Estland
Estland | ||
---|---|---|
| ||
Namn | Estland | |
Nationalsång
|
Mu isamaa, mu õnn ja rõõm | |
Huvudstad
|
Tallinn | |
Språk
|
Estniska | |
Självständigt
|
6 september 1991 | |
Folkmängd
|
1 338 000 | |
Yta
|
45 226 km² | |
Valuta
|
Euro | |
Tidszon
|
UTC+2 | |
Nationaldag
|
24 februari | |
Landskod
|
EE | |
Landsdomän
|
.ee | |
Landsnummer
|
372 |
Estland (estniska: Eesti) är en republik i Baltikum i nordöstra Europa. Det gränsar till Lettland i söder, Ryssland i öster och Finland i norr (via Östersjön).
Innehåll
Historia
Estland och hela Baltikum har en historia som vittnar om inkräktare av olika slag. Där bodde olika urbefolkningar, ester, letter, kurer, liver och preussare, som ständigt mot inkräktare från Sverige, Danmark och från Centraleuropa. På 1200-talet fick den kristna krigarorden Tyska Orden fotfäste i Baltikum och lade grunden till en omfattande förtyskning av området. Även om Tyska Ordens makt försvann så behölls det tyska arvet. Riddarnas ättlingar satt på stora gods och dominerade köpmannaklassen och det utbildade befolkningsskiktet.
Mellan 1558 och 1721 tillhörde Estland Sverige.
Estland var en del av Tsarryssland men såg sin chans när imperiet föll samman. Den 24 februari 1918 förklarade man sig självständig. Sedan deklarerades det i Versaillesfördraget 1919 att Estland skulle vara en självständig stat. Något som inte sågs med blida ögon av Sovjetunionen, som ansåg att landet var en del av Ryssland. I november 1918 anföll de Estland, men esterna lyckades med utländskt stöd, att freda sitt land. Esterna stöddes bland annat av svenska frivilliga, exempelvis Martin Ekström. I februari 1920 slöts fred mellan Estland och Sovjetunionen.
Den 16 juni 1940 ockuperade Sovjetunionen Estland och en brutal sovjetisering tog vid. På bara ett år mördade eller deporterade NKVD 60 000 ester av en total befolkning på drygt en miljon människor. Detta gjorde grunden till ett hat som många ester kände mot Sovjetunionen och som förklarar det faktum att tiotusentals ester anmälde sig till den tyska krigsmakten i kriget mot Sovjetunionen. Tyskland erövrade Estland sommaren 1941 som en del av operation Barbarossa. Många ester välkomnade tyskarna som befriare, men en hård ockupation väntade.
1944 hade krigslyckan vänt och Tyskland var på defensiven. I Estland utkämpades hårda strider mellan januari och september innan de tyska styrkorna retirerade söderut. Inför den kommande sovjetiska ockupationen flydde över 70 000 människor. Men några stannade kvar och bildade partisanrörelser, de så kallade skogsbröderna, som var verksamma mellan 1944 och 1952 innan de raderats ut av sovjetiska förband. 60 000 ester skickades till Gulagläger i Sibirien. Den svenska underrättelsetjänsten försökte under denna tid stödja esternas motståndskamp genom att landsätta agenter. Dock var verksamheten känd av den sovjetiska underrättelsetjänsten så resultatet blev ett fiasko.
Estland blev åter ett självständigt land 1991.
Ester i Waffen-SS
- Huvudartikel: Ester i Waffen-SS
Efter ett inledande tyskt motstånd mot en estnisk frivilliglegion gav Adolf Hitler 1942 sitt tillstånd. SS-Freiwilligen-Panzergrenadier-Batallion Narwa sattes upp och tillfördes SS-Panzergrenadier-Division "Wiking". Sedan sattes fler förband upp, inklusive en division 20. Waffen-Grenadier-Division der SS (Estnische Nr. 1).
Estlandssvenskar
- Huvudartikel: Estlandssvenskar
Det har genom historien funnits starka band mellan Sverige och Estland. De tidigaste säkra källorna på att de bodde svenskar i Estland är daterade till 1200-talet. Under medeltiden flyttade många svenskar till Estland. Mellan 1558 och 1721 tillhörde Estland dessutom Sverige.
I samband med andra världskriget utplånades nästan den estlandssvenska befolkningen i Estland. Många deporterades till Sibirien av den sovjetiska ockupationsmakten och cirka 7 000 estlandssvenskar flydde till Sverige.
Efter Sovjetunionens fall 1991 flyttade många estlandssvenskar tillbaka och den estlandssvenska kulturen började blomma upp igen.
Kända estländare
Externa länkar
Källor
- Westberg, Lennart. Förordet till Till siste man. Estniska frontsoldater berättar. av Petter Kjellander. Svenskt Militärhistoriskt Bibliotek. 2011.
i ämnesportalen om Geografi och länder |