Mobila kremeringsugnar

Mobila kremeringsugnar. Enligt protokollen från Nürnbergrättegångarna förfogade den administrativa personalen i de tyska koncentrationslägret Sachsenhausen förfogat över mobila krematorier. Som bevismaterial framfördes i rätten dokument USSR-52, ett vittnesmål från den tillfångatagne SS-soldaten Ludwig Waldmann. Enligt bevismaterialet ska de mobila krematorierna ha använts i lägret för att kremera de ryska krigsfångar som avrättades med en huvudkrossningsapparat. Inget exemplar eller en ritning har efter andra världskriget inte återfunnits. Enligt protokollen ska även 840 000 ryska krigsfångar, avrättade med okänd avrättningsmetod ha kremerats på samma vis.

Utdrag ur Nürnbergrättegångarnas protokoll

"By request of the execution squad, I was also forced to work this apparatus. I shall refer to the subject later. The bodies of prisoners thus murdered were burned in four mobile crematories transported in trailers and attached to motor cars. I had to ride constantly from the inner camp to the execution yard. I had to make 10 trips a night with 10 minutes' interval between trips. It was during these intervals that I witnessed the executions".

Den här artikeln ingår i ämnesportalen om Förintelsen