Vilja till makt
Vilja till makt (tys. "Wille zur Macht") är ett filosofiskt koncept och begrepp, myntat av Friedrich Nietzsche och presenterat för första gången i boken Så talade Zarathustra. Det är maktsträvan som sporrar människan till allt hon tar sig för: framsteg, ambitioner, självförverkligande, personlig mognad, önskan att nå sin högsta möjliga position i livet - allt är produkter av viljan till makt, enligt Nietzsche.
Tolkningar
Innebörden av konceptet vilja till makt är omstritt, framför allt på grund av att det otydligt hur idén skall tillämpas. För Martin Heidegger var detta Nietzsches svar på den metafysiska frågeställningen om varandets orsak: Han menade att Nietzsche ansåg viljan till makt som en metafysisk princip, inneboende i alla levande ting[1][2], en parallell tanke med Arthur Schopenhauers teori om viljan till liv. Stöd för denna tolkning finnes i Nietzsches egen bok Also sprach Zarathustra, där författaren uttryckligen menar att viljan till makt är "en outtömlig, alstrande livskraft" - Där finns strävan efter makt varhelst det finns liv, och även de starkaste av varelser kommer att riskera sina liv i sin traktan efter än mer makt.[3]
Filosofen Wolfgang Müller-Lauter menar att Nietzsche omöjligen kan ha haft metafysiska motiv med konceptet om vilja till makt, då han var kritisk till metafysikens idéer, eftersom "världen är ett evigt kaos".[4] Snarare skulle Nietzsches teori vara en tolkning av verklighetens beskaffning, där han, felaktigt (enligt Müller-Lauter), säger sig a funnit svaret i uttrycket "vilja till makt".[5]
Andra, enklare tolkningar av idén bakom maktsträvan menar att det enkom är en harmlös, humanistisk väg till självperfektion. Dessa lägger fram tanken att för Nietzsche var "makt" enbart självperfektionism och utåtriktad, politisk, elitistisk, samt aristokratisk, dominans.
En vanlig missuppfattning av Nietzsches filosofi, oavsett hur den tillämpas, är att viljan till makt måste vara egoistiskt motiverat; Det är fullt möjligt för en grupp individer att sträva efter kollektiva mål genom viljan till makt. I manuskriptet till en outgiven bok med titeln "Der Wille zur Macht", skriver Nietzsche:
"Min tanke är att varje specifik kropp strävar efter att bli herre över allt utrymme och utöka sin kraft (dess vilja till makt), samt kuva allt det som sätter sig emot dess expansion - men den stöter ständigt på liknande ansträngningar från andra kroppar, och slutar så genom sammanslagning av de som är tillräckligt lika varandra; på så sätt strävar de nu tillsammans efter makt, och processen fortsätter..."[6]
Externa länkar
- Bortom gott och ont - Engelskspråkig PDF-fil
- Moralens genalogi - Engelskspråkig PDF-fil
- Henry Louis Mencken, "Nietzsches filosofi" - Engelskspråkig PDF-fil
Referenser
- ↑ [Nietzsche: Zur Genealogie der Moral]
- ↑ [Nietzsche: Jenseits von Gut und Böse]
- ↑ [Nietzsche: Also sprach Zarathustra: Ein Buch für Alle und Keinen]
- ↑ [Nietzsche: Die fröhliche Wissenschaft]
- ↑ [W. Müller-Lauter, Nietzsche: His Philosophy of Contradictions and the Contradictions of His Philosophy]
- ↑ [Nietzsche, Der Wille zur Macht, §636]
