Eddan
Den poetiska Eddan är en samling nordiska kväden och verser med gudomliga och mytologiska motiv. Dikterna anses tillkomna huvudsakligen under åren 800-1000, antagligen från västra Norge och Island.
Ursprungsförfattaren är okänd för alla dikterna, och dikterna har under lång tid återberättats muntligt. Dikttypen uppvisar många likheter med forngermansk poesi. Vad gäller motiven är de första dikterna gudadikter, följt av en grupp sagor om hjältar från folkvandringstiden, framför allt Sigurd Fafnesbane.
Utmärkande för diktningen i den poetiska eddan är allitteration, kenningar och omkväden. Många av dikterna är författade på versmåttet fornyrdislag, exempelvis Kvädet om Trym.
Solsången är tillkommen i en kristen kulturkrets, antagligen 1200-talets Norge och Den grönländska sången om Atle är skriven av norrmän boende på Grönland.
En bevarad handskrift, Codex Regius, med den poetiska eddan från sent 1200-tal, är nu återförd till Island. Den fanns tidigare på Det Kongelige Bibliotek i Köpenhamn. Det var den isländske biskopen Brynjolf Sveinsson som år 1643 fann diktverken på Island.
Innehåll
Här listas dikterna i den poetiska eddan. Dikternas ordning är efter hur de står i handskriften Codex Regius, men ordningen varierar något i olika översättningar. De svenska titlarna är ur Erik Brates översättning från 1913. Där titlarna i Björn Collinders översättning från 1957 skiljer sig markant från Brates titlar är även dessa angivna. Därtill står de isländska titlarna inom parentes.
Gudadikter
- Valans spådom eller Völvans spådom (Völuspá)
- Den höges sång eller Havamål (Hávamál)
- (Gestaþáttur)
- (Dæmi Óðins)
- (Loddfáfnismál)
- (Rúnatal)
- (Ljóðatal)
- Sången om Vavtrudner eller Vaftrudnesmål (Vafþrúðnismál)
- Sången om Grimner eller Grimnesmål (Grímnismál)
- Sången om Skirner eller Skirnesmål (Skirnismál)
- Sången om Harbard (Hárbarðsljóð)
- Kvädet om Hymer (Hymiskviða)
- Loketrätan (Lokasenna)
- Kvädet om Trym eller Trymskvädet (Þrymskviða)
- Kvädet om Volund eller Völundskvädet (Völundarkviða)
- Sången om Allvis eller Allvismål (Alvíssmál)
Hjältedikter
Hjältedikterna rör komplexet med Völsungasagan. I många översättningar förekommer partier från Völsungasagan för att fylla ut luckorna i berättelsen i handskriften Codex Regius.
- Första kvädet om Helge Hundingsbane (Helgakviða Hundingsbana in fyrri)
- Kvädet om Helge Hjorvardsson (Helgakviða Hjörvarðssonar)
- Andra kvädet om Helge Hundingsbane (Helgakviða Hundingsbana önnur)
- Gripers spådom (Grípisspá)
- Sången om Regin eller Reginsmål (Reginsmál)
- Sången om Favner eller Fafnesmål (Fáfnismál)
- Sången om Sigrdriva (Sigrdrífumál)
- Brottstycke av det större kvädet om Sigurd (Brot af Sigurðarkviða)
- Första kvädet om Gudrun (Guðrúnarkviða I)
- Det korta kvädet om Sigurd (Sigurðarkviða in skamma)
- Brynhilds färd till Hel (Helrið Brynhildar)
- Nivlungarnes dråp (Dráp Niflunga) (förekommer inte i Codex Regius)
- Andra kvädet om Gudrun (Guðrúnarkviða II)
- Tredje kvädet om Gudrun (Guðrúnarkviða III)
- Oddruns gråt (Oddrúnargrátur)
- Kvädet om Atle (Atlakviða)
- Den grönländska sången om Atle (Atlamál in grænlensku)
- Gudruns eggelse (Gudrúnarhvöt)
- Sången om Hamder (Hamðismál)
|
i ämnesportalen om Nordisk tradition |
Andra dikter
Dessa dikter förekommer inte i handskriften Codex Regius.
- Balders drömmar (Baldursdraumar)
- Rigstula eller Sången om Rig (Rígsþula)
- Hyndlas sång eller Hyndla med den korta Völuspå (Hyndluljóð)
- Grottesången (Grottasöngur)
- (Svipdagsmál)
- Groas trollsång eller Groas galdrar (Gróugaldur)
- Sången om Fjolsvinn eller Fjölsvinnsmål (Fjölsvinnsmál)
- Solsången (Sólarljóð)
