Albert Praun

Från Metapedia
Hoppa till: navigering, sök

General der Nachrichtentruppe Albert Praun, född den 11 december 1894, död den 3 mars 1975, var en tysk officer i Heer under andra världskriget. Praun var en signalofficer som var signalbefälhavare på armé- och armégrupps- och OKH-nivå under kriget. Dessutom var han under perioder infanteridivisionsbefälhavare. Praun förlänades med riddarkorset.

Signalofficer

Albert Praun påbörjade sin militära karriär 1913. Han tjänstgjorde i en telegrafbataljon och deltog i första världskriget. Efter kriget fortsatte hans militära karriär i Reichswehr. Han tjänstgjorde huvudsakligen inom signaltrupperna. 1933 blev han instruktör vid utbildningen för signalister.

Den 15 oktober 1935 blev Praun befälhavare för ett nybildat signalregemente. Strax innan krigsutbrottet fick han befälet över det nybildade Armee-Nachrichten-Regiment 596 som var underställt 1. Armee som var förlagd vid den inaktiva västfronten. I februari förflyttades han och blev signalbefälhavare inom 7. Armee. Under fälttåget i väst 1940 tjänstgjorde han som signalbefälhavare under Hermann Hoth respektive Heinz Guderian.

Östfronten

I slutet av 1940 blev Praun signalbefälhavare för Panzergruppe 2 och deltog med dem i den tyska invasionen av Sovjetunionen, operation Barbarossa, sommaren 1941. Den 23 april 1942 fick han tillfälligt ta över ett infanteriregemente i området kring Woroshilow i väntan på att den nye regementesbefälhavaren skulle anlända. Han fick sedan tillfälligt ta befälet över ett annat infanteriregemente i samma division, 262. Infanterie-Division. Under sommaren ledde han dessutom hela divisionen ungefär en månad medan dess befälhavare Edgar Theissen befann sig på permission. Praun fick även en period tillfälligt befälet över 18. Panzer-Division. Alla dessa tillfälliga tjänstgöringar skedde hos förband som var positionerade i området kring Orel.

Efter att generallöjtnant Stephan Rittau stupat vid Rshev den 22 augusti 1942 fick Praun ta över Rittaus division 129. Infanterie-Division. Praun lämnade Orel och begav sig till Rshev och kom att leda divisionen ett drygt år. För sina insatser som divisionsbefälhavare förlänades Praun både med det tyska korset i guld och riddarkorset. Den 3 oktober blev han åter signalbefälhavare, denna gång i Armégrupp Mitt. Denna tjänst lämnade han den 1 april 1944 och efter en kort tid i befälsreserven fick han befälet över 277. Infanterie-Division som befann sig i Frankrike.

Västfronten

277. Infanterie-Division ledde Praun i striderna i Normandie sommaren 1944 och divisionen utplånades i Falaise-fickan. Praun själv klarade sig ut från fickan och började tjänstgöra inom OKH som chef för signalstyrkorna. Han behöll denna tjänst till krigsslutet och blev amerikansk krigsfånge. De franska myndigheterna begärde honom utlämnad misstänkt för mord, deporation och plundring riktade mot den franska civilbefolkningen. Amerikanerna nekade den franska begäran då det saknades bevis mot Praun. Detta hindrade inte de franska myndigheterna att döma honom till döden i sin frånvaro 1955. En dom som aldrig verkställdes.

Kommenderingar

Befordringar

Utmärkelser

Första världskriget

Andra världskriget

Källor

Pansar-symbol.jpg
Den här artikeln ingår
i ämnesportalen om
Andra världskriget