Magnus Eriksson

Från Metapedia
Hoppa till: navigering, sök
Magnus Eriksson
Ätt Bjälbo
Land Sverige
Regeringstid 1319 - 1364
Krönt 21 juli 1336 i Stockholms storkyrka
Företrädare Birger Magnusson
Efterträdare Albrekt av Mecklenburg
Valspråk
Födelsedatum 1316
Födelseplats
Föräldrar hertig Erik Magnusson & Ingeborg Håkonsdotter av Norge
Gemål Blanka av Namur
Avkommor Erik Magnusson & Håkan Magnusson
Avliden 1371 eller 1 december 1374
Dödsplats Bömmelfjorden i Norge eller Valaamoklostret vid Ladogasjön
Begravd

Magnus Eriksson, född 1316, död 1371 eller den 1 december 1374 (beroende på källa), var kung av Sverige och Norge och sonson till kung Magnus Ladulås.

Magnus Eriksson inledde ett misslyckat korståg mot Novgorod genom den heliga Birgittas försyn, och enligt traditionen försökte han få till ett sammanträde mellan romersk-katoliker och ortodoxa för att debattera vilkas tro som var riktig. Han är även ett rysk-ortodoxt helgon vars åminnesdag är 16 december (enligt nya kalenderstilen) [1].

Kung Magnus ärvde de svenska och norska kronorna och hans rike sträckte sig från Grönland över Island, Norge, Sverige, Finland och in i dagens Ryssland. Till sin hjälp lär han ha haft fem centrala administratörer, vars uppgift var omöjlig. Det var på hans tid Norden förlorade kontakten med Grönland. Numera är det känt att en liten skara överlevde in på 1400-talet, kanske ännu på sent 1400-tal. Magnus härskade således över ett av Europas i särklass största riken geografiskt sett, men inte demografiskt. Han gav Sverige en landslag, troligen i syfte att stärka den svaga centralmakten.

Birgitta, som väl kände kungen, började ge honom instruktioner. Hon sade ungefär att det är dags att vinna de vilsekomna ortodoxa kristna till den enda rätta läran, det vill säga katolicismen. Du ska sände ett ultimatum till den ryske härskaren, sade hon. Omvänd eder eller möt oss på slagfältet, så ska du skriva. Kungen ville inte och kämpade emot, men Birgitta var honom för stark. Ovilligt sände han ett ultimatum.

Magnus ville även ge Sverige naturliga gränser i söder. Han köpte Skåne av den danske kungen, som tog emot en stor summa pengar - och vägrade sedan att överlämna Skåne.

Magnus Eriksson smädades som "Magnus Smek", en antydan om ett homosexuellt leverne. Ordet "Smek" kan dock ha andra betydelser som "listig", "slug" eller "lömsk" [2]. Nidvisan "Rida, rida ranka", som idag är en barnvisa, började som en politisk nidvisa riktad mot Magnus.

Omstridd död

Källorna om Magnus Erikssons död är oeniga. Dels finns uppgiften att han drunkade den 1 december 1374 i Bömmelfjorden i Norge. Ryska källor har andra uppgifter som säger att Magnus Eriksson vid slutet av sitt liv konverterade till den ortodoxa kristendomen och slutade sitt liv i Valaamoklostret vid Ladogasjön. Detta är en uppgift från schemamunken Grigorii, som de ryska källorna kallade "Kung Magnus testamente" och detta är vad den ryska ortodoxa kyrkan hävdar [3].

Referenser

  1. POMOG: Complete List of Saints
  2. Svensson, Alex. Sveriges regenter under 1000 år. Svenskt Militärhistoriskt Bibliotek. 2010. Sidan 54.
  3. http://www.recherches-slaves.paris-sorbonne.fr/Cahier7/Lind.htm