Spioneri
Spioneri eller spionage är ett sätt att erhålla information om en organisation eller ett samhälle som anses hemliga eller konfidentiella utan tillstånd av innehavaren av informationen. Till skillnad från andra former av underrättelsearbete, handlar spionage tillgång till platsen där den önskade informationen är lagrad, eller komma åt personer som känner till informationen och kommer att avslöja den genom någon form av felsägelse. Det kan också användas som en generell term för att beskriva underättelseaktiviteter.
Spionage är oftast en del av en institutionell insats (det vill säga statligt finansierat eller industrispionage), och termen förknippas oftast med att staten spionerar på potentiella eller faktiska fiender, främst för militära ändamål, men det har även utvidgats till spioneri som omfattar företag, känt specifikt som industrispionage. Många nationer spionerar rutinmässigt både på sina fiender och allierade, även om de upprätthåller en policy att inte kommentera detta. Förutom att utnyttja statliga institutioner så använder många också privata företag för att samla in information på deras vägnar som SCG International Risk och andra. Black Laws ordbok (1990) definierar spionage som: "... att samla, överföra, eller förlora ... information gällande det nationella försvaret."
En spion är en person som är anställd för att samla in sådana hemligheter. Termen underrättelseofficer används också för att beskriva en medlem av de väpnade styrkorna, polisen eller civil underrättelsetjänst som specialiserat sig på att samla in, behandla, och analysera information och underrättelser i syfte att ge råd till sin regering eller en annan organisation. I allmänhet, reser underrättelseofficerare till främmande länder för att rekrytera och "aktivera" underrättelseagenter, som i sin tur spionerar på sina egna regeringar. Dessa agenter kan vara ”mullvadar” (som rekryteras innan de får tillgång till hemligheter) eller avhoppare (som rekryteras efter de haft tillgång till hemligheter).
Historia
Spioneri har förmodligen funnits så länge som det har funnits saker som är hemliga och personer som velat avslöja dessa hemligheter. De gamla egyptierna hade ett mycket utvecklat system för underättelseinhämtning, och hebréerna använde även de spioner, som i berättelsen om Rahab. Feodala Japan används ofta ninjas att samla information. På senare tid har spioner spelat en viktig roll i Elisabetanska England. Många moderna underättelsemetoder var väl etablerade redan då.
Det kalla kriget involverade intensivt spioneri mellan USA och dess allierade och å andra sidan Sovjetunionen och Folkrepubliken Kina och deras allierade, i synnerhet i samband med kärnvapenhemligheter. På senare tid har underrättelsetjänster riktat uppmärksamheten på narkotikahandel och terrororganisationer.
Svensk lag
Spioneri är ett brott mot rikes säkerhet som stadgas i brottsbalkens 19 kap 5 § Den som, för att gå främmande makt tillhanda, obehörigen anskaffar, befordrar, lämnar eller röjer uppgift rörande försvarsverk, vapen, förråd, import, export, tillverkningssätt, underhandlingar, beslut eller något förhållande i övrigt vars uppenbarande för främmande makt kan medföra men för totalförsvaret eller eljest för rikets säkerhet döms, vare sig uppgiften är riktig eller ej, för spioneri till fängelse i högst sex år. Detsamma skall gälla, om någon i syfte som nu sagts obehörigen framställer eller tar befattning med skrift, teckning eller annat föremål som innefattar sådan uppgift. Lag (1981:1165).
