Befolkningsfrågan
Befolkningsfrågan är en politisk fråga som debatterats under hela 1900-talet, men även tidigare. Den har i de flesta fall handlat om demografiska spörsmål. Lite generellt har den delats upp i två delar. Det finns en internationell befolkningsfråga och det finns en nationell befolkningsfråga.
Innehåll
Den nationella befolkningsfrågan
I modern tid började den diskuteras i Sverige när den stora emigrationen till USA tog fart. I början av 1900-talet bildades ”Nationalföreningen mot Emigration”, som ett led i flera försök att förmå svenskarna att stanna kvar i Sverige.
Under 1920- och 1930-talet kom befolkningsfrågan åter upp till debatt. Den här gången handlade det om den låga nativiteten i Sverige och om befolkningens kvalitet. Industrialiseringen hade förändrat den demografiska formen och detta sågs inte alltid som något positivt. Nya insikter gav upphov till nya debatter.
Det socialdemokratiska paret Gunnar och Alva Myrdal gav 1934 ut boken Kris i befolkningsfrågan där de uppställde ett antal frågor i ämnet. Det fanns en utbredd oro över huruvida den svenska folkstammen skulle kunna fortleva på sikt med bibehållen kvalitet.
Argumenten i den nationella befolkningsfrågan gick ut på att man ville förbättra familjens villkor genom socialpolitiska åtgärder, bättre bostäder, stöd till mödrar, förbättrad barnavård m.m. Det var några av de förslag som syftade till att öka den relativt låga svenska nativiteten.
Utöver åtgärder till stöd för familjerna förslogs ofta i debatter vid den här tiden att olika steriliseringsprogram borde införas. Syftet skulle vara att svenska folkstammens kvalitet inte skulle försämras, vilket urbanisering och ökad invandring skulle kunna leda till.
Debatterna ledde så småningom till vissa åtgärder, även om de kanske inte var tillräckliga.
Befolkningsfrågan var av tvärpolitisk natur och togs även upp av nationalsocialistiska partier med snarlika argument. Den tyska författarinnans Lydia Reimers bok ”Familjen i det nya Tyskland” skulle kunnat ha varit skriven av såväl en socialdemokrat som en nationalsocialist. Så nära sammansmälte den befolkningspolitiska debatten. I Sverige var också socialdemokraten Bengt Lidforss tidigt ute med liknande debattinlägg i sina skrifter.
Den befolkningspolitiska debatten i Sverige är idag undantagen från den nationella samhällsdebatten. Istället är det partier som Sverigedemokraterna och i ännu högre grad Nationaldemokraterna som oroar sig över utvecklingen. Det finns också ett antal fria debattörer som uppmärksammar den nationella befolkningsfrågan.
Det internationella befolkningsfrågan
Redan i mitten av 1900-talet var det relativt vanligt förekommande att man i debatter uppmärksammat det faktum att jorden riskerar överbefolkning.
I Kunskapens bok, som kom ut i många upplagor under 1950-talet ägnade man flera helsidor åt befolkningsfrågan och jämförande betraktelser.
Vid tiden år 1650 var jordens invånarantal 550 miljoner. Enligt flera forskare är detta en idealisk siffra då ett sådant antal inte påverkar den globala miljön och det globala klimatet negativt.
År 1850 bestod jordens invånare av ungefär en miljard människor. En siffra som andra forskare anser vara idealisk.
Engelsmannen Thomas Malthus, nationalekonom och professor i historia gjorde sig känd som befolkningspolitisk debattör då han år 1798 utkom med boken An Essay on the Principle of Population (som senare kom i flera upplagor). Han redovisade sin teori om kopplingen mellan tillgång på livsmedel och ökningen av antalet människor. Maltheus ansåg att världen stod inför en överbefolkning och att detta skulle regleras av naturen själv om det gick för långt.
Tysken Oswald Spengler utkom år 1918-1922 med verket Der Untergang des Abendlandes (Västerlandets undergång) där han ville visa att civilisationer kunde växa, blomma ut och sedan vissna och kollapsa.
1952 hade befolkningen i världen ökat till ca 2,5 miljarder och vid den tiden gjorde man bedömningen att jordens befolkning år 2000 skulle vara ca tre miljarder. Bedömingen var kraftigt i underkant då det visade sig att jorden hade sex miljarder invånare år 2000. Nu beräknar US. Census Bureau att jorden år 2050 kanske har strax under tio miljarder invånare.
Aktuellt i samhällsdebatten år 2007 är de så kallade klimathoten, dvs det av FN påvisade faktum att människan har påverkat miljö så mycket att själva klimatet på jorden kommer att förändras starkt till förfång för människan själv.
Externa länkar till filmer i ämnet
Källor
- US Census Bureau
- Kunskapens bok, 1955.
- Numbers USA
- Nationalencyklopedin
- United Nations Framework Convention on Climate Change
