Agnefit

Från Metapedia
Hoppa till: navigering, sök
Kung Agne hängs på natten i ett träd. Platsen kallas Agnefit.

Agnefit, ibland stavat Agnafit, är en plats som nämns av isländska författare, bland annat Snorre Sturlasson. Platsen är inte helt klarlagd, men förefaller vara någonstans vid Mälarens utlopp och har därför ofta kommit att förknippas med vad som under 1200-talet kallas Stockholm, då omnämnt av Birger Jarl. Det fornisländska Agnafit innehåller ordet fit som tolkas som lågt och sankt strandparti.


Kung Agne

Skalden Sturlasson berättar om en kung Agne som bor på en plats som kommer att kallas Agnefit, beläget på östsidan av Tören väster om Stocksund. Boken Kung Agne och hans död på Agnefit av Birger Nerman refererar till Sturlasson som berättar om den mytomspunna platsen:

"Sveakonungen Agne, som är en stor härman, ger sig en sommar över till Finland, besegrar och dödar en hövding samt rövar dennes dotter. Hemkommen till Stocksund äktar han henne, men då Agne vid en fäst blivit drucken, hämnas den rövade bruden genom att låta hänga honom. Härvid spelar hans dyrbara guldhalssmycke någon roll. Platsen kallas sedan Agnefit."

[...]

"Som vi sett, uppger Snorre i kapitlet om Agne, att Agnefit är beläget på östsidan av Tören väster om Stocksund. Vi ha likaledes sett, att Historia Norwegiae direkt förklarar Agnefit vara identiskt med Stockholm — Agnafit, qui nunc Stokholmr dicitur1. Dessa uppgifter ge emellertid icke erforderlig klarhet över det närmare läget av Agnefit."

Olaf Svenske, kung över Svithiod

Öven Olaf Svenske har befunnit sig i Agnefit. Gustaf Nermans artikel Hvarest gräfde sig Olaf Haraldsson ut ur Mälaren? publicerad i Historisk Tidskrift 1893, sid 257-276, bygger på ett orginal skrivet på isländska:

"Men ned ifrån landet kom Olaf Svenske med så stor här, att det såg ut på alla stränder uppåt landet, som det vore en skog. Och var Olaf Digre med endast tre skepp där emellan ledungen och landthären, och tycktes Olaf Haraldssons följeslagare ej lätt att styra undan från den plats, dit de voro komna. Men Olaf Svenske, som styrde en så stor här, som där var samlad både till lands och sjös, tänker att den digre mannen då icke skulle komma undan. Men en låg strand, som heter Agnefit, gick fram på ena sidan utmed vattnet, och är det ett långt näs. Där hade Olaf Svenske själf sin fylking till motvärn på landet, och så mycket folk var på alla stränder, att ingenstädes var att vänta, att man kunde komma i land."

[...]

"Men Olaf Haraldsson var kommen mellan denna stora här. Då talade Olaf till sitt folk: tagen alla det råd, som I sen mig. göra. Sedan lät han draga upp seglen i topp, men vinden låg ned emot Agnafit. Och då seglen voro uppdragna på Olafs skepp, styr han mot Agnefit på Olaf Svenskes fylking; men vinden gick efter Olaf Haraldssons vilja."
Ostindiefararen Götheborg.jpg
Den här artikeln ingår
i ämnesportalen om
Nordisk historia

Källor