Dieselavgaser
Dieselavgaser. Diesel är namnet på det petroleumbaserade drivmedlet som har fått sitt namn efter den tyska ingenjören Rudolf Diesel (1858-1913). Diesel uppfann dieselmotorn 1892. Han avled under oklara omständigheter den 30 september 1913 under en båtresa till England.
Diesels tanke med sin motorkonstruktion var att skapa en effektiv motor som kunde drivas med olika sorters drivmedel, inte bara petroleumbaserad olja, utan även olja utvunnen ur grödor. Den första dieselmotorn var klar 1892, men var en enkel konstruktion som lämnade en del övrigt att önska. 1897 stod så den nya motorn klar så som vi känner den idag.
Drivmedlet diesel har normalt ett cetantal på minst 45. Cetantalet anger ämnets "tändvillighet", ju högre tal desto högre tändvillighet. En dieselmotor använder inget tändstift,
vilket bensinmotorer gör, utan kraften utvinns via den självantändning som uppstår vid dieselavgasernas kompression. Med ett högt cetantal ökar tändvilligheten och gör därmed motorn lättare att starta och driva. Bensinmotorer drivs med bensin, och där eftersträvas ett lågt cetantal eftersom självantändning inte är önskvärt. Den svenske ingenjören Jonas Hesselman vidareutvecklade dieselmotorn på licens av Diesel under tidigt 1900-tal. Denna svenska variant av dieselmotorn kallas hesselmanmotor och drivs under lägre tryck och med tändstift, en sorts hybrid mellan dieselmotorn och bensinmotorn. Ibland anges Carl von Linde i sammanhanget, men von Linde lär
ha gett Diesel inspirationen att utveckla sin motor.
Innehåll
Dieselmotorns faser
En dieselmotor har fyra faser.
- 1) Insug: Luft förs in i cylindern genom en ventil vilket skapar ett undertryck med den nedåtgående kolven. Avgasventil stängd.
- 2) Kompression: Då kolven når bottenläge stängs luftventilen och börjar pressas uppåt. Luften komprimeras. Dieselånga pressas in under högt tryck.
- 3) Förbränning: Luften inuti kolven har nu nått en så hög temperatur att dieselångorna som sprutas in antänds. Den förbrända gasen expanderar och tvingar kolven ned igen.
- 4) Utblås: Kolven rör sig nedåt och ventilen för avgaser öppnas och släpper ut dieselavgaserna.
Låga halter kolmonoxid - kan användas i slutna rum, gruvor m m
Dieselmotorer ger väldigt låga halter kolmonoxid och lämnar ifrån sig höga halter syre, vilket gör den lämplig som kraftkälla vid exempelvis industrier med slutna rum. Vid gruvdrift har dieselmotorer länge använts eftersom den höga halten syre i avgaserna nästan motsvarar mängden syre i vår atmosfär. Vid normal belastning ger en dieselmotor avgaser innehållandes cirka 18% syre. Jordens atmosfär består till ca 79% av kväve och 21% syre. Resten är olika ädelgaser samt koldioxid och partiklar, exempelvis vattenmolekyler. Det här är genomsnittliga siffror vid torr luft och 0 meter över havet. Genomsnittligt lufttryck är ca 1013,25 mbar (760 mmHg). Vid högre höjder minskar lufttrycket och mängden syre. På ca 5500 meters höjd över havet innehåller luften ca 10% syre och 15% syre motsvarar ca 3000 meter över havet. Långvarig exponering av höghöjdsluft (låg mängd syre) kan ge illamående, huvudvärk, trötthet, yrsel samt en del liknande symptom. Den minskade mängden syre i inandningsluften försöker kroppen kompensera med en ökad produktion av röda blodkroppar, vilket dock är en process som tar flera dagar.
Olämplig som gas i gaskammare
En studie vid Umeå Universitet visade att människor som utsätts för dieselavgaser får en försämrad förmåga att expandera blodkärlen. I tryckkammare testades försökspersoner som efter 2-6 timmar uppvisade tendenser till blodproppar. Studien visade dock att det inte var kvävedioxiden i dieselavgaserna som var den största riskfaktorn utan de nanopartiklar mindre än 1/1000 mm som var mest hälsofarliga. Andra undersökningar visar även att långvarig inandning av dieselavgaser ger ökad risk för astma och sjukdomen KOL. De avgaser en dieselmotor lämnar ifrån sig innehåller ca 1% kolmonoxid. Vid en hög koncentration av kolmonoxid i inandningsluften är gasen dödlig eftersom den binder sig med blodets hemoglobin och hindrar syretillförseln till kroppen. Eftersom koncentrationen av kolmonoxid är så låg är det praktiskt taget omöjligt att gasa ihjäl en människa med dieselavgaser, i synnerhet då avgaserna även ger en stor mängd syre. Mängden syre fungerar paradoxalt nog som en livräddare i sammanhanget. Det finns inga kända fall då människor har begått självmord med dieselavgaser.
Använd som gas i gaskammare under Förintelsen
Enligt den etablerade uppfattningen ska dieselavgaser ha använts till att avrätta judar med under Förintelsen. I koncentrationslägret Treblinka ska lägeradministrationen ha använt sig av en dieselmotor från en erövrad sovjetisk stridsvagn och fört in avgaserna in i gaskammaren, varpå fångarna efter en kort tid avled. Adolf Eichmann uppgav i sitt vittnesmål under rättegången i Jerusalem att motorn från en sovjetisk U-båt, som i de flesta fall var av dieseltyp, användes för att producera gas till gaskammare.
Se även
|
i ämnesportalen om Förintelsen |
