 jämfördes näringsinnehållet i potatis, odlad i biodynamisk kontra konventionell odling. Avkastningen var högre i den konventionella odlingen, men även vattenhalten och lagringsförlusterna var högre. Den biodynamiskt odlade potatisen hade bättre proteinkvalitet, lagringsegenskaper och smak samt högre C-vitaminhalt och kvalitetsegenskaper.
Are Waerland
Under den biodynamiska rörelsens linda var Are Waerland en av dess största förespråkare och har med det betytt mycket för dess utbredning i Sverige. Helhetstänkandet och betoningen på det naturliga passade hans syn på sambandet mellan jord, växter, människa och hälsa. Den blev på många sätt ett viktigt komplement till den kost- och levnadslära Waerland förespråkade.
Utvalda citat
“ | Biodynamisk odling bygger på en insikt i naturens väsen och sammanhang av samma slag som i det gamla bondesamhället, där jordens bördighet och livsmedlens kvalitet bevarades genom släktled efter släktled. Samtidigt innebär biodynamisk odling en stark anpassning till den utveckling som människan genomgått sedan dess. | ” |
Se även
Källor
- Biodynamiska föreningen – Om föreningen
- Biodynamiska föreningen – Vad är biodynamisk odling?
- Biodynamiska föreningen – Komposten
- Svenska Demeterförbundet – Odlingsmetoden, Mer än ekologisk odling
- Forschungsinstitut für biologischen Landbau – Biobauern produzieren am effizientesten und erst noch sehr naturschonend
- Are 2000-Talets Vetenskap – Waerland och den bio-dynamiska odlingen
- Thun, Maria. Thun, Mattias K ., Maria Thuns Så- och skördekalender.
- Arman, Kjell, Äta och odla utan gifter, 1971.
- Broschyr från Biodynamiska Föreningen: DOK Försöket
i ämnesportalen om Grön ideologi |