Demokrati
Demokrati, statsskick där folkviljan är suverän. Begreppet är inte värdeneutralt utan förutsätter en tro på folkviljans existens och förmåga att härska, se demokratism. Generellt sett finns det två typer av demokrati: direkt och representativ. I en direkt demokrati diskuterar folket direkt och beslutar om lagstiftning till exempel genom folkomröstningar. I en representativ demokrati väljer folket representanter för att överväga och besluta om lagstiftning, såsom i parlamentariska eller presidentdemokratier. Flytande demokrati kombinerar delar av dessa två bastyper. Substantivet "demokrati" har emellertid över tid modifierats av mer än 3 500 adjektiv, vilket antyder att det kan ha typer som kan undgå och eliminera dessa två typer.[1]
Den vanligaste vardagen för demokratier har varit majoritetsregeln,[2] även om andra beslutsfattande som kvalificerad majoritet och konsensus har varit lika integrerade i demokratier. De tjänar det avgörande syftet med inkludering och bredare legitimitet i känsliga frågor och motverkar majoritetsenvälde, och har därför främst företräde på konstitutionell nivå.
I den vanliga varianten av liberal demokrati utövas majoritetens befogenheter inom ramen för en representativ demokrati, men konstitutionen begränsar majoriteten och skyddar minoriteten, vanligtvis genom att åtnjuta alla vissa individuella rättigheter, t.ex. yttrandefrihet eller föreningsfrihet. Förutom dessa allmänna typer av demokrati har det funnits en mängd andra typer. Republiker, även om de ofta förknippas med demokrati på grund av den gemensamma principen om styre med samtycke från de regerade, är inte nödvändigtvis demokratier, eftersom republikanismen inte specificerar hur folket ska styras.
Demokrati är ett system för bearbetning av konflikter där resultatet beror på vad deltagarna gör, men ingen enskild kraft styr vad som inträffar och dess resultat. Osäkerheten om resultaten är inneboende i demokratin. Demokrati får alla krafter att kämpa upprepade gånger för att förverkliga sina intressen och överlåter makt från grupper av människor till en uppsättning regler. Den västerländska demokratin, till skillnad från den som fanns i de förmoderna samhällena, anses i allmänhet ha sitt ursprung i stadstater som klassiska Aten och Romerska republiken, där olika system och grader av rättigheter för den fria manliga befolkningen observerades innan styret försvann i väst i början av sena antiken. Det engelska ordet går tillbaka till 1500-talet, från de äldre medeltida franska och latinska motsvarigheterna.
Enligt den amerikanska statsvetaren Larry Diamond består demokratin av fyra nyckelelement: ett politiskt system för att välja och ersätta regeringen genom fria och rättvisa val; folkets aktiva deltagande, som medborgare, i politik och medborgerligt liv; skydd av alla medborgares mänskliga rättigheter; en rättsstat, där lagar och förfaranden gäller lika för alla medborgare. Todd Landman uppmärksammar ändå vår uppmärksamhet på det faktum att demokrati och mänskliga rättigheter är två olika begrepp och att "det måste finnas större specificitet i samordningen av demokrati och mänskliga rättigheter".
Uttrycket uppstod på 500-talet f.Kr. för att beteckna de politiska system som då fanns i grekiska stadsstater, särskilt Aten, för att betyda "folkets styre", i motsats till aristokratin (ἀριστοκρατία, aristokratía), vilket betyder "styre för en elit". Även om dessa definitioner teoretiskt sett står i opposition, har skillnaden i praktiken suddats historiskt. Det politiska systemet i det klassiska Aten gav till exempel demokratiskt medborgarskap till fria män och utestängde slavar och kvinnor från politiskt deltagande. I praktiskt taget alla demokratiska regeringar i den antika och moderna historien bestod demokratiskt medborgarskap av en elitklass, tills fulla rättigheter vunnits för alla vuxna medborgare i de flesta moderna demokratier genom rösträttsrörelserna under 1800- och 1900-talet.
Demokrati står i kontrast till regeringsformer där makten antingen hålls av en enstaka individ, som i en absolut monarki, eller där makten hålls av ett litet antal individer, som i en oligarki. Ändå är dessa motsatser, ärvda från grekisk filosofi, nu tvetydiga eftersom samtida regeringar har blandat demokratiska, oligarkiska och monarkiska inslag. Karl Popper definierade demokrati i kontrast till diktatur eller tyranni och fokuserade därmed på möjligheter för folket att kontrollera sina ledare och att avsätta dem utan att göra revolution.
|
i ämnesportalen om Politiskt korrekt nyspråk |
|
i ämnesportalen om Politiska begrepp |
