Hur skapar man pengar?
Hur skapar man pengar? Dagens monetära system bygger på en princip som kallas Fractional Reserve Banking, där pengar skapas från i praktiken ingenting. En låntagare som går till en bank och lånar pengar "skapar" idag pengar så fort lånet upprättas. Lånet registreras på ett konto som en skuld som låntagaren har till långivaren, en skuld som långivaren sedan kan kräva in ränta för. I och med upprättandet av en skuld till en låntagare har nu långivaren en tillgång, skulden, som kan omsättas i det monetära systemet.
Innehåll
Principen för hur tidiga banker fungerade
Förr i tiden hanterade guldsmeder en värdefull metall - guld. Guldet ansågs ha ett värde så starkt att man kunde byta varor med varandra och lämna guld som ersättning vid köp eller försäljning. Då mer förmögna personer i samhället hade stora tillgångar av guld vände dom sig till guldsmederna för att be om säker förvaring av sitt guld eftersom guldsmederna hade säkrare förvaring av den metall dom arbetade med dagligen.
Som en garanti erhöll då den förmögne personen ett kvitto att guldet hade lämnats in, ett kvitto som var ett värde motsvarande den mängd guld som hade lämnats i förvar. En mindre avgift lämnades till guldsmeden för besväret, en avgift att betrakta som inlåningsränta. Kvittot var nu värt motsvarande mängd guld och kunde sedan användas som betalningsmedel. Det var besvärligt att hämta ut det guld som hade lämnats in varje gång en affär skulle göras, så istället användes inlämningskvittot ungefär som dagens sedlar. Därmed hade principen för en bank skapats. Alla kvitton (sedlar) som var i omlopp motsvarade den mängd guld som hade lämnats in för säker förvaring. Mängden kvitton som exakt motsvarar mängden guld kallas för Full Reserve Banking.
Det inlämnade guldet fungerade även som en garanti för att låna ut motsvarande mängd guld, men som ett kvitto, till någon annan som ville låna. Den nya låntagaren fick då betala en liten avgift, ränta, för att låna.
Fractional Reserve Banking skapas
När guldsmederna upptäckte att det guld som lämnats in väldigt sällan hämtades ut och att istället kvitton (sedlar) användes för handel ute på marknaden kläcktes så en idé: Man kunde skapa nya kvitton och använda dem för handel. Sagt och gjort, nya kvitton skrevs ut som började cirkulera i handeln - kvitton som inte motsvarade något inlämnat guld. Men eftersom ingen kunde bevisa att dessa kvitton var falska och inte motsvarade något värde fortsatte handeln med bara mer "pengar" i cirkulation. Systemet Fractional Reserve Banking var nu skapat - dagens monetära system.
Detta innebar nya möjligheter. Istället för att låna ut bara den mängd guld som faktiskt fanns i valvet kunde man nu låna ut betydligt mycket mer och därmed kräva in mer ränta. Ett kilo guld som lämnats in kunde "lånas ut" x 10, men som kvitton - och därmed kunde x 10 ränta således krävas in, utan att lyfta ett finger. Att vara bankägare blev nu en mycket lönsam affär. Och med kontor i fler städer kunde verksamheten expandera ännu mer.
Fiat-pengar
Fiat-pengar, eller Fiat-valuta, är pengar utan ett inre värde. Det är pengar (mynt och sedlar) som är utfärdade av centralbanken och erkänt att vara landets valuta. Men centralbanken har inte täckning, till exempel i guldreserver, att lösa in pengarna till dess nominella värde. Det är uteslutande tilltron till att den nästa köparen också accepterar pengarna som betalningsmedel som får dem att bli pengar. Ordet "fiat" kommer från latinet och betyder "låt det ske". De flesta valutor i världen är fiat-pengar, däribland dollarn, euron, svenska kronor och zimbabwe-dollarn. Den dagen folk inte längre litar på systemet (bankerna) och de inte vill godta fiat-pengarna som betalningsmedel för sina varor, så blir pengarna värdelösa.
USA överger guldstandarden
Den 15 augusti 1971 övergav USA guldstandarden. Tidigare hade centralbankerna kunnat växla in en dollarsedel mot samma värde i guld. I och med president Nixons lagändring var detta ej längre möjligt och USA dollarn blev en "fiat-valuta".[1]
Videolänk
Externa länkar
Referenser
|
i ämnesportalen om Ekonomi |
