Charles Maurras
Charles Maurras, född den 20 april år 1868 och avliden den 16 november år 1952. Maurras var en fransk monarkist, och ledare för den reaktionära, anti-parlamentaristiska och kontrarevolutionära rörelsen Action Française.
Maurras växte upp i en katolsk, monarkistisk miljö. Han förlorade sin religiösa övertygelse då han i ungdomen förlorade härseln. Han blev involverad i politiken i samband med Dreyfusaffären, då han kom att vara anti-dreyfusard. Maurras blev medlem i Action Française år 1899, och blev snabbt inflytelserik i rörelsen. Han spelade en viktig roll när det gällde rörelsens utveckling till att bli monarkistisk.
Maurras stödde Frankrikes inträde i första världskriget, men var mer kluven när det gällde det andra världskriget. Trots att han var nationalist, hyllade han Tysklands invasion och Petainregimen. Han dömdes därför till döden efter kriget, ett straff som omvandlades till livstids fängelse.
Kärnan i Maurras' politiska tänkande är nationalismen, han själv beskrev denna som en integral nationalism, och tron på ett välordnat och elitistiskt samhälle. Detta var också bakgrunden till hans stöd till monarkin och katolska kyrkan, han hade ingen personlig lojalitet till huset Bourbon och var agnostiker till strax innan döden.
Centralt i Maurras' världsbild och historiesyn var också tron på dekadens, alltså en tillbakagång från forna tiders storhet och hälsa. Han menade att Frankrike hade förlorat sin storhet under 1789 års revolution, en revolution som var negativ och destruktiv. Maurras menade att revolutionens rötter låg längre tillbaka i tiden, i Upplysningen och Reformationen. Han skyllde detta på vad han kallade Anti-Frankrike, de fyra grupperna protestanter, judar, frimurare och utlänningar. Enligt Maurras ledde demokratin och [[liberalism]en till att individerna framhävde sig själva och sina intressen framför nationen, vilket var en del av och en orsak till fortsatt dekadens.
Maurras var en främmande fågel bland monarkisterna, på så vis att han baserade sin världsbild på förnuftet snarare än på tro, lojalitet och känsla. Han beundrade därför bland annat positivisten Auguste Comte. Medan många monarkister undvek politiken, eftersom de ansåg att allt ändå var förlorat, var Maurras' slagord "La politique d'abord", politiken först. Maurras tog aktiv del i politik av många olika slag, den paramilitära avdelningen av Action Française, Camelots du Roi, deltog till exempel flitigt i gatustrider.
Han försvarade katolska kyrkan för att den var en del av den franska historien och för att dess hierarki och elitism påminde om hans idealsamhälle. Han var därför en anhängare av katolicism utan kristendom, såvitt detta var möjligt.
