Brottsutvecklingen i Sverige

Från Metapedia
Hoppa till: navigering, sök
Kriminologi
Kriminologi
Biosocial kriminologi
Vapenlagsdebatten
Cinderella effect
Invandring och brottslighet
Invandring och brottslighet i andra länder
Ras och brottslighet
Ideologiskt motiverad brottslighet
Hatbrott
Brottsutvecklingen i Sverige
Sverige och våldtäkterna

Brottsutvecklingen i Sverige kan mätas med olika mått och kan variera för olika brottstyper. I synnerhet våldsbrotten har diskuterats. Vissa hävdar att våldsbrotten ökar dramatiskt medan andra bestrider detta. Beträffande andra brottstyper som organiserad brottslighet och skjutningar utomhus är det få som förnekar en kraftig ökning.

Kriminologi och ideologi

Det har hävdats att vissa svenska kriminologer av ideologiska skäl bestrider att brottsligheten skulle öka. Se artikeln om kriminologi.

Våldsbrott

Anmälda brott

Våldsbrott år 1975-2011 jämfört med befolkningsökningen. Data beträffande brottsligheten från BRÅs "Statistikdatabasen över anmälda brott".[1] Graf från Affes Statistik-blogg.
Sexualbrott år 1975-2011 jämfört med befolkningsökningen. Lagändringen år 2005 beträffande våldtäkt orsakade ingen förändring i den långsiktiga trenden för sexualbrott generellt. Data beträffande brottsligheten från BRÅs "Statistikdatabasen över anmälda brott".[1] Graf från Affes Statistik-blogg.
Misshandel år 1950-2009 jämfört med befolkningsökningen. Data beträffande den anmälda brottsligheten från BRÅ och Rättsstatistisk årsbok. Graf från Affes Statistik-blogg.

Antalet våldsbrott ökade med 329% eller från 27140 till 116423 per år under tidsperioden 1975-2011. Samtidigt ökade befolkningen bara med 16%.[1][2]

Lagen har ändrats beträffande våldtäkter vilket är en förklaring till ökningen för just dessa brott efter år 2005. Detta eftersom vad som tidigare skulle ha varit andra sexualbrott nu klassificeras som våldtäkt. Detta borde dock inte påverka det totala antalet sexualbrott för de brottstyper som kan ha påverkats av lagen. Dessa ökade med 873% under tidsperioden 1975-2011 eller från 1530 till 14886 per år.[1][3] Lagändringen kan inte förklara någonting av den långvariga och snabba ökningen av anmälda våldtäkter som inträffade innan år 2005.

Enligt FN-statistik från år 2008 var Sverige det land som hade näst högst antal anmälda våldtäkter per invånare. Endast Lesotho hade fler. Även jämfört med grannländerna i Norden var antalet flera gånger högre i Sverige.[4]

Anmälda gruppvåldtäkter ("våldtäkter med fler gärningspersoner") har uppskattats ha ökat från 116 fall år 1995 till 258 år 2004 och till 553 år 2006. Gällande andelar av alla våldtäkter skedde en ökning från 8% till 12% och 18%. Lagändring år 2005 kan ha påverkat ökningen under tidsperioden 2004-2006. Mot detta talar dock bland annat att andelen gruppvåldtäkter där grovt eller mycket grovt våld användes inte som förväntat minskade utan istället ökade.[5]

Under tidsperioden 1975-2008 ökade antalet rån utan skjutvapen med 263%,[1][6] antalet rån med skjutvapen med 480%,[1][7] och antalet butiksrån med 396%.[1][8] Offentlig särredovisad statistisk saknas om bilrån men en specialstudie av Brå år 2005 angav att dessa ökade under 1990-talet och 2000-talet till omkring 100 anmälningar år 2004.[9]

Ser man längre tillbaka ökade antalet rån under tidsperioden 1950-2009 med 4937% eller från 190 till 9570 rån per år. Befolkningen ökade med 33% under denna tidsperiod.[10]

Antalet fall av misshandel inklusive grova ökade med 1069% eller från 7382 till 86281 fall av misshandel per år under tidsperioden 1950-2009.[11]

Ökad anmälningsbenägenhet?

En förklaring till de ökade anmälningarna har angetts vara ökad anmälningsbenägenhet. En studie på Södersjukhuset undersökte dock anmälningsbenägenheten vid misshandel under tidsperioden 1998-2005 och fann istället att denna kraftigt minskat. Att man inte vill kontakta polisen kan bero på faktor som rädsla för repressalier, lång handläggningstid i rättsväsendet, att man vill hämnas själv, att man skäms för vad som hänt, eller för att man inte vill att föräldrarna ska få kännedom.[12]

En annan orsak till minskad anmälningsbenägenhet kan vara ökningen av kriminella gäng. Att det blir allt svårare att få människor att vittna kan också tala emot ökad anmälningsbenägenhet.[13]

År 2013 angav poliser i Söderort i Stockholm hos "vissa grupper av ungdomar" en allt råare attityd till och minskad anmälningsbenägenhet beträffande sexuellt tvång och våldtäkter. Brottstyperna som inte sällan begicks av flera personer (som gruppvåldtäkter) angavs samtidigt ha blivit mer vanliga.[14]

Det har även förekommit sexuella övergrepp och våldtäktsfall där offret inte velat anmäla förövaren därför att det är synd om honom då denne är flykting och konsekvensen av en anmälan kan leda till att förövaren utvisas från landet.[15][16]

Andra faktorer som kan minska anmälningsbenägenheten beträffande vissa grupper, brottstyper, och/eller områden är polishat, tilltagande kontroll av områden av kriminella gäng, systematiska bestraffningar av poliskontakter, undvikandebeteenden av poliser som är oroliga för angrepp eller för att bli anklagade för rasism och olika kulturell syn på vissa brottstyper och på polisanmälningar. Se Invandring och brottslighet: Falskt för höga eller för låga siffror.

En slags våldsbrott som kan ha ökat och kan involvera många är så kallat hedersvåld. Andelen som blir polisanmäld har angetts vara extremt låg.[17]

Till skillnad från i Sverige har i USA anmälningarna beträffande våldsbrott och även alla brott totalt minskat under flera decennier.[18] Detta kan anses tala emot att ökad anmälningsbenägenhet är något nytt generellt västerländskt kulturfenomen.

Unga brottslingar

Antalet 15-17-åringar som häktades tredubblades under perioden år 1998-2013. Chefsrådmannen vid Malmö tingsrätt började med ungdomsmål under tidigt 90-tal och sa år 2013 att "Situationen när jag började går över huvud taget inte att jämföra med läget i dag. De ungdomar som ställdes inför rätta då hade ofta begått relativt ordinära brott. I dag möter vi förhållandevis ofta ungdomar som begått allvarlig brottslighet. Framför allt handlar det om gaturån med allt grövre våldsinslag".[19]

Medan totala antalet brott där 15-17-åringar misstänktes bara sett en liten ökning hade antalet rån fördubblats, antalet brott mot narkotikalagen nästan femfaldigats, och antalet våldtäkter mer än åttafaldigats.[19]

En studie av ungdomar i åldern 15-19 som var födda 1965, 1975 och 1985 och som dömts för brott angav att andelen som blivit dömda för våldsbrott ökade från 2,5% till 4% bland männen och att det även skett en ökning bland kvinnorna. Beträffande brott mer generellt angavs det ha skett en minskning beträffande andelen män som dömts men en ökning beträffande andelen kvinnor. Minskningen hos männen förklarades med att vanliga brottstyper som trafikbrott och stölder hade minskat. Detta angavs kunna bero på att internet och mobiler minskade behovet av bilresor bland unga män och allt mer avancerade tekniska system gjort det allt svårare att begå exempelvis bilstölder och stölder av dyrare varor. Kvinnor begick framförallt snatterier.[20] Som nämns nedan i sektionen "Uppklaring av brott" har andelen av de polisanmälda brotten där någon blir dömd minskat mycket kraftigt vilket kan göra jämförelser baserade på dömda personer osäkra.

Akutmottagningar

Alla de 15 största akutmottagningarna angav år 2005 till Rapport att gatuvåld var ett växande problem som blivit vanligare och grövre. Våldet var inte begränsat till storstäderna.[21] Södersjukhuset undersökte i en studie våldet under åren 1998-2005. Utomhusvåldet blev allt grövre. Det var fler gängbrott och fler yngre offer och gärningsmän.[12] Sahlgrenska Universitetssjukhuset angav år 2010 kraftig ökade grova våldsskador under 2000-talet. Traumakoordinatorn angav att "Det är unga människor som är svårt skadade och utvecklingen har skett ganska snabbt. När man började med detta 2000/2001 var det ovanligt med allvarliga knivstick, men nu är det ju "vardagsmat" för oss...Det är en ganska skrämmande utveckling att man numera är van ta hand om de här patienterna".[22]

År 2013 visade siffror från Södersjukhuset att antalet personer som uppsökt akutmottagningen p.g.a. av gatuvåld hade minskat från 2000 personer år 2010 till 1500 personer 2012. Men de som drabbats hade utsatts för allt grövre våld och skador. År 2000 hade 7% blivit sparkade och år 2012 45%. Det hade blivit vanligare med våld av flera personer och att tillhyggen användes. Brottsoffren var också allt yngre och det hade blivit vanligare att flickor och kvinnor drabbades. Flickor angavs ha blivit mer våldsbenägna. När en flicka skadades av en annan flicka rördes det sig nästan alltid också om ett personrån.[23] Varför siffrorna angav att färre personer med milda skador från gatuvåld uppsökt Södersjukhusets akut är oklart. Möjliga förklaringar inkluderar dyrare patientavgifter och långa väntetider, att man väljer att inte uppge gatuvåld som orsak vid milda skador, och att man vänder sig till andra verksamheter som "lättakuter" vid milda skador.

Vidare har Södersjukhuset statistik påverkats av att vissa våldsskador i Stockholm under senare tid styrts till Karolinska Universitetssjukhuset.[24]

Inlagda patienter

Antalet personer som blev inlagda på sjukhus för våldsskador under tidsperioden 1974-2002 visade ingen uppgående trend i en studie från 2005.[25] Samma sak anges gälla beträffande utvecklingen fram till år 2010.[9] Dessa siffror tar dock inte hänsyn till skadornas allvarlighetsgrad.

I en undersökning från 2007 undersöktes de under tidsperioderna 1997–98 och 2003–04 i Stockholms läns inlagda patienternas våldsskador. Dessa bedömdes och graderades enligt två internationellt erkända poängsystem. Därmed kunde man jämföra skador av olika allvarlighetsgrad. De lindriga och moderata skadorna i slutenvården minskade mellan de två tidsperioderna medan de allvarligare skadorna ökade. Desto allvarligare skada desto större ökning.[26] Att sjukhusen skriver in färre personer med lindrigare skador och fler med grövre skador kan förklara att totala antalet inskrivna inte ändrades i den tidigare studien från år 2005. Att färre personer med lindrigare skador läggs in kan bero på bättre sjukvård eller besparingar.

Exempelvis brutna ben behandlades tidigare med sängläge i flera veckor medan man idag undviker att alls lägga in frakturer om dessa inte är komplicerade.[13] År 2013 angavs att antalet vårdplatser på sjukhus i Sverige halverats de senaste 20 åren. Sverige hade minst antal vårdplatser per invånare i västvärlden.[27]

Antalet skottskador i patientregistret (inlagda patienter) ökade från 46 år 2005 till 89 år 2011. Totala antalet skottskador är antagligen högre då en detaljstudie på akuten i Malmö fann 25 skottskador under år 2010 vilket var dubbelt så många som i patientregistret. En kommissarie vid Rikskriminalpolisens underrättelsesektion angav att skjutningar bland gängbrottslingar nu skedde mer öppet och risken ökat för att icke-kriminella skadas.[28] Den ovan nämnda studien från år 2005 angav att antalet inlagda skottskador i patientregistret år 1974-1984 låg på 22 skottskador per år.[25] Även vården av skottskador har förbättrats vilket beskrivs nedan i sektionen om "Dödligt våld". Om man tidigare var generösare med lägga in på sjukhus även milda skottskador så kan ökningen av antalet skottskador vara större än den som syns i patientregistret.

Dödligt våld

Antalet anmälda "Försök till mord eller dråp" ökade från 170 anmälningar år 1975 till 798 anmälningar år 2012 (+370%). Andelen som begicks med skjutvapen ökade från 22% till 27%.[1]

Antalet brottsoffer för försök till dödligt våld enligt fällande domar ökade från omkring 0,5 personer per 100 000 invånare åren 19861992 till 0,8 personer åren 20002006. BRÅ anser att detta kan bero på faktorer som att vad som tidigare klassificerades som grov misshandel numera klassificeras som försök till dödligt våld.[29]

Även det anmälda fullbordade dödliga våldet ökar kraftigt. Det Brottsförebyggande rådet (Brå) har dock genomfört undersökningar som anger att det dödliga våldet under perioden 1990-2008 istället minskar något om man tar bort felanmälningar. Detta innebär att felanmälningar skulle bli allt vanligare. 2/3 av anmälningarna hävdades år 2011 vara felanmälningar. Felanmälningarna kan vara dubbelanmälningar, försök istället för fullbordat dödligt våld, självmord, olyckor, alkohol- eller narkotikaförgiftning, brott som skett utomlands, naturlig död eller fall där det är "Oklart om dödligt våld föreligger ". BRÅ anser att minskningen efter borttagandet av felanmälningarna kan bero på faktorer som mindre spritkonsumtion och mindre dödligt våld mot barn p.g.a. exempelvis bättre vård av deprimerade mödrar.[30][29]

En förklaring till att det fullbordade dödliga våldet inte ökade trots ökningen av försöken är förbättrad sjukvård. Rättspatologen Jovan Rajs angav år 2000 att "Lasermannen sköt elva personer, varav en dog. På 30-talet skulle åtta eller nio ha avlidit, på 70-talet ungefär fem och i dag förmodligen ingen".[13]

I USA ökade den grova våldsbrottsligheten under flera decennier samtidigt som det dödligt våldet var oförändrat vilket förklarats av faktorer som framstegen inom den medicinska vården och de förbättrade sjuktransporterna. Det har hävdats att detta inte är fallet i Sverige baserat på utvecklingen beträffande variabler som antalet och andelen fall av dödlig våld som skett inomhus/utomhus eller innan vård anlänt/efter att vård anlänt. Detta är dock osäkra mått så länge man inte vet antalet fall som fick vård och därför överlevde. Exempelvis, att andelen och antalet avlidna som hade fått vård ökat är förenligt med bättre sjukvård om ökat antal våldsfall och snabbare kommunikationer och transporter orsakade en kraftig ökning av antalet och andelen personer som fått vård och därför överlevt. En mer direkt mätmetod är att titta på hur allvarliga skador de som avlidit i dödligt våld haft. En studie av detta i Stockholm för perioderna 1976–78, 1986–88, och 1996–98 fann att detta våld blev allt grövre.[31][29]

Vidare så har antalet utförda obduktioner minskat kraftigt. Fram till mitten av 1970-talet obducerades ungefär hälften av alla avlidna medan år 2013 detta bara skedde för 11% av de avlidna. Detta kan ha medfört att ett antal mord inte blivit avslöjade.[32] Det är också möjligt att polisen är sämre på att upptäcka vissa fall av dödligt våld om det gäller nya och/eller politiskt känsliga brottstyper. År 2008 angavs att under en ettårig tidsperiod "föll" 7 unga kvinnor från balkonger och avled eller skadades svårt. Det har angetts att i Mellanöstern är "fall" från balkong ett vanlig metod för att begå "hedersmord".[33] Se även Invandring och brottslighet: Falskt för höga eller för låga siffror. Brottsgruppen "dödligt våld" innehåller dessutom vissa mycket speciella brottstyper som inte behöver ha mycket att göra med andra sorters våldsbrott som "barmhärtighetsmord", spädbarnsmord av mödrar p.g.a. förlossningspsykos/förlossningsdepression och så kallade "utvidgade självmord".

I Sverige är det populärt att jämföra med Finland som anges ha ungefär dubbelt så stort antal fall av dödligt våld per invånare enligt en studie gällande åren 2003-2006. Detta anges ofta bero på en större, ökande och annorlunda alkoholkonsumtion i Finland. En annan möjligt förklaring skulle kunna vara att Finland inte är lika energisk som Sverige beträffande gallring av felanmälningar. I jämförelse med Sverige så var det dödligt våldet i Finland relativt vanligare i missbrukarkretsar och landsbygdsmiljö och ovanligare i samband med organiserad brottslighet, rån och stadsmiljö.[34][35] Se sektionen "Internationella brottsofferundersökningar" nedan som visat helt annorlunda resultat för andra brottstyper.

Dödligt våld i kriminella miljöer

En form av dödligt våld som ökade även efter den ovan nämnda utgallringen av Brå, förbättrad sjukvård och andra ovan nämnda faktorer är antalet fall av professionellt kriminellt dödligt våld. Dessa ökade enligt Brå från ungefär 5,7 fall per år under tidsperioden 1990-1996 till ungefär 10 fall per år under tidsperioden 2000-2008. Antalet fall som begicks med legala skjutvapen minskade medan antalet fall som begicks med illegala skjutvapen ökade under tidsperioden. Andelen skjutvapen ökade inom kategorin kriminella konflikter medan den minskade inom inom kategorin familje- eller partnervåld.[29]

I augusti 2013 angavs att de senaste 12 månaderna hade 46 personer förlorat livet i totalt 214 skjutningar. En polischef i Västra Götaland angav att "Totalt sett har vi under året en situation vad det gäller mord som vi aldrig har haft".[36]

Brå hävdade dock beträffande år 2013 att efter att man gallrat så var att antalet fall av dödligt våld inte ovanligt stort jämfört med den senaste tioårsperioden. Det hade dock skett anmärkningsvärda förändringar beträffande skjutvapen. År 2013 hade skjutvapen använts vid 30% av det dödliga våldet vilket var en ökning jämfört med år 2012 (25%), år 2011 (21%) och tidigare studier (17-18%). Det dödliga våldet i kriminella miljöer hade ökat och "de klassiska fyllekvartsmorden" hade minskat. Andelen dödligt våld som begicks med illegala vapen blev allt större.[37]

Mellan 2009 och 2019 dödades tolv personer i gänguppgörelser – utan att själva vara en del av konflikten.[38]

Skjutningar utomhus

År 2016 angav polisen att antalet skjutningar med dödlig utgång i kriminella miljöer ökat från 9 år 2010 till 32 år 2015 "Motiven är minst sagt varierande. – Det kan handla om allt från uppgörelser om narkotika till ren svartsjuka, och oförrätter som det enligt objektiv mening är obegripligt att man kan döda någon för, säger Mikael Rying, kriminolog på Noa. Det har också blivit svårare att utreda brotten, eftersom det ökade antalet mord gör att färre poliser kan avsättas till vart och ett av fallen. [...] Ofta kommer morden slag i slag, eftersom det rör sig om hämndmord. Det är också svårt att hitta någon som vill ge polisen upplysningar. [...] De flesta av morden inträffar i förorter, i så kallade utanförskapsområden. [...] Läget är akut. Vi vet att det skjuts i parti och minut. Människor som bor i de här områdena är livrädda, det är ett gigantiskt socialpolitiskt misslyckande som ingen verkar vilja ta i."[39]

I december 2017 angavs att det hittills i år hade skett 306 konstaterade skottlossningar. I samband med skjutningarna har 41 personer dött och 135 skadats. "En stor andel av skjutningarna är kopplade till konflikter mellan kriminella, som ofta bottnar i narkotikauppgörelser, rivalitet och hämndaktioner. Enligt polisen är både brottsoffer och gärningsmän framför allt unga personer, många födda på 1990-talet, och "svåra att motivera med sociala insatser". Skjutningarna är också mer omfattande och hänsynslösa än tidigare."[40]

En undersökning år 2017 av Dagens Nyheter kartlade 53 dömda och 47 misstänkta gärningsmän i utredningar gällande skottlossning på allmän plats sedan 2013. 90% hade minst en utlandsfödd förälder. Runt 80% hade sitt ursprung i Mellanöstern och norra Afrika. De flesta kom från Irak, Iran, Libanon, Turkiet, Somalia och Eritrea. Latinamerikaner förekommer bara i tre av fallen, personer från Balkan i fem och finländare inte i något. Endast 40 procent av männen kunde kopplas till organiserad brottslighet där det fanns pengar att tjäna. De flesta offer vid skjutningarna, både dödade och skadade, var utländska män. Mörkertalet var stort och att granskningen innefattade inte nedlagda fall med misstänkta som avförts från utredningen. "Det är ett faktum att fenomenet gatugäng och våld uppstår i vissa områden, och de flesta som bor där har utländskt påbrå, säger sociologen Amir Rostami vid Stockholms universitet till tidningen." En negativ samhällsutveckling i områden där många invandrare bodde angavs, samt att dessa områden mer och mer isolerades från det övriga svenska samhället.[41]

År 2018 skedde över 300 skjutningar med 45 döda och 135 skadade i utomhusmiljöer. 2017 dog 43 personer. 2016 och 2015 var antalet 28, och åren dessförinnan betydligt lägre. Många av skjutningarna har kopplingar till kriminella konflikter och utsatta områden. En majoritet av skjutningarna under 2018 skedde på allmän plats i tättbebyggt område, enligt polisen.[42]

År 2021 rapporterade Brå en undersökning som visade att Sverige från början av 2000-talet fram till 2017 hamnat från att legat bland de lägre till att ha näst flest skjutningar i Europa, endast Kroatien var värre. Det dödliga skjutvapenvåldet började att öka vid mitten av 00-talet i Sverige, och har fortsatt så sedan dess. Från och med 2013 tilltog ökningen och återspeglas då även i det dödliga våldet generellt. I de flesta andra länder i Europa har det dödliga våldet, både generellt och med skjutvapen, dock fortsatt att minska.[43]

I Augusti 2022 var antalet dödsskjutningar uppe i 42 stycken. Samtidigt sitter det misstänkta frihetsberövade i mindre än en fjärdedel av mordutredningarna.[44]

Svenska brottsofferundersökningar

En annan mätmetod är att slumpvis välja ut personer i befolkningen och fråga dessa om de utsatts för olika brott. Statistiska Centralbyråns Undersökning av levnadsförhållanden har genomförts sedan slutet av 1970-talet och innehåller frågor om utsatthet för olika brott. Den visade tidigare bara en svag ökning för våldsbrott som är större inom vissa kategorier som yrkesrelaterade brott, i synnerhet mot kvinnor. Det Brottsförebyggande rådets (Brå) mer detaljerade Nationella trygghetsundersökningen (NTU) anger resultat efter 2005 och visade tidigare ingen ökning hos "normalbefolkningen".[45][46] De senaste åren har det skett en kraftig försämring beträffande olika variabler vilket diskuteras i mer detalj i slutet av sektionen.

Ett problem med undersökningarna är det mer eller mindre hela tiden tilltagande bortfallet i undersökningarna. Det har angetts att 5% av befolkningen utsätts för hälften av brotten. Ett ökat bortfall av denna grupp kan således få stora effekter. Grupper som inte alls brukar delta i brottsofferundersökningar är exempelvis socialt utslagna personer, missbrukare, tungt kriminellt belastade personer, och illegala invandrare. Detta är problematiskt då dessa grupper antas vara särskilt utsatta för brott. En grupp med lågt deltagande är de med utomnordiska födelseland som i NTU 2012 hade ett deltagande på 45,7% jämfört med de med nordiskt födelseland vars deltagande var 72%. Bortfallet ökade totalt från 22,3% till 32,4% bara under tidsperioden 2005-2011 för NTU. Ökningen av bortfall skedde speciellt bland unga. Möjliga orsaker inkluderar uttröttning p.g.a. allt fler undersökningar, ökad möjlighet att välja bort oönskade samtal via telefonsvarare och nummerpresentation, ökad uppmärksamhet på integritetsfrågor som FRA-lagen, tidsbrist, och minskat medborgerligt engagemang.[46][47][48][49][13] Beträffande sistnämnda faktor kan också nämnas att ökad kulturell/etnisk heterogenitet som i Sverige har angetts minska det social kapitalet och solidariteten inom samhället.[50]

Brå försöker kompensera för bortfallet i NTU genom exempelvis olika justeringar (viktningar) av olika grupper svarsresultat så att svarsresultaten från grupper med större bortfall viktas högre. Om viktningarna är korrekta är osäkert och undersökningarnas oviktade rådata är inte offentliggjorda. Vidare så är någon sådan justering inte möjlig för de grupper som inte svarar alls varför Brå inte hävdar att resultaten är representativa för hela Sveriges befolkning utan endast för "normalbefolkningen" (vilket är en distinktion som sällan anges när brottsofferundersökningar citeras av exempelvis politiker). Även för de grupper som svarar finns problem även om Brå på olika sätt försöker minska dessa. Ett är lägre benägenhet att berätta om vissa sorters känsliga brott som vålds- och sexualbrott och i synnerhet i en telefonintervju vilket är NTUs huvudsakliga metod. Vidare finns risk för att man ger "socialt önskvärda" svar (jämför med Bradley-effekten). Resultaten också mer osäkra för mer ovanliga brott (som många grova brott).[48]

Ett annat möjligt problem är att brottsofferundersökningarnas design gör att man kan missa att våldet blivit grövre. För att avgöra detta har undersökningarna ofta en fråga om personen uppsökt vård p.g.a. våld. Detta förfarande kan dock missa att denna grupp kan ha utsatts för grövre medelvåld och resultaten kan påverkas av faktorer som de kraftigt ökande patientavgifterna för vårdbesök. På 70-talet var patientavgiften 7 kronor ("7-kronorsreformen").

För vissa brottstyper frågar NTU även om brotten polisanmäls. För vissa av våldsbrottstyperna anges en ökad anmälningsbenägenhet mätt som procentandelen av uppgivna brott som polisanmäls. Om det tilltagande bortfallet i brottsofferundersökningarna tenderar att inträffa just för de personer som inte polisanmäler brott kan den angivna ökningen vara missvisande. Även om den angivna ökningen är korrekt är denna exempelvis för misshandel för liten för att vara någon huvudsaklig förklaring till de kraftigt ökande polisanmälningarna under tidsperioden 2005-2011. I synnerhet som andelen som blivit misshandlat samtidigt påstås ha minskat något under denna tidsperiod enligt NTU.[48][1] Se sektionen "Ökad anmälningsbenägenhet?" ovan beträffande att andra källor angett kraftigt minskad anmälningsbenägenhet för misshandel under en tidigare tidsperiod samtidigt som de polisanmälda misshandelsfallen ökade.

Beträffande personrån anger Brå att det baserat på NTU så borde det ha polisanmälts 35 000 personrån per år under tidsperioden 2008–2010. Det är nästan fem gånger så många personrån som faktiskt polisanmäldes per år. Brå kallar dessa siffror för "något motstridiga". Möjlig förklaringar till skillnaden anges vara felrapportering i NTU p.g.a. att personer felaktigt tror att man polisanmält brott, att personer felaktigt rapporterar brott som i själva verkat inträffat under tidigare år, att personer ljuger medvetet eftersom det är socialt önskvärt att ange att man polisanmält om man blivit utsatt för brott, och att det man polisanmält inte klassificerades som personrån av rättsväsendet.[9] Den stora skillnaden och de angivna förklaringarna kan möjligen anses bidra till att resultaten från NTU bör betraktas med viss skepsis.

Nationella trygghetsundersökningen 2016 angav att bland kvinnorna hade andelen som kände ganska, eller mycket stor otrygghet ökat under det senaste året från 25 till 31 procent. Andelen av kvinnor som utsatts för sexualbrott hade ökat från 1,4 till 3 procent.[51]

Nationella trygghetsundersökningen 2017 angav att andelen av kvinnor som utsatts för sexualbrott hade ökat till 4,1 procent. I åldern 16-24 år uppgav 14 procent att de utsatts för sexualbrott, jämfört med 9 procent 2015. Av alla tillfrågade uppgav 15,6 procent att de i fjol drabbades av något eller några av brotten misshandel, hot, sexualbrott, personrån, bedrägeri eller trakasserier. Detta var den högsta nivån sedan mätningarna inleddes 2006.[52] Under de senaste åren hade oro för brottsligheten i samhället ökat och förtroendet för polis och rättsväsendet minskat.[53]

Internationella brottsofferundersökningar

Internationella brottsofferundersökningar som inkluderat Sverige har gett annorlunda resultat än de inhemska. En rapport beträffande resultaten från "Criminal Victimisation in International Perspective" och "European Survey on Crime and Safety" angav andelar av befolkningen i olika länder som angav sig ha blivit utsatta för tre olika slags våldsbrott ("contact crimes"). Första gången en undersökning gjordes i Sverige år 1991 var Sverige det land som hade lägst andel "sexual assaults". Den senaste undersökningen gjordes år 2003-2004 och då hade andelen ökat med 160% och Sverige hade den näst högsta andelen i Europa. Sverige var även det land som år 1991 hade minst andel rån ("robbery"). År 2003-2004 hade andelen ökat med 266% och Sverige var bland de europeiska länder med högst andel. Misshandel och hot ("assaults & threats") ökade med 30%. Sverige hade år 2003-2004 högre andelar än alla nordiska grannländer beträffande alla tre brottstyper. Under samma tidsperiod (1991-2003/2004) sjönk andelarna för alla tre brottstyper mycket kraftigt i Finland (-73%, -70%, -50%).[54]

Organiserad brottslighet

I mitten av 1990-talet fanns i Sverige endast en handfull kriminella gäng och nätverk. År 2007 hade verksamheterna ökat till ett 40-tal gäng/nätverk som i vissa fall hade 100-tals medlemmar. Organisationerna fanns nu inte bara i storstäderna utan över hela landet. De sysslade med bland annat narkotikahandel, smuggling, vapenhandel, utpressning, värdetransportrån och beskyddarverksamhet. Brottsoffer och vittnen skrämdes så att de inte vågade samverka med rättsväsendet. Fängelsestraff kunde utnyttjas till att rekrytera nya medlemmar på fängelserna.[55]

Rikskriminalpolisen angav år 2009 att antalet medlemmar i kriminella nätverk ökade liksom antalet nätverk. Även mindre städer påverkades allt mer. Både MC-gäng och förortsgäng växte. Vissa grupperingar hade blivit mer sofistikerade med ökad ekonomisk brottslighet och involvering i företag. Det hade skett en ökning av hot och våld mot myndighetspersoner. Rikskriminalpolisen angav vidare att detta kunde vara "systemhotande" då det fanns risk för att både åklagare och poliser blev mindre benägna att ingripa mot organiserad brottslighet. Risken för korruption och mutor hade ökat från vissa grupper genom tillgång till större ekonomiska resurser. De ökande ekonomiska resurserna hade bidrag till ökade affärsuppgörelser mellan kriminella och vanliga företag och kriminella hade numera tillträde till sociala sammanhang som de tidigare varit uteslutna från.[56][57]

Rikskriminalpolisen angav år 2012 att den organiserade brottslighetens verksamhet inkluderade brottstyper som beskyddarverksamhet, utpressning, människosmuggling, människohandel, narkotikasmuggling, smuggling av varor med höga punktskatter, metallstölder, transportstölder, dieselstölder, bostadsinbrott, värdetransportrån, rån av värdeväskor, åldringsbrott, vapensmuggling, avfallssmuggling, skimning, artskyddsbrott, penningtvätt, och häleri. Många av brottstyperna hade blivit vanligare. Några mindre vanliga p.g.a. teknisk utveckling som skimning av kort. Hot, trakasserier och våld mot vittnen och målsägare användes i stora delar av landet och omfattningen var betydande. Andra personer utsattes också för otillåten påverkan. Även korruption och korruptionsförsök förekom exempelvis gällande tjänstemän som beviljar tillstånd. Gängens beväpning hade ökat. De kriminella hade blivit allt mer intresserade av att rekrytera eller placera ut insiders som kan bidra med information eller makt vilket gör att brott kan utföras eller brottsbekämpning förhindras. Territoriella gäng hade i varierande grad tagit kontroll över vissa lokala områden och parallella samhällsstrukturerna utvecklats. I sådana områden fanns risk för tillvänjning till och normalisering av våldet och att få brott anmäls p.g.a. rädsla.[58]

I rapporten skrevs att "De etniska nätverken inom den organiserade brottsligheten samt territoriella nätverk bedöms utgöra ett allvarligt samhällshot. Bedömningen grundar sig i det allt större inflytande nätverken har i samhället på flera olika plan; tryggheten i bostadsområdena påverkas negativt, de använder sig av sitt kända våldskapital i möten med allmänheten och olika samhällsfunktioner och barn som växer upp i dessa miljöer riskerar att involveras i kriminalitet. Denna typ av infasning av barn in i den organiserade brottsligheten är mycket svår att förebygga ur Polisens perspektiv."[58]

År 2011 angavs att många variabler visade på en negativ utveckling. Grupprelaterad våldsbrottslighet, antal grupperingar, antal gängmedlemmar, antal skjutningar på allmän plats, antal falla av hot mot vittnen och brottsoffer, och antal fall av utpressning angavs alla öka. Nästan nio av tio fängelsedömda gängmedlemmar återföll i brott. Den illegala ekonomin och narkotikamarknaden angavs ha blivit större. Kriminella angavs lockas till Sverige för att begå brott p.g.a. av relativt låga straff och begränsat samarbete mellan myndigheter.[59]

Rikspolischefen och chefen för Rikskriminalpolisen skrev år 2012 i en debattartikel att "Polisens underrättelsetjänst utför i dag ett omfattande analysarbete för att kartlägga den grova organiserade brottsligheten. Slutsatserna kan inte redovisas statistiskt eller i detalj, men helhetsbilden är tydlig: Den grova organiserade brottsligheten ökar. Det är ett allvarligt läge... ...polisen kommer aldrig ensam kunna vinna kampen mot den grova organiserade brottsligheten."[60]

År 2013 angavs det finnas en "överetablering" av den organiserade brottsligheten i storstäderna p.g.a. allt fler gäng och gängkriminella. Detta skapade konflikter och spridning till mindre orter och glesbygd. Endast fyra län angavs sakna kriminella gäng. Hur många gängmedlemmar som fanns var osäkert men tidigare uppskattningar hade hamnat på ungefär 4000 personer.[61]

År 2014 uppskattades det finnas 200-300 yrkeskriminella under 30 års ålder i Tensta och Rinkeby som livnärde sig på brottslighet och "stör ut ett helt samhälle". Man ägnade sig åt bostadsinbrott, personrån, narkotikahandel, hot mot vittnen, utpressning och gjorde det svårt för företag att etablera sig i området. En polis angav att "Det finns inga normala samhällsfunktioner kvar i området". Vidare angavs att "Det är inte som i Södertälje med en hierarkiskt styrd organisation som infiltrerar samhällsfunktioner. Det här är mer löst sammansatta gäng eller konstellationer." Polisen tänkte tredubbla sin insats i området genom att ta resurser från andra områden.[62][63]

Samma år angavs beträffande Angered i Göteborg att många unga killar ägnade sig på heltid med kriminalitet. Lokala ligor hade total makt i vissa områden, hotade och terroriserade lokalbefolkningen, skippade egen rättvisa i parallella rättssystem, var tungt beväpnade och ägnade sig åt öppen narkotikahandel.[64]

Senare samma år listade polisen i en rapport en rad områden i 22 svenska städer där kriminella gäng på olika sätt kontrollerade eller påverkade livet för de boende. Verksamheten inkluderade "öppen narkotikahantering, kriminella uppgörelser som yttrar sig i grova våldsyttringar på allmän plats, olika former av utpressning och otillåten påverkan samt utåtagerande missnöje mot samhället". Vidare kunde de boende skrämmas från att kontakta polisen eller upp som vittnen. Den organiserade brottsligheten kunde finansiera sin verksamhet med genom utpressning av lokala restauranger och butiker och genom att tvinga dem sälja smuggelgods. Polisen angav sig i flera fall "inte kunnat fullgöra sin uppgift" p.g.a. de kriminellas kontroll. I flera fall genomförde gängen egna "fordonskontroller" i syfte att avslöja civilklädda poliser. "Parallellsamhällen" angavs växa fram där de kriminella styrde, upprättade regler och t.o.m. höll "rättegångar" mot de som ansågs bryta mot reglerna.[65]

År 2017 angav en rapport att det fanns 61 "utsatta” områden i vilka det fanns 5 000 kriminella och 200 kriminella nätverk. Situationen riskerade att försämras i framtiden.[66]

År 2018 uteslöt inte statsminister Stefan Löfven att sätta in militär mot gängkriminaliteten som ett hjälpmedel till polisen.[67]

Utpressning och ocker mot företag

Polisanmälningar gällande utpressning och ocker mot företag hade under en tjugoårsperiod femfaldigats från 500 till 2500 om året enligt en rapport år 2012. Den organiserade brottsligheten angavs ligga bakom ökningen. Mörkertalet troddes vara stort. Mest utsatta vara byggbranschen, restaurangbranschen, och butiker. Den säkerhetsansvariga inom arbetsgivarorganisation Svenskt näringsliv menade att den organiserade brottsligheten hotade att slå sönder den fria konkurrensen.[68]

Ekonomisk brottslighet

År 2012 angavs att allt fler kriminella ägnade sig åt ekonomisk brottslighet med hjälp av företag. Inkassoföretag kan ägas av eller använda kriminella med rykte för våldsanvändning. Företag används till olika bedrägeribrott såsom investeringsbedrägeri, fusk med lönegarantier och lönebidrag, falska arbetsgivarintyg, bluffakturor, ROT-avdragsbedrägerier och bidragsbrott. Företagen nyttjas även för olika former av bokföringsbrott och penningtvätt.[58]

Grovt kriminella angavs år 2012 allt oftare förekomma i stora ekobrottshärvor och bedrägerier. Uppläggen var ofta "klassiska, med svarta pengar, bluffakturor och svart arbetskraft inom bland annat bygg, städ och restaurangbranschen". Ärliga företag riskerade att bli utsatta för snedvriden konkurrens från kriminella företag. Ekonomisk brottslighet angavs vara mer riskfritt och ge lägre straff. Trots att polisen återkommande hittade kände kriminella namn i utredningar var det ofta bara "målvakter" som blev straffade. Kriminella sålde även färdiga koncept till varandra vilket gjorde att även före detta rånare och knarklangare kunde börja utföra ekobrott. De kriminella angavs komma från alla kända kriminella gång som förekom i Sverige. Den ekonomiska brottsligheten kunde kombineras med annan brottslighet som droghandel och våldsbrott. Staten beräknades förlora 70 miljarder årligen på skattebortfall från ekonomisk brottslighet. Antalet anmälda brott hade ökat från 12000 år 2007 till 34000 år 2011. Antalet bedrägerier hade ökat från från 80000 tusen till 126000.[69]

Kriminalvården

Kriminalvården har angett att allt fler av de intagna tillhör kriminella grupperingar. Hoten mot kriminalvårdens personal anges ha ökat.[56][57]

Andra brottstyper

Ideologiskt motiverad brottslighet

Ideologiskt motiverad brottslighet syftar på brottslighet där gärningspersonens eller gärningspersonernas ideologi är ett motiv. Ideologin kan vara politisk men även religiös eller kulturell. En mycket stor andel av dessa brott i Sverige har uppstått eller återuppstått under senare tid.

Ett undantag från den ovan nämnda trenden med kraftig ökande polisanmälningar för våldsbrott är polisanmälningar för våldsbrott som anses vara "vit makt-ideologiskt motiverade hatbrott". Dessa har istället under senare år kraftigt minskat.[70]

Hot, kränkningsbrott och frihetsbrott

Hot, kränkningsbrott och frihetsbrott inkluderar en mängd olika brottstyper men de absolut vanligaste är olaga hot och ofredande. Polisanmälningarna ökade med 706% under tidsperioden 1975-2010.[1][71]

"Bötning"

Se även artikeln: Bötning

"Bötning" syftar på att brottsoffret tvingas betala (pengar, sak, eller sexuell handling) eller begå brott som straff eller ersättning för någon ofta trivial eller påhittad förseelse. Brottsoffren och gärningspersonerna är ofta unga och ofta rör det sig om en grupp som ger sig på ett ensamt brottsoffer. Brottstypen har rubricerats som utpressning, rån, olaga hot, eller bedrägeri. I vissa falla är motivet framförallt att kränka eller mobba brottsoffret. En undersökning år 2007 bland 40000 ungdomar på Lunarstorm fann att 40% av de som svarade angav att de kände till någon som blivit drabbad och att strax under 10% angav att de hade personliga erfarenheter. "Bötning" var vanligast i Skåne. År 2013 angav en forskare på Brå att "Bötning bland ungdomar fanns inte alls för tio år sedan. Då gjordes det bara inom kriminella miljöer". Beteendet har beskrivits som en kopia etablerade kriminellas utpressning. Totala antalet fall av anmäld utpressning ökade från 699 år 2000 till 2 502 år 2010.[72][73][74]

Våldsamma upplopp

Se sektionen våldsamma upplopp och hot/våld mot polis och räddningstjänst i artikeln om invandring och brottslighet.

Anlagda bränder

År 2012 angavs Sverige vara "i särklass världsledande på bränder i skolor och förskolor." Inget annat land angavs komma i närheten av Sverige. Bränderna och förebyggande åtgärder kostade stora resurser och orsakade problem för skolundervisningen. Även om trenden hade varit något nedgående de senaste åren så hade antalet bränder mer än fördubblats på 10 års sikt.[75]

År 2014 angavs det inträffa ungefär 500 skolbränder per år i Sverige. Minst 40-50% var anlagda och siffran kunde vara mycket större p.g.a. mörkertalet. Kostnaderna för skolbränder var större för Sverige än för hela USA. I en undersökning gällande elever i årskurs nio angav 5% att man satt eld på något värdefullt som en bil, lada, byggnad, skog och detta bara under de senaste 12 månaderna. Merparten av dessa personer hade dessutom begått andra brott. I Malmö hade antalet skolbränder ökat med 215% mellan åren 1998 och 2009. Styrelsen för svensk brandforskning angav att svenska byggstandarderna borde ändras och andra åtgärder införas. Fria Tider skrev att detta inkluderade brandsäkra metallfasader, skottsäkra pansarglass, kameraövervakning och vakter. "I Stockholm byggdes en ny förskola som ersättning för en nedbränd skola enligt denna modell. Skolan, som liknar en bunker, har metallfasader och metalltak, höga stängsel med kraschsäker grind, kameror och strålkastare runt byggnaden. Lekområdet byggdes som en liten uteplats i mitten så barn inte utsätts för skottlossning."[76]

Antalet anlagda bilbränder var år 2014 sex gånger högre än år 1996 eller en ökning från 219 bilbränder till 1276 bilbränder.[77]

Brottstypen mordbrand är trots namnet anlagd brand som innebär fara för annans liv eller hälsa eller för omfattande förstörelse av annans egendom. Kriminella har generellt låg IQ (se artikeln om IQ). Mordbrand var dock i en svensk studie av mordbrännare som genomgått en rättspsykiatrisk undersökning associerat med en ovanligt hög frekvens av inlärningssvårigheter även jämfört med andra kriminella. I en finsk studie var mordbrand den enskilt vanligaste brottstypen bland personer med intellektuellt handikapp som genomgått en rättspsykiatrisk undersökning.[78][79] Om den ökande frekvensen anlagda bränder har något samband med exempelvis den stora ökningen av antalet barn i särskola i Sverige är oklart.[80]

Inbrott

Anmälda villainbrott ökade med +76% under perioden 2005-2015. År 2015 var antalet 14 700 stycken. Motsvarande för lägenhetsinbrott var +52% och 8040 stycken.[81]Gärningspersonerna angavs numera ofta söka upp sina offer systematiskt med hjälp av datorsökningar så att man exempelvis inriktade sig på egenföretagare eller personer med en viss kulturell bakgrund. De anmälda villainbrotten har under de senaste tio åren också fått en alltmer säsongsbetonad prägel. Försäkringsbolagens utbetalningar hade ökat varje år sedan år 2006. Branschorganisationen Svensk försäkring angav att "vi tror att det kan vara ett annat klientel som är inbrottstjuvar idag än som har varit det traditionellt".[82]

Bil-, båt- och cykelstölder

Bilstölder i allmänhet har minskat vilket förklarats med att förbättrad teknik gjort det svårt att stjäla nyare bilar. Stölder av lyxbilar har dock ökat och angetts utföras av tekniskt mycket kunniga internationella ligor med avancerad utrustning.[83] Välorganiserade internationella ligor har även angetts ofta ligga bakom stölder av båtmotorer som ökat.[84] Verksamhet av ligor har angetts vara en möjlig förklaring till en kraftig ökning av cykelstölder.[85]

Bensinstölder

År 2014 angavs att nästan 7 700 stölder av drivmedel (ej inkluderade diesel) polisanmälts till och med juni. Detta var drygt 2 000 fler än samma period förra året vilket motsvarade en ökning på +36%. Stölderna riskerade att medföra att bensinmackarna endast accepterade förskottsbetalning.[86]

Fickstölder

Under 2015 anmäldes 52 200 fickstölder. Det är en minskning med 2 procent jämfört med året innan (–1 190 brott). Antalet anmälda fickstölder låg på en relativt jämn nivå från 2006 fram till 2010 för att därefter öka, och det anmäldes 31 procent fler fickstölder 2015 jämfört med 2006.[81]

Skadegörelsebrott

År 2015 anmäldes 195 000 skadegörelsebrott, vilket är 29 procent fler brott än föregående år. Klotterbrotten (klotter mot kollektivtrafik och övrigt klotter) står för merparten av ökningen. Utvecklingen av de anmälda skadegörelsebrotten har varierat över den senaste tioårsperioden. Sedan 2006 har antalet anmälda brott ökat med 32 procent.[81]

Knivdåd

Andelen människor i Sverige som söker vård för knivskador har ökat från 624 personer 2012 till 923 personer 2019.[87]

Narkotikabrott

Användning och innehav av olaglig narkotika är i sig brottsligt och kan finansieras genom brottslig verksamhet som inbrott. Användandet finansierar verksamhet som narkotikasmuggling och narkotikaförsäljning. Kontroll över narkotikamarknader kan vara en viktig orsak till konflikter inom den organiserade brottsligheten.

Det moderna narkotikamissbruket etablerades i Sverige i slutet av 1960-talet. Enligt kartläggningar och uppskattningar var antalet tunga narkotikamissbrukare (injicerat narkotika de senaste 12 månaderna eller använt annan narkotika dagligen/så gott som dagligen de senaste 4 veckorna) år 1967 6 000 personer, år 1979 15 000 personer, år 1992 19 000 personer, år 1998 26 000 personer och år 2007 30 000 personer. En tydlig ökning av det tunga narkotikamissbruket skedde under 1990-talet och flertalet indikatorer talar för att en försämring skedde även under 2000-talet. Antalet misstänkta för narkotikabrott och antalet beslag av narkotika ökade med 300% under perioden 1987-2009 vilket dock delvis kan spegla ökade polisinsatser. Under tidsperioden 1988–2010 sjönk de inflationsjusterade priserna på narkotika mycket kraftigt vilket tyder på att även tillgängligheten ökat.[88]

År 2014 talade polisen om en "heroinepidemi" i Stockholm. Missbrukarna blev fler och yngre, priserna dumpades, nya och mindre "pundiga" sätt att inta heroin hade utvecklats och säljarna blev allt mer offensiva. Antalet beslag hade flerdubblats och antalet dödsfall hade fördubblats på tre års tid. Situationen förväntades förvärras. Vidare angavs Sverige ha börjat användas som transitland för smuggling vidare till andra länder. Det angavs även att att allt fler missbrukare från Schengenområdet och forna öststater börjat resa till Stockholm för att köpa heroin.[89]

Brott relaterade till minskade gränskontroller efter EU-inträdet

Efter att Sverige gick med i EU och Schengensamarbetet har gränskontrollerna och Sveriges möjlighet att utestänga oönskade varor och personer kraftigt minskat. Detta har underlättat verksamheter som varusmuggling, människosmuggling och och inresande av "kringresande i brott".

Otillåten påverkan på myndigheter och korruption

Enkätundersökningar år 2008 och 2011 till kommunala politiker och tjänstemän angav ökad upplevd korruption. Vidare angav år 2008 6% av kommunala tjänstemän att man någon gång erbjudits pengar eller annan förmån. År 2011 var motsvarande siffra 12%. Den upplevda korruptionen varierade kraftigt inom olika verksamhetssektorer.[90]

Säpo varnade år 2012 för ökad otillåten påverkan på myndigheter inklusive hot, våld, och korruption. Detta riktades framförallt mot personer vid polismyndigheterna, Tullverket, Åklagarmyndigheten och Skatteverket. Under en tvåårsperiod konstaterades eller misstänktes 341 fall av otillåten påverkan inklusive 114 fall av korruption. Detta inkluderade att ha lämnat ut information från register eller om efterlysningar och att varna kriminella före tillslag. Korruptionen rörde sig oftast om att man kontaktade kriminella bekanta snarare än om mutor. Säpo var orolig för effekterna på samhällsmoralen, förtroendet för rättsväsendet, och passivitet vid beslutsfattande och beslutsverkställande.[91][92]

Även om Sverige jämfört med andra EU-länder ännu klarade sig relativt bra med avseende på korruption enligt en rapport år 2014 så angav 18% av svenska medborgare att de kände någon som tagit emot en muta vilket var högre en EU-genomsnittet på 12%.[93]

År 2014 angavs i förväg uppgjorda matcher vara en i Sverige ny och allt vanligare form av brottslighet med kopplingar till grov organiserad brottslighet.[94]

Specifika verksamheter

Akutmottagningar

I en undersökning år 2012 angav alla femton tillfrågade sjukhus att hot och våld hade ökat mot akutmottagningarnas personal. Hot och våld angavs numera vara vardag för sjuksköterskor. Detta hade orsakat åtgärder som ombyggnader, förstärkta dörrar och fönster, slussar, väktare, övervakningskameror, knappar för nödlåsning av dörrar, genomtänkta flyktväggar, överfallslarm, kurser i självförsvar, och inköp av sköldar liknande polisens. Även införande av metalldetektorer diskuterades.[95][96][97][98]

År 2013 angav Södertälje sjukhus att ordningsvakternas ingripanden ökat med 40% på två år och dessa tvingades ingripa varje dag. "De flesta tillsägelser gäller anhöriga som vill att deras nära ska få omedelbar behandling före andra." Antalet anhöriga som får följa med in på akuten hade begränsats till två. Personalen angav bara förnamn på sina namnskyltar. Hälften av personalen hade utsatts för hot eller våld de senaste tolv månaderna. Samtidigt som sjukhuset gick 20 miljoner back ökade kostnaderna för säkerhet med 3 miljoner.[99] På Centrallasarettet i Växjö menar man att hot från patienter och anhöriga är ett växande problem som nu inträffar mer eller mindre varje vecka.[100]

Badhus

Badhuset Aq-va-kul i Malmö stängdes tillfälligt år 2013 efter att ungdomsgäng upprepade gånger bråkat, slagit sönder inredning, hotat badgäster och personal, och slutligen skräpat ner en bassäng med glassplitter. Väktarbevakning infördes därefter under helgerna. Väktare och polis har tidigare fått tillkallats för att avlägsna badgäster. Exempel på enskilda allvarliga händelser inkluderade att en man förgrep sig på en 13-årig flicka och att två pojkar krossat käken på en tredje. Personalen hade utbildats i självförsvar. Besöksantalet hade kraftig minskat. Fria Tider skrev att man redan år 2003 tvingades införskaffa "inglasad receptionsdisk, högre passergrindar och övervakningskameror. Man anställde också en arabisktalande ”badvärd” för att komma tillrätta med säkerhetsproblemen."[101][102] År 2013 förbjöd skyddsombudet på vaktbolaget ordningsvakterna att arbeta ensamma på helger och under skollov eller att ingripa ensamma under andra tider. Detta med "bedömningen enligt arbetsmiljölagen. Då råder det alltså fara för liv och hälsa".[103]

Badhuset Husbybadet angavs år 2011 ha haft återkommande problem med sexövergrepp och våldtäkter inklusive en gruppvåldtäkt år 2006 och sexövergreppet på en 11-årig flicka, Husbybadet i Stockholm den 20 februari 2011. Badhuset införde rutiner för liknande händelser, fick ett direktnummer till och en kontaktperson hos polisen, och civilklädd polis var periodvis närvarande i badhuset.[104]

År 2014 ville badhuset Sydpoolen i Södertälje utöka kamerabevakningen till sammanlagt 25 kameror för ökad trygghet för personal och kunder efter att det skett 33 anmälda brott under en tremånadersperiod inklusive inbrott i skåp, andra stölder, klotter, ofredande och sexuellt ofredande av minderåriga. Det angavs även finnas ett stort mörkertal efter att många blivit hotade. Hot mot personalen angavs ske dagligen och en i personalen hade nyligen blivit misshandlad efter att ha tillrättavisat stökiga gäster.[105]

Bibliotek

År 2005 anlitades väktare vid biblioteket i Eslöv i Skåne efter att personer i åldern 16-17 misshandlat och slagit ner en anställd och en besökare som försökt ingripa mot stök.[106] Flera bibliotek i Malmö angavs år 2009 ha anlitat väktare p.g.a. av stök.[107] Biblioteket i Bredängen i sydvästra Stockholm hade år 2010 problem med med ungdomar hade trakasserat personal och besökare, en väktare hade anlitats, och polisen hade flera gånger fått tillkallats. Personalen hade varit sjukskrivna i perioder för stressrelaterade problem som högt blodtryck, depression, och sömnproblem. Biblioteket stängdes tillfälligt efter att ett 20-tal personer i 15-årsåldern attackerade en besökare som försökte få tyst på stök med spottning, böcker, och stolar. Ingen i personalen ville återvända till arbetet.[108] En väktare blev år 2012 skadad i samband med ett bråk med ett tonårsgäng på stadsbiblioteket i Landskrona. Sedan sommaren hade väktare i princip alltid funnits på biblioteket på kvällstid. En polis angav att gänget bestående av 13- till 16-åringar var väl kända av polisen och "De går inte till biblioteket för att låna böcker, de är där bara för att stöka och störa.[109] Ett bibliotek i Göteborg tvingades år 2014 stänga på kvällstid då biblioteket terroriserats av ett "ungdomsgäng" i åldern 17 och 25 år. Säkerheten för personal och besökare ansågs inte kunna garanteras. "De har mer eller mindre tagit över lokalen och det har gjort att vi förlorat många besökare. Vi har haft många barn som kommer hit själva eller ungdomar som pluggar här men de har blivit bortskrämda. Föräldrar har ibland förbjudit sina barn att gå till biblioteket på grund av att de inte känner sig trygga".[110]

Biografer

År 2013 började biograferna i Malmö efter ökat stök göra "riskbedömningar" för att bedöma hur pass stökig publiken kan tänkas bli baserat på aktuell film. Detta för att avgöra hur många vakter och extra personal som ska tas in för att undvika bråk och stök.[111]

Handel

År 2018 angavs brott kosta svensk handel 22 miljarder per år. Detta var lika mycket som hela polisens årliga budget. Det handlade bland annat om tiggare som stal och "ungdomsgäng" som hotade och trakasserade personalen. Ligor från andra länder tog sig långa vägar för att begå brott i Sverige, eftersom riskerna var så små.[112]

Kollektivtrafik

En rapport från år 2006 av Svenska Lokaltrafikföreningen och Bussbranschens Riksförbund angav ökat våld och hot mot personal och resenärer inom kollektivtrafiken. Detta gällde både storstäder och landsort. Även ökad förekomst av tillmälen och skadegörelse angavs. Stenkastning mot bussar hade flera gånger orsakat att trafiken ställts in. Motåtgärder inkluderade mindre kontanthantering, kameraövervakning, borttagande av buskar vid och bättre belysning av hållplatser, återkommande utbildningar, överfallslarm, och "trygghetsvärdar" på vissa linjer.[113]

Anmälningar till Arbetsmiljöverket från busschaufförer i Stockholms län ökade från 47 fall år 2011 till 144 fall 2012. Det rörde sig främst om hot och stenkastning men även bländning med laserpekare, spottning, inkastning av tänd fyrverkeripjäs, beskjutning med hagelgevär och en misshandel med järnrör som orsakade en fraktur och höll på att orsaka en krock. Busschaufförer, närpolis, och en arbetsmiljöinspektör angav ett tuffare arbetsklimat. En busschaufförer berättade om en känsla av maktlöshet inför tjuv­åkande resenärer, söndersparkade dörrar och busstak som förstörts av stenkastning.[114]

Laserpekare kan orsaka tillfällig bländning, trafikolyckor, och ögonskador. År 2013 angav en utredare vid Strålsäkerhetsmyndigheten att problemen med laserpekare hade ökat de senaste fem åren. I Stockholm angavs ett skyddsombud att "Det här är ett problem som vi har haft i de södra förorterna, men som nu tagit sig in till innerstan. Folk tycks tro att det är leksaker, vilket det inte är utan de kan orsaka stora skador". I Botkyrka har chaufförer fått testa specialglasögon som skydd mot angrepp.[115]

Trafiklandstingsrådet Kristoffer Tamsons, sa i juni 2018, att fyra tunnelbanestationer i Stockholm var så utsatta för gäng, våld och brott att de som arbetar med att upprätthålla tryggheten och säkerheten där inte längre kan göra det utan att i sin tur ges skydd av polis. Stationerna är Rinkeby, Tensta och även Hjulsta och Rissne. Dessa är att betrakta som No-go zoner enligt Tamsons.[116]

Personskyddet för den centrala statsledningen

Personskyddets av ledande politiker har dramatiskt utvecklats från att i princip ha varit obefintlig så sent som i 1960-talets Sverige. Utredningen "Personskyddet för den centrala statsledningen" från år 2004 angav således att "Livvaktsskydd förekom fram till 1960-talets senare hälft nära nog uteslutande då vissa utländska statsöverhuvuden eller andra officiella representanter för ett annat land besökte Sverige."[117]

"Personskyddsinsatser för personer som fanns i landet mer permanent började bli vanligare i slutet av 1960-talet. Vid denna tidpunkt fick t.ex. två utländska ambassadörer livvakter. I början av 1970-talet förändrades hotbilden. Även Sverige blev då skådeplats för våldsdåd begångna av extremister av olika slag. Insikten om att sådana våldsdåd kunde inträffa i landet ledde till att kungen och statsministern fick särskilt skydd. Sedan slutet av 1970-talet har kungen och statsministern – med vissa undantag – haft ständigt livvaktsskydd. Andra personer inom den högsta statsledningen kunde få temporärt livvaktsskydd beroende på hur hotbilden såg ut. Inom statsrådskretsen fick t.ex. det statsråd som var ansvarigt för beslut i utlänningsärenden vid flera tillfällen livvaktsskydd till följd av hot mot sin person."[117]

Morden på Olof Palme (1986) och Anna Lindh (2003) kan ses som bevis för att politiker i Sverige under senare tid behöver livvaktsskydd (Palme hade livvaktsskydd men inte med sig vid tidpunkten för mordet) men innan 1970-talet skedde inga liknande mord av politiker trots en total frånvaro av livvaktsskydd under lång tid.

Efter mordet på Anna Lindh mer än fördubblades antalet livvakter. Riksdagen har byggts om för att ge ökat skydd och de som vill lyssna på debatterna måste gå igenom metalldetektorer. År 2009 kostade enbart skyddet för riksdag och regering mer än en kvarts miljard och personskyddsenheten hade 220 anställda.[118] År 2012 angavs att Säpos budget för personskyddet hade ökat med mer än 50% under de senaste sex åren till 440 miljoner kronor. 400 personer omfattades av personskyddet inklusive alla ministrar, statssekreterare, och riksdagsledamöter. Säpos personal inkluderade livvakter, säkerhetschaufförer, experter på sårbarhetsbedömningar, och experter på på tekniska skyddsanordningar. Kostnadssökningen angavs bero både på Sverigedemokraternas riksdagsinträde och på generellt allvarligare hotbild mot politiker.[119]

Polis och räddningstjänst

Se sektionen våldsamma upplopp och hot/våld mot polis och räddningstjänst i artikeln om invandring och brottslighet.

Posten

År 2011 fick brevbärare i vissa områden i Malmö överfallslarm. Man utökade även antalet brevbärare så att utdelningen skulle kunna ske fortare. Detta efter att brevbärare utsatts för hot, stenkastning, raketskjutning, och ett fall där hela cykeln och all post blev uppeldad. Brevbärare uppmanades lämna eller undvika ett område om de kände sig hotade.[120]

År 2013 drog Posten in all utdelning till Flemingsberg efter bland annat dödshot mot brevbärare. Man hade även kastat vattenballonger från hög höjd vilket angavs vara direkt livsfarligt. Postens utvecklingschef angav att kortsiktiga lösningar kan vara överfallslarm, eskort av ordningsvakter, och ingen ensamarbete utan istället grupparbete där två brevbärare tillsammans går på rundorna medan en annan vaktar fordonet. Mer långsiktigt kan brevbärarna kanske slippa kasta in posten genom brevinkasten till lägenheter och de boende måste då hämta upp posten själva.[121] Utdelningen återupptogs efter några veckor. År 2014 stoppades den på nytt av skyddsombud.[122]

År 2014 skrev transportföretaget Schenker att "Leveranser till postnummer i Rinkeby stoppas tills vidare... ...det beror på att vi inte kan garantera säkerheten för vår personal. Vi ser därför ingen annan möjlighet än att åberopa ansvarsbefrielse enligt bestämmelserna om Force majeure." Leveranserna stoppades p.g.a. ett våldsamt överfall och stenkastning. Efter samarbete med "polis, boende och lokala väktare" återupptogs leveranserna.[123][124]

År 2018 meddelar Postnord att hot och påhopp har blivit ett allt vanligare inslag i brevbärarens vardag. Det kan handla om allt från att folk ställer sig i vägen och säger elaka saker till rena stölder och grovt fysiskt våld. Stölder ur brevbärarväskorna är också vanligare idag än för 10 år sedan.[125]

Skolan

År 2011 angav en undersökning att 15% av pojkarna och 9% av flickorna i årskurs 6-9 det senaste året hade blivit slagna, sparkade eller på annat sätt fysiskt skadade under skoltid eller på väg till och från skolan. Bland lärarna var motsvarande siffror 7% och 5%. Problemen angavs vara störst i Malmö och Helsingborg.[126]

En arbetsmiljöinspektör på Arbetsmiljöverket angav år 2013 att "Den som gick i skolan för 20 år sedan skulle inte känna igen sig i dag. Rent generellt har man mycket mindre respekt för lärare och andra auktoriteter. Det som förut var otänkbart, att slå till någon lärare, är högst tänkbart nu...Våldet har gått ner i åldrarna. Allt yngre elever, företrädesvis pojkar, ger sig på lärare med våld." De allra flesta som drabbats är kvinnor med åldersgruppen 45-54 år som mest utsatt. De flesta anmälningarna gäller personal i grundskolan. Våld och hot kan vara både i form av plötsliga, impulsiva raseriutbrott och planerade aktioner mot specifika lärare. Även ökad användning av nedsättande ord och minskad empati har angetts. Många i skolpersonalen vill inte öppet berätta om eller anmäla problemen p.g.a. av orsaker som skolans rykte, dåliga rutiner, skam, och rädsla för eleverna. Skyddsombudsstopp där en lärare inte längre får undervisa en viss elev var tidigare sällsynt men blivit mycket vanligare.[127]

Samma år angavs en granskning av skolor i Skåne att det polisanmäldes två våldsbrott om dagen. På en av skolorna polisanmäldes under det senaste året fem fall av misshandel, två våldtäktsförsök, två människorov, rån, vapenbrott och övergrepp i rättssak. Majoriteten av brotten hade skett under skoltid. Flera gärningsmän hade redan dömts i tingsrätt. "Det finns värre skolor" kommenterade en närpolischef efter att Barn- och elevombudsmannen hade reagerat på de senaste anmälningarna.[128]

Även ökning av hot från föräldrar mot lärare har angetts. I en enkät år 2013 angav 272 av de 476 lärare som svarade att dom varit med om att en förälder eller vårdnadshavare uppträtt eller uttryckt sig hotfullt. Även våld har förekommit.[129]

Se även sektionerna om "Anlagda bränder" och "Bötning".

Sophämtning

År 2013 stoppades sophämtningen på Bennets väg i Rosengård av skyddsombudet efter en misshandel. Sophämtningen återupptogs med väktareskort i väntan på överfallslarm.[130]

Tullverket

År 2013 angavs att Tullverkets inspektörer i vissa fall undvek att göra inspektioner av misstänkt grovt kriminella då tullinspektörerna inte var beväpnade. En facklig företrädare angav att "De anställda är mer utsatta idag. Tullverket inriktar sig mot grov organiserad brottslighet, det är narkotika och mycket pengar. Folk drar sig inte för att ha vapen."[131]

Rättegångskostnader, antal fångar, återfallsfrekvens, prioriteringar och uppklarning av brott

Rättegångskostnader

År 2014 angavs att rättegångarna blivit allt mer komplicerade, utdragna och dyra. Bidragande angavs vara grövre brottslighet och i genomsnitt fler antal gärningsmän inblandade i samma brott. En brist på säkerhetssalar fördröjde vissa rättegångar. Under perioden 2008-2013 ökade kostnaderna för offentliga försvarare från 336 miljoner kronor till 1,25 miljarder kronor och kostnaderna för målsägandebiträden ökade från 169 miljoner kronor till 259 miljoner kronor. Häktningstiderna hade blivit längre vilket medfört att misstänkta släppts eftersom strafftiden riskerade att bli kortare än häktningstiden. Samtidigt som den totala arbetsbelastningen hade ökat hade antalet rättegångar minskat med 7% se senaste tre åren. En orsak till detta angavs vara att polisen löste allt färre brott. Ett antal motåtgärder föreslogs som införande av prövningstillstånd för alla brottmål i hovrätten. En hovrättspresident angav att "De rättegångsregler vi har i dag är i huvudsak från 1948. De var väldigt moderna då. Men då såg brottsligheten helt annorlunda ut. Rättegångsreglerna är egentligen anpassade efter rätt enkla stölder, misshandel på dansbanor, och så vidare. Målen tog några timmar".[132]

Antalet fångar

År 2013 angavs att antalet fångar minskat med en femtedel på 10 år. Möjliga förklaringar inkluderar att alternativa påföljder som fotboja och samhällstjänst ersatt fängelsestraff, att domstolarna nästan alltid dömer ut straff som ligger i den undre delen av straffskalan, att domstolarna allt mer sällan dömer livstidsstraff, och att Högsta domstolen i en prejudicerande dom kraftigt sänkte straffen vid narkotikabrott.[133] Som nämns i sektion "Uppklaring av brott" nedan har uppklaringsprocenten för brottslighet under lång tid varit sjunkande.

Återfallsfrekvens

År 2014 angavs en person frihetsberövad i den svenska kriminalvården kosta 5 500 per dygn vilket var den överlägset högsta siffran i Europa. I Ukraina och Bulgarien låg kostnaden på knappt 30 kronor per dygn och fånge. År 2012 angavs återfallsfrekvensen i Sverige och USA vara likartad trots att flera gånger högre kostnader per fånge i Sverige.[134][135] År 2014 angavs kostnaderna per fånge vara nio gånger högre i Sverige än i USA.[136]

Prioriteringar

År 2014 angav polisen i Göteborg att man inte alls kunde arbeta mot omfattande människohandel då resurserna gick till gängkriget och försök att stoppa skottlossningarna. "Vi kan ingenting göra, vi får in anmälningar, suckar åt det och slänger det åt sidan".[137][138]

Uppklaring av brott

Uppklarningsprocenten har minskat för dödligt våld vilket är en brottstyp som prioriteras högt av polisen. Uppklarningsprocenten minskade från 87% till 80% mellan tidsperioderna 1990–1996 och 2002–2008 och antalet olösta fall ökade med en tredjedel. Att siffrorna försämrats har angetts bero att andelen "svåruppklarade" brott har ökat medan andelen "lättuppklarade" brott minskat. "Lite tillspetsat är alltså det typiska ouppklarade dödliga våldet ett skjutvapendåd utomhus med en man som offer i en offentlig miljö i ett storstadsområde – och utan någon synbar koppling till alkoholbruk. Det typiska uppklarade dödliga våldet däremot, är ett knivdåd som skett i samband med alkohol i en privatbostad med en man eller kvinna som offer och som lika väl kan ha förövats i en storstad som på en mindre ort." Vidare angavs att polisen blivit sämre på att lösa de "svåruppklarade" brotten vilket skulle kunna bero på organisatoriska eller resursmässiga problem eller på att förtroendet för och villigheten att hjälpa polisen har minskat inom vissa storstadsmiljöer.[29]

Uppklaringsprocenten är mycket lägre för lägre prioriterade brott. Tidigare Säpo-chefen Anders Eriksson angav i en intervju att uppklaringsprocenten under ett mycket stort antal år varit fallande.

  • Personuppklaringsprocenten för samtliga brott: 16%
    • Rån, grovt rån: 11%
    • Misshandel, grov misshandel: 19%
    • Sexualbrott: 18%
    • Bedrägeri och annan oredlighet: 17%
    • Bostadsinbrott: 4%

Av dessa ledde endast 59% till att en person lagfördes. Detta innebär att endast 9,5% av de polisanmälda brotten ledde till lagföring. Sedan tillkom mörkertalet. Sveriges angavs ligga i "absoluta botten" jämfört med andra västerländska demokratier och vara sämre än de nordiska grannländerna. Vidare angavs att "I dag är det så att i tre av fyra fall, där människor anmäler brott till polisen, vidtar polisen inga som helst utredningsåtgärder" och "Med en så låg uppklarningsprocent och med så många fall, där polisen inte vidtar några utredningsåtgärder alls, då är det tveksamt om Sverige kan sägas vara ett rättssamhälle."[139]

År 2017 angavs beträffande våldsbrott "en stadigt minskande utrednings­andel; 17,2 procent första kvartalet i år jämfört med 19,0 procent samma period förra året och 20,5 procent 2015. I den års­rapport för förra året som polisen publicerade tidigare i år pekas asylkaoset och de starkt invandrings­relaterade morden, skjutningarna och andra våldsdåden i storstädernas förorter ut som två särskilt problematiska områden som kräver stora polisresurser. Den negativa utvecklingen med allt färre uppklarade våldsbrott fortsätter alltså även i år och är en del av en snabbt nedåtgående trend som pågått under flera års tid. Värst ser det ut i Stockholm och Region Syd, där Malmö ligger."[140]

Se även

Externa länkar

Referenser

  1. 1,0 1,1 1,2 1,3 1,4 1,5 1,6 1,7 1,8 1,9 Statistikdatabasen över anmälda brott. BRÅ. (Direktlänkning till sökresultat är inte möjligt.) http://statistik.bra.se/solwebb/action/index
  2. Våldsbrott 1975-2011. januari 12, 2012. Affes Statistik-blogg. http://affes.wordpress.com/2012/01/12/valdsbrott-1975-2011/
  3. Sexualbrott 1975-2011. februari 8, 2012. Affes Statistik-blogg. http://affes.wordpress.com/2012/02/08/sexualbrott-1975-2011/
  4. William Svärd. Sverige i botten av våldtäktsstatistik. 2010-08-06. Aftonbladet. http://www.aftonbladet.se/nyheter/article12417039.ab
  5. Våldtäkt mot personer 15 år eller äldre. Utvecklingen under åren 1995–2006. Brå 2008:13 http://www.bra.se/bra/publikationer/arkiv/publikationer/2008-12-31-valdtakt-mot-personer-15-ar-och-aldre.html
  6. Sverige – Rån utan skjutvapen 1975-2008. Affes Statistik-blogg. https://affes.wordpress.com/2009/05/07/folkmangd-ran-utan-skjutvapen-1975-2008/
  7. Sverige – Rån med skjutvapen 1975-2008. Affes Statistik-blogg. https://affes.wordpress.com/2009/05/07/folkmangd-ran-med-skjutvapen-1975-2008/
  8. Folkmängd – Butiksrån 1975-2008. Affes Statistik-blogg. https://affes.wordpress.com/2009/05/07/folkmangd-butiksran-1975-2008/
  9. 9,0 9,1 9,2 Brottsutvecklingen i Sverige 2008–2011. Brå 2012:13. http://www.bra.se/bra/nytt-fran-bra/arkiv/nyheter/2012-12-14-brottsutvecklingen-i-sverige-2008-2011.html
  10. Rån inkl.grov 1950-2009. April 11, 2010. Affes Statistik-blogg. "Statistiken från 1950 t o m 1974 är hämtad från ”Brott och straff i Sverige: Historisk kriminalstatistik 1750–2005″ av Hanns von Hofer som i sin tur har RSÅ (Rättsstatistisk årsbok) som källa. Från 1975 och framåt är siffrorna hämtade från Brå." https://affes.wordpress.com/2010/04/11/ran-inkl-grov-1950-2009/
  11. Misshandel inkl.grov 1950-2009. April 10, 2010. Affes Statistik-blogg. "Statistiken från 1950 t o m 1974 är hämtad från ”Brott och straff i Sverige: Historisk kriminalstatistik 1750–2005″ av Hanns von Hofer som i sin tur har RSÅ (Rättsstatistisk årsbok) som källa. Från 1975 och framåt är siffrorna hämtade från Brå." http://affes.wordpress.com/2010/04/10/misshandel-inkl-grov-1950-2009/
  12. 12,0 12,1 Charlotta Eriksson. Få offer vill anmäla allt grövre våld på gatorna. 2008-07-16. DN. http://www.dn.se/sthlm/fa-offer-vill-anmala-allt-grovre-vald-pa-gatorna
  13. 13,0 13,1 13,2 13,3 Mårten Landahl. Folk har rätt – våldet ökar. 2005-06-07 Aftonbladet. http://www.aftonbladet.se/debatt/article291108.ab
  14. Ulrika By. Råare attityd till sexbrott bland unga. Publicerad i dag 07:45. Dagens Nyheter. http://www.dn.se/sthlm/raare-attityd-till-sexbrott-bland-unga/
  15. Våldtagen kvinna ville inte polisanmäla: "Det är synd om honom för han är flykting". 27 november, 2015. FriaTider. http://www.friatider.se/v-ldtagen-kvinna-ville-inte-polisanm-la-det-r-synd-om-honom-f-r-han-r-flykting
  16. #Metoo-feminist vägrade anmäla när flyktingdejten sexöverföll hennes 12-åriga dotter: "Han kan ju utvisas". 23 januari, 2018. FriaTider. http://www.friatider.se/mamma-v-grade-anm-la-flyktingbarn-som-sexangrep-hennes-12-riga-dotter
  17. Marie Eriksson. "Det är grov, organiserad brottslighet" - poliser om hedersbrott. 12 Jan, 2006. Paraplyprojektet. http://www.paraplyprojektet.se/nyheter/det-ar-grov-organiserad-brottslighet-----poliser-om-hedersbrott/
  18. United States Crime Rates 1960 - 2010. http://www.disastercenter.com/crime/uscrime.htm. Citerar FBI, Uniform Crime Reports.
  19. 19,0 19,1 Malin Ekmark/TT. Dagens Nyheter. Publicerad 2013-04-02 13:04 http://www.dn.se/nyheter/sverige/grovre-brottslighet-bland-unga
  20. Forskare: Internet får färre unga att begå brott. Publicerad 2014-03-18 06:00. Dagens Nyheter. http://www.dn.se/goda-nyheter/forskare-internet-far-farre-unga-att-bega-brott/
  21. Gatuvåldet blir vanligare och grövre. Publicerad 23 juni 2005 - 18:51. Rapport. SVT. http://www.svt.se/nyheter/sverige/gatuvaldet-blir-vanligare-och-grovre
  22. Jens Ericson. Sjukhusstatistik Knivskadorna blir fler och svårare. Publicerat: söndag 31 januari 2010 kl 04:00, Ekot. https://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=83&artikel=3407983
  23. ophia Weston. Gatuvåldet minskar men blir grövre. Publicerad 18 februari 2013 - 21:13 – Uppdaterad 19 februari 2013 - 08:40. Svt. http://www.svt.se/nyheter/regionalt/abc/gatuvaldet-minskar-men-blir-grovre
  24. TT. Allt mindre dödligt våld i Sverige. 2013-10-16. Aftonbladet. http://www.aftonbladet.se/senastenytt/ttnyheter/inrikes/article17667504.ab
  25. 25,0 25,1 Estrada, Felipe. Våldsutvecklingen i Sverige - En presentation och analys av sjukvårdsdata. 2005. Institutet för Framtidsstudier. 2005:4 http://www.iffs.se/publikation/arbetsrapport-2005-nr-4/
  26. Eckart Kühlhorn och Erik Grevholm. Det grova våldet i sjukvårdsdata En metodstudie BRÅ 2007:13. http://www.bra.se/download/18.cba82f7130f475a2f180008437/2007_13_grova_valdet_i_sjukvardsdata.pdf
  27. Arne Lapidus. Sverige sämst i västvärlden på vårdplatser. Uppdaterad 18 okt 2010 14:08 Publicerad 16 okt 2010 08:06. http://www.expressen.se/nyheter/dokument/sverige-samst-i-vastvarlden-pa-vardplatser/
  28. TT. Ökat antal skottskadade på sjukhusen. Sydsvenskan. Publicerad 24 december 2012 06.30 http://www.sydsvenskan.se/sverige/okat-antal-skottskadade-pa-sjukhusen/
  29. 29,0 29,1 29,2 29,3 29,4 Sven Granath. Det dödliga våldets utveckling. BRÅ 2011:15. http://www.bra.se/bra/publikationer/arkiv/publikationer/2011-04-13-det-dodliga-valdets-utveckling.html
  30. Konstaterade fall av dödligt våld Statistik för 2011. http://www.bra.se/bra/publikationer/arkiv/publikationer/2012-03-30-konstaterade-fall-av-dodligt-vald.html
  31. Beskrivs på sidorna 11-12 i Eckart Kühlhorn och Erik Grevholm. Det grova våldet i sjukvårdsdata En metodstudie BRÅ 2007:13. http://www.bra.se/download/18.cba82f7130f475a2f180008437/2007_13_grova_valdet_i_sjukvardsdata.pdf
  32. Kraftig minskning av obduktioner. 11 augusti 2013 kl 22:42, uppdaterad: 11 augusti 2013 kl 22:45. SvD. http://www.svd.se/nyheter/inrikes/dolda-mord-kan-missas-med-farre-obduktioner_8416560.svd
  33. Andreas Jelvefors / Johan Mårtensson Bornudd. "Fall" från balkonger kan vara hedersmord. 2008-02-28. Metro. http://www.metro.se/nyheter/fall-fran-balkonger-kan-vara-hedersmord/ObjhbB!07_4205-45/
  34. Alcohol behind Finland's high homicide rate. October 19, 2012 - 06:10. ScienceNordic. http://sciencenordic.com/alcohol-behind-finlands-high-homicide-rate
  35. Homicide in Finland, the Netherlands and Sweden. A First Study on the European Homicide Monitor D. http://law.leiden.edu/organisation/criminology/research/homicide/europeanhomicidemonitor.html.
  36. Stockholm/TT. 46 döda i skjutningar på ett år. Hallandsposten. http://hallandsposten.se/nyheter/sverige/1.2306591-46-doda-i-skjutningar-pa-ett-ar
  37. Ökning av dödligt våld 2013. 31 mars 2014 kl 14:28, uppdaterad: 31 mars 2014 kl 14:33. SvD. http://www.svd.se/nyheter/inrikes/okning-av-dodligt-vald-2013_3417582.svd
  38. Expressen: Flicka skjuten i drive-by – nu måste gängen bort
  39. Dramatisk ökning av dödsskjutningar https://www.svt.se/nyheter/inrikes/dramatisk-okning-av-dodsskjutningar
  40. Dödsskjutningar har mer än fördubblats http://www.friatider.se/d-dsskjutningar-har-mer-n-f-rdubblats
  41. Invandrare bakom 9 av 10 skjutningar i Sverige http://www.friatider.se/invandrare-bakom-9-av-10-skjutningar-i-sverige
  42. Aftonbladet: Nytt dystert rekord: 45 sköts ihjäl 2018
  43. Fria Tider: Brå: Dödsskjutningarna ökar i Sverige – men minskar i övriga Europa
  44. Nya Dagbladet: Få häktade i rekordmånga dödsskjutningar
  45. Åsa Irlander, Thomas Hvitfeldt. NTU 2011 Om utsatthet, trygghet och förtroende BRÅ:2012:2 http://www.bra.se/download/18.65a2909f135a9f5a1cb80004059/2012_2_ntu2011.pdf
  46. 46,0 46,1 Redaktör Louise Ekström. Brottsutvecklingen i Sverige fram till år 2007. BRÅ 2008:23. http://www.bra.se/bra/publikationer/arkiv/publikationer/2008-11-21-brottsutvecklingen-i-sverige-fram-till-ar-2007.html
  47. Åsa Irlander. NTU 2011 – teknisk rapport. BRÅ 2012:3. http://www.bra.se/bra/publikationer/arkiv/publikationer/2012-02-22-ntu-2011-%E2%80%93-teknisk-rapport.html
  48. 48,0 48,1 48,2 Emelie Färdeman. NTU 2012 - Teknisk rapport. BRÅ 2013:12. http://www.bra.se/bra/publikationer/arkiv/publikationer/2013-03-08-ntu-2012-%E2%80%94-teknisk-rapport.html
  49. Undersökningarna av levnadsförhållande. SCB. http://www.scb.se/Pages/ProductTables____12209.aspx.
  50. All politik handlar om prioriteringar! Sverigedemokraternas Höstbudget 2011. https://sverigedemokraterna.se/files/2011/10/SD.Hostbudget.2011.pdf
  51. Fler kvinnor är otrygga i Sverige – många rädda för sexualbrott https://svenska.yle.fi/artikel/2017/01/10/fler-kvinnor-ar-otrygga-i-sverige-manga-radda-sexualbrott
  52. Brå: Sexbrott upp till en ny toppnivå https://www.svt.se/nyheter/inrikes/bra-sexbrott-upp-till-en-ny-toppniva
  53. Allt fler oroar sig för brottsligheten i Sverige http://www.friatider.se/alltfler-oroar-sig-f-r-brottsligheten-i-sverige
  54. Van Dijk, Jan, Van Kesteren, John, Smit, Paul, Tilburg University, UNICRI, UNODC, (2007) 'Criminal Victimisation in International Perspective: Key Findings from the 2004-2005 ICVS and EU ICS. The Hague, Ministry of Justice, WODC. http://www.unicri.it/services/library_documentation/publications/icvs/publications/ICVS2004_05report.pdf
  55. Leif Johansson. Kriminella gäng tar över Sverige. 11 juli 2007. Metro. http://www.metro.se/nyheter/kriminella-gang-tar-over-sverige/Objggk!22_0144-45/
  56. 56,0 56,1 Kriminella grupperingar– motverka rekrytering och underlätta avhopp. SOU 2010:15. 2010. Statens offentliga utredningar. http://www.regeringen.se/sb/d/12634/a/141236
  57. 57,0 57,1 Problembild 2011. RKP Rapport 2009:1. 2009. Rikskriminalpolisen. http://www.polisen.se/Stockholms_lan/en/Aktuellt/Rapporter-och-publikationer/Rapporter/Publicerat---Nationellt/Organiserad-brottslighet/Problembild-2011/
  58. 58,0 58,1 58,2 Polisens lägesbild av grov organiserad brottslighet 2012. Rikskriminalpolisen. http://www.polisen.se/Aktuellt/Rapporter-och-publikationer/Rapporter/Publicerat---Nationellt/Organiserad-brottslighet/Polisens-lagesbild-av-grov-organiserad-brottslighet-2012/
  59. Marijana Dragic. Kriminella gäng står för allt fler grova brott. Publicerad 2012-11-15 06:00. DN. http://www.dn.se/nyheter/sverige/kriminella-gang-star-for-allt-fler-grova-brott/
  60. Bengt Svenson och Klas Friberg. ”Polisen behöver hjälp mot den grova brottsligheten”. Publicerad 2012-12-13 00:50. Dagens Nyheter. http://www.dn.se/debatt/polisen-behover-hjalp-mot-den-grova-brottsligheten/
  61. Marijana Dragic. Nu vill fler län hjälpa de kriminella att hoppa av. 2013-12-14. Dagens Nyheter. http://www.dn.se/nyheter/sverige/nu-vill-fler-lan-hjalpa-de-kriminella-att-hoppa-av/
  62. Fler poliser i Västerort. SVT. 11 februari kl 20:08 http://www.svt.se/nyheter/regionalt/abc/fler-poliser-i-tensta-och-rinkeby
  63. Polisen satsar i Tensta och Rinkeby. 11 februari 2014 kl 14:31 , uppdaterad: 11 februari 2014 kl 15:15. SvD. http://www.svd.se/nyheter/inrikes/polisen-satsar-i-tensta-och-rinkeby_8979510.svd
  64. Storsatsning mot kriminella gäng. Publicerad 19 februari 2014 Uppdaterad 19 februari 2014. Göteborgsposten. http://www.gp.se/nyheter/goteborg/1.2285788-storsatsning-mot-kriminella-gang
  65. Polisen: Här styr de kriminella i Sverige. 26 oktober 2014. Fria Tider. http://www.friatider.se/polisen-h-r-styr-de-kriminella-i-sverige
  66. DN Debatt. ”5 000 kriminella och 200 nätverk i utsatta områden” https://www.dn.se/debatt/5-000-kriminella-och-200-natverk-i-utsatta-omraden/
  67. Löfven utesluter inte militär mot gängkriminalitet https://www.dn.se/nyheter/politik/valarets-forsta-partiledardebatt/
  68. Organiserad brottslighet bakom ökad utpressning. 14:31 25 sep. 2012. Riksdag & Departement. http://rod.se/%C3%B6kad-utpressning-kopplad-till-organiserad-brottslighet
  69. Grovt kriminella bakom stor ökning av ekobrott 11 november 2012. SVT. http://www.svt.se/nyheter/ekonomi/grovt-kriminella-bakom-stor-okning-av-ekobrott
  70. Hatbrott 2011. BRÅ 2012:7. http://www.bra.se/bra/publikationer/arkiv/publikationer/2012-06-28-hatbrott-2011.html
  71. Hot, kränknings, frihetsbrott 1975-2010. Affes Statistik-blogg. https://affes.wordpress.com/2011/01/19/hot-kranknings-frihetsbrott-1975-2010/
  72. Sofia Tanaka/TT. Skolungdom pressas på pengar. 2012-04-13 10:13. Lärarnas tidning. http://www.lararnasnyheter.se/lararnas-tidning/2012/04/13/skolungdom-pressas-pa-pengar
  73. Barn pressas att begå brott. 6 maj 2010 - 07:13. SVT. http://www.svt.se/nyheter/regionalt/abc/barn-pressas-att-bega-brott
  74. Johanna Bäckström Lerneby. Bötning vanligt bland ungdomar. Publicerad 16 januari 2007 Uppdaterad 20 september 2009. Göteborgsposten. http://www.gp.se/nyheter/goteborg/1.114649-botning-vanligt-bland-ungdomar?
  75. Anna Ranow. Rätt byggteknik räddar fler skolor från brand. Publicerad 28 juni 2012 Uppdaterad 30 juni 2012. GP. http://www.gp.se/nyheter/debatt/1.989708-ratt-byggteknik-raddar-fler-skolor-fran-brand
  76. Skolor i stålplåt för att klara mångfalden. Publicerad 20 juni 2014 kl 13.40. Fria Tider. http://www.friatider.se/skolor-i-st-lpl-t-f-r-att-klara-m-ngfalden
  77. Antalet bilbränder har sexdubblats. Publicerad 4 oktober 2015. Affes Statistik-blogg https://affes.wordpress.com/2015/10/04/anlagda-bilbrander-1996-2014/
  78. Jasmin Enayati, Martin Grann, Sean Lubbe & Seena Faze. Psychiatric morbidity in arsonists referred for forensic psychiatric assessment in Sweden. Journal of Forensic Psychiatry & Psychology Volume 19, Issue 2, 2008. DOI: 10.1080/14789940701789500. http://www.tandfonline.com/doi/pdf/10.1080/14789940701789500
  79. Mannynsalo L, Putkonen H, Lindberg N, et al. Forensic psychiatric perspectives on criminality associated with intellectual disability: a nationwide register-based study. J Intellect Disabil Res 53: 279– 88, 2009. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/19250388
  80. Rekordökning av barn i särskola i Malmö. Publicerad 13 dec 2006 12:51 Uppdaterad 13 dec 2006 12:53. http://www.expressen.se/kvp/rekordokning-av-barn-i-sarskola-i-malmo/
  81. 81,0 81,1 81,2 BRÅ: Anmälda brott 2015 http://www.bra.se/download/18.47fa372d1520dfb2fc527f8a/1452758786513/Sammanfattning_anmalda_prel_helar_2015.pdf]
  82. Inbrottstjuvars metoder allt mer effektiva. 2014-03-22. SR. https://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=86&artikel=5816924.
  83. Så stjäl de din bil. Motor 2013-08. https://www.motormannen.se/paverkan/sa-stjal-de-din-bil.html
  84. Fler båtmotorer stjäls i Dalarna. Publicerad:22 april 2014 - 08:06. Uppdaterad:22 april 2014 - 08:07. SVT. http://www.svt.se/nyheter/regionalt/gavledala/fler-batmotorer-stjals-i-dalarna
  85. Cykelstölder ökar i Stockholm. 5 april 2014 kl 10:21, uppdaterad: 5 maj 2014 kl 11:51. SvD. http://www.svd.se/naringsliv/pengar/forsakring/cykelstolder-okar-i-stockholm_3494460.svd
  86. Smitare pressar till förtidsbetalning. Publicerad 2014-08-01 12:59. Dagens Nyheter. http://www.dn.se/ekonomi/smitare-pressar-till-fortidsbetalning/
  87. Fria Tider: Rekordmånga knivdåd – TV4:s förklaring: "Främlingsfientliga stämningar"
  88. Drogutvecklingen i Sverige 2011. CAN. http://www.can.se/sv/Rapporter/Drogutvecklingen-i-Sverige-2011/
  89. Polisen larmar om heroinepidemi i Stockholm. 24 januari. Metro. http://www.metro.se/nyheter/polisen-larmar-om-heroinepidemi-i-stockholm/EVHnaw!JvHFKkMu8uyiU/
  90. Köpta relationer Om korruption i det kommunala Sverige. Statskontoret 2012:20. Sidorna 97-120. http://www.statskontoret.se/publikationer/2012/kopta-relationer-om-korruption-i-det-kommunala-sverige/
  91. Peter Nordebo. Säpo varnar för växande korruption. 2012-11-23. Publikt. http://www.publikt.se/artikel/sapo-varnar-vaxande-korruption-44950
  92. Ivan Garcia. Säpo: Poliser hjälper kriminella komma undan Uppdaterat: onsdag 21 november 2012 kl 19:25 (publicerades onsdag 21 november 2012 kl 10:31) , Ekot. https://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=83&artikel=5353540
  93. EU: Sverige allt mer korrupt. Publicerat den 3 februari 2014 kl 19:27. Fria Tider. http://www.friatider.se/eu-sverige-allt-mer-korrupt
  94. Allt fler matcher uppgjorda. Publicerad 14 oktober 2014 kl 08.54. http://www.friatider.se/allt-fler-matcher-uppgjorda
  95. Kristoffer Örstadius. Våld och hot på akuten allt vanligare. Publicerad 2012-01-04 07:11. DN. http://www.dn.se/nyheter/sverige/vald-och-hot-pa-akuten-allt-vanligare/
  96. Mona Forsell. Akuten rustar för att möta hot och våld.4 Januari 2012 18.30 (Uppdaterad 18.31). Skånskan. http://www.skanskan.se/article/20120104/MALMO/701049806/-/akuten-rustar-for-att-mota-hot-och-vald
  97. Anna Levin. Hoten allt grövre mot akutens personal. Publicerad 25 aug 2013 09:00 Uppdaterad 25 aug 2013 13:47 Nerikes Allehanda. http://na.se/nyheter/orebro/1.2186725-hoten-allt-grovre-mot-akutens-personal
  98. Göteborg TT. Personal på psykakut får sköldar. 31 augusti 2013 kl 17:18, uppdaterad: 31 augusti 2013 kl 17:29. SvD. http://www.svd.se/nyheter/inrikes/personal-pa-psykakut-far-skoldar_8474392.svd
  99. Södertälje sjukhus har fått nog av hot och våld. Jessica Ritzén. Publicerad 2013-11-30 13:37. Dagens Nyheter. http://www.dn.se/sthlm/sodertalje-sjukhus-har-fatt-nog-av-hot-och-vald/
  100. Dagens Medicin: Hoten ökar på akutmottagning – vill ha flyktväg
  101. Bråkigt badhus i Malmö tvingas anlita väktare. Publicerat den 9 juli 2013 kl 14:01. Fria Tider. http://www.friatider.se/brakigt-badhus-i-malmo-tvingas-anlita-vaktare
  102. Badkaos stänger Aqvakul i Malmö. Publicerat den 1 juli 2013 kl 15:43. Fria Tider. http://www.friatider.se/badkaos-stanger-aqvakul-i-malmo
  103. Martin Strandberg och Peter Zupanovic. Ensamarbete på badhus stoppas. Publicerad 22 oktober 2013 20.04 Uppdaterad 22 oktober 2013 22.35. Sydsvenskan. http://www.sydsvenskan.se/malmo/ensamarbete-pa-badhus-stoppas/
  104. 11-åring gruppvåldtogs på Husbybadet. Publicerat den 25 februari 2011 kl 03:00. Fria Tider. http://www.friatider.se/11-aring-gruppvaldtogs-pa-badhus
  105. Sydpoolen vill ha färre brott med fler kameror. Publicerad 18 mar 2014 04:00 Uppdaterad 18 mar 2014 07:04. Länstidningen Södertälje. http://lt.se/nyheter/sodertalje/1.2420876-sydpoolen-vill-ha-farre-brott-med-fler-kameror
  106. Väktare på bibliotek efter misshandel. Publicerat: torsdag 15 december 2005 kl 09:22 , Nyheter P4 Malmöhus https://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=96&artikel=754992
  107. Väktare ordnar lugn på bibliotek. Publicerat: måndag 23 mars 2009 kl 07:21 , Nyheter P4 Malmöhus. https://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=96&artikel=2717181
  108. Anna Björkman. Bråk tvingade bibliotek att stänga igen. Publicerat: måndag 8 november 2010 kl 15:52 , Nyheter P4 Radio Stockholm. https://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=103&artikel=4164496
  109. Åsa Brodin. Väktare skadad vid gängbråk på biblioteket. Publicerad 29 november 2012 kl. 17:03 Uppdaterad 29 november 2012 kl. 17:19. Helsingborgs Dagblad. https://hd.se/landskrona/2012/11/29/vaktare-skadad-vid-gangbrak-pa/
  110. Bibliotek stängs på grund av ungdomsgäng. Publicerat den 17 januari 2014 kl 17:03 http://www.friatider.se/bibliotek-stangs-pa-grund-av-ungdomsgang
  111. Vakter på bio efter bråk och stök. Publicerat: onsdag 20 februari kl 13:38. P4 Malmöhus. https://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=4185&artikel=5449772
  112. Otrygghet och brott kostar svensk handel 22 miljarder per år. http://www.friatider.se/otrygghet-och-brott-kostar-svensk-handel-22-miljarder-r
  113. Hot och våld i kollektivtrafiken – exempel på arbete för att minska riskerna. 2006. Svenska Lokaltrafikföreningen och Bussbranschens Riksförbund http://www.svenskkollektivtrafik.se/Global/Fakta%20och%20publikationer/publikationer/PM%20Hotochv%C3%A5ld%20i%20kollektivtrafiken_jan%2006.pdf
  114. Elisabeth Lidén. Stenkastning och hot vardag för bussförare. 2013-02-17 16:49. Mitt i Stockholm. http://mobil.mitti.se/?p=38864
  115. Maria Lilja. Förare beskjuts med grön laser. 2013-09-01 17:02. Mitt i Stockholm. http://www.mitti.se/?p=54064
  116. Expressen: Här är no go-zonerna i Stockholms t-bana
  117. 117,0 117,1 Personskyddet för den centrala statsledningen. 9 november 2004. SOU 2004:108. http://www.regeringen.se/sb/d/108/a/33204
  118. TT. Politikerskydd kostar kvarts miljard. Publicerad 2010-12-29 10:34. DN. http://www.dn.se/nyheter/sverige/okade-kostnader-for-politikers-skydd
  119. Ökade kostnader för politikernas livvakter. Publicerad 2012-07-01 06:48,. DN. http://www.dn.se/nyheter/sverige/okade-kostnader-for-politikernas-livvakter
  120. Linda Stark. Brevbärare får överfallslarm. Publicerad 5 oktober 2011 08.46 Uppdaterad 5 oktober 2011 08.46. Sydsvenskan. http://www.sydsvenskan.se/malmo/brevbarare-far-overfallslarm/
  121. Andreas Ericsson. Efter dödshoten: Nu vill brevbärarna arbeta i grupp. Torsdag 30 maj 2013 | 19:05. Stockholms Fria. hittp://www.stockholmsfria.nu/artikel/98003
  122. 1 000 hushåll utan post efter äggattacker. 2014-04-15 13:19. Mitt i Stockholm. http://www.mitti.se/1%E2%80%89000-hushall-utan-post-efter-aggattacker/
  123. Schenker stoppar utkörningar till invandrarområde av säkerhetsskäl. Publicerat 2014-09-11, 17:52 (Uppdaterat 2014-09-11, 17:52). Avpixlat. http://avpixlat.info/2014/09/11/schenker-stoppar-utkorningar-till-invandraromrade-av-sakerhetsskal/
  124. Schenker levererar till Rinkeby igen. Publicerad i dag 13:58. Dagens Nyheter. http://www.dn.se/sthlm/schenker-levererar-till-rinkeby-igen/
  125. Expressen: Allt vanligare med våld mot brevbärare
  126. Stora problem med våldet i skolan. 11 december 2011. SVT. http://www.svt.se/nyheter/regionalt/sydnytt/stora-problem-med-valdet-i-skolan
  127. Marijana Dragic och Mattias Carlsson. Lärare hotas och misshandlas av sina elever. Publicerad 2013-06-04 05:45. Dagens Nyheter. http://www.dn.se/nyheter/sverige/larare-hotas-och-misshandlas-av-sina-elever/
  128. Dag Ankersen. Problem med våld på skolor. 2 September 14.00 2013. Skånskan. http://www.skanskan.se/article/20130902/MALMO/130909951/-/problem-med-vald-pa-skolor
  129. Karin Andersson. Hot, våld och föräldrar som går över gränsen. Söndag 19 maj 2013 kl 12:00. https://sverigesradio.se/sida/avsnitt/194140?programid=1316
  130. Nina Nord. Sophämtare ska få överfallslarm. Publicerad 12 september 2013 06.30 Uppdaterad 12 september 2013 09.58 Sydsvenskan. http://www.sydsvenskan.se/malmo/sophamtare-ska-fa-overfallslarm/
  131. Gustav Sjöholm. Osäkra tullare undviker vapenfynd. 31 augusti 2013 kl 03:00 , uppdaterad: 31 augusti 2013 kl 20:35. SvD. http://www.svd.se/nyheter/inrikes/osakra-tullare-undviker-vapenfynd_8472610.svd
  132. Dyr prislapp när rättegångar drar ut på tiden. 2014-03-08. Dagens Nyheter. http://www.dn.se/nyheter/sverige/dyr-prislapp-nar-rattegangar-drar-ut-pa-tiden/
  133. Olle Lönnaeus. Allt färre fångar på svenska fängelser. Publicerad 5 november 2013 06.30 Uppdaterad 5 november 2013 06.31. Sydsvenskan. http://www.sydsvenskan.se/sverige/allt-farre-fangar-pa-svenska-fangelser/
  134. Svenska fängelser dyrare än Grand Hotel. Publicerad 30 april 2014 kl 17.52. Fria Tider. http://www.friatider.se/svenska-f-ngelser-dyrare-n-grand-hotel
  135. Fångar mycket nöjda med kriminalvården. Fria Tider. Publicerad 30 december 2012 kl 23.40. http://www.friatider.se/straffangar-mycket-nojda-med-kriminalvardens-behandlingsprogram
  136. Svenska fängelser nio gånger dyrare än amerikanska. Publicerad 23 november 2014 kl 17.37. Fria Tider. http://www.friatider.se/svenska-f-ngelser-nio-g-nger-dyrare-n-amerikanska
  137. Kvinnorna säljs som slavar – för 2000 euro. Publicerad 21 jul 2014 08:49. Expressen. http://www.expressen.se/gt/kvinnorna-saljs-som-slavar--for-2000-euro/
  138. “Återfall i brott: Slutlig statistik för 2004. Brå. “Återfall i brott: Slutlig statistik för 2004”
  139. Anders Eriksson. DSM-samtal med förre SÄPO-chefen. DSM. http://www.dsm.nu/anders_eriksson_samtal.html
  140. Polisen klarar upp allt färre våldsbrott http://www.friatider.se/polisen-klarar-upp-allt-farre-valdsbrott