Botkyrka
Botkyrka är en kommun i södra delen av Stockholms län. Centralort är Tumba. Kommunen ingår i Storstockholm och är belägen på halvön Södertörn. Folkmängden uppgår till cirka 80 000 (2011). Botkyrka är den första kommun i Sverige där svenskar är en etnisk minoritet.
Innehåll
Botkyrkas historia
Botkyrka tillhör det område som först befolkades i Stockholmsregionen och man kan räkna med att här har bott människor i över 7 000 år. Många fynd från arkeologiska undersökningar visar att botkyrkabygden var rik och tämligen tätbefolkad redan under förhistorisk tid. Namnet Botkyrka började användas under tidig medeltid. Som ett minnesmärke vid motorvägen står än idag Botkyrka kyrka, Bothwidiia Kirkia, stenkyrkan från 1100-talet. Namnet har den fått efter Sankt Botvid, martyren och skyddshelgonet. Genom historien har Botkyrka upplevt både bondehemman och frälsegods, egendomslösa statare, grevar och friherrar. De talrika herrgårdarna runt om i kommunen vittnar om en svunnen storhetstid. De många gravhögarna från bronsåldern till vikingatid är monument över forntida stormän.
Legenden om Botvid
Enligt legenden föddes Botvid på Hammarby gård någon gång under senare hälften av 1000-talet. Hans föräldrar var hedningar. Under en resa i England blev Botvid omvänd till kristendomen och döpt. Efter hemkomsten till Sverige hjälpte han fattiga och sjuka, friköpte trälar och omvände herremän till den kristna tron.
Legenden talar om Botvids goda hjärta och de underverk han gjorde. Han kunde till exempel locka med sig hela fiskstim. Fisken återges i bildkonsten kring Botvid liksom en yxa – mordvapnet. På en resa till Rågö utanför Nyköping blev han ihjälslagen av en friköpt träl. Det ska ha skett den 28 juli som blev Botvidsdagen i almanackan. Enligt legenden sprang en källa upp vid hans huvud.
Tegelbruk och Tumba bruk
Vid Mälaren uppfördes flera tegelbruk som levererade tegel till Stockholm och vid Fittja gästgiveri och skjutsstation kunde trötta resenärer, som färdats på Göta Landsväg vila ut. År 1755 beslöt Sveriges Riksbank att förlägga ett pappersbruk i Tumba, en gammal hantverkstradition som finns manifesterad i Tumba Bruk. Från 1925–1940 var Tumba Bruk Europas största pappersbruk. Sedeltryckeriet som tidigare låg i Stockholm integrerades med pappersbruket 1970. 2002 övertogs Tumba Bruk av det amerikanska företaget Crane Co.
Tumba blir centralort
1894 förvärvade AB Separator Hamra Gård, ett lantbruk med anor från medeltiden. Idag är Hamra Gård DeLavals forskningscentrum och en av Sveriges få kvarvarande försöksgårdar. Separator, Tumba Bruk och västra stambanans utbyggnad under 1860-talet är några av orsakerna till att Tumba utvecklades till centralort och som 1905 blev municipalsamhälle. För norra Botkyrkas del fanns sedan länge tanken på en utbyggnad för Stockholms invånare. Förslag om bostadsbebyggelse i området togs upp i samråde med Botkyrka kommun vid ett sammanträde den 13 oktober 1964. Efter en ekonomisk grundutredning ingicks den 31 maj 1965 ett konsortieavtal. Exploateringen kunde börja. Invånarantalet var då 20 000.
Den snabba expansionen skedde under några få år i början av 1970-talet. Bostadsområde efter bostadsområde växte upp utefter tunnelbanan i norra Botkyrka. Den största delen av bebyggelsen färdigställdes åren 1970–1977 och består till stora delar av flerbostadshus. I de yttre delarna finns gruppbygda småhus, villabebyggelse och glesbygd. 1972 sammanslogs Botkyrka och Grödinge till en storkommun och under åren 1974–1982 ingick även Salem. I Tullinge tillkom under 1960-talet flera större bostadsområden och villabebyggelse. Vårsta i Grödinge växte fram under 1950- och 1960-talen.
Kommunen med den längst komna folkutbytespolitiken
Botkyrka är den kommun i Sverige där folkutbytespolitiken kommit längst. Svenskar har redan bytts ut till mer än 50% och andra etniska grupper har koloniserat den tidigare svenska bygden. På kommunens hemsida presenteras satsningen med orden "Omtalade kultur- och upplevelsesatsningar, expansivt näringsliv och en av Sveriges yngsta och mest internationella befolkning. Det gör oss till en händelserik kommun med stora möjligheter."
Resultatet av folkutbytespolitiken har gjort att Botkyrka har tre utsatta områden: Alby, Fittja och Norsborg-Hallunda. Gemensamt för dessa bostadsområden är att svenskar valt att flytta ifrån dem och idag söker sig varken politiker, journalister eller kulturarbetare till hjärtat av den svenska mångkulturen. Botkyrka är således den svenska kommun där white flight är som mest påtaglig. I Fittja ligger Mångkulturellt centrum.
