4 518
redigeringar
Ändringar
ingen redigeringssammanfattning
Det har t.o.m. hävdats att de genetiska avstånden mellan vissa människogrupper jämfört med genetiska avstånden mellan vissa primatarter är så stora att dessa människogrupper inte borde klassificeras som tillhörande olika underarter utan istället borde klassificeras som tillhörande helt olika arter. Alternativt, om människan anses vara en enda art, så borde istället vissa primatarter omklassificeras till att vara underarter till vissa icke-mänskliga primatarter. Detta har dock också kritiserats för att inte ta hänsyn till skillnader mellan mitokondriellt DNA och autosomalt DNA.<ref name=polytopic/>
Även om människan och människogrupper skulle placera sig lågt i jämförelse med vissa andra primatarter och vissa primatunderarter så motsäger detta inte i säg existensen av underarter hos människan då detta snarare stöds eller inte stöds av jämförelser med arter och underarter i allmänhet (se tidigare sektioner ovan). Vidare kan vissa jämförelser mellan människan och vissa andra arter vara problematiska och ge i praktiken missvisande låga resultat för människan (se sektionen "Tillräcklig tid" nedan).
* Det har dock hävdats att om den klinala variationen inte är begränsad till gränsområden utan sker över hela artens utbredningsområde bör man undvika en indelning i underarter eftersom den geografiska gränsdragningen mellan underarterna blir godtycklig. Andra har hävdat att sådana indelningar trots detta är användbara och värdefulla för olika praktiska ändamål. I andra sammanhang är det vanligt att människor delas in i olika grupper eller klasser för olika praktiska ändamål trots att gränsdragningarna vanligen inte sker vid diskontinuerliga gruppförändringar. Ett exempel är indelningar av människor i olika inkomstklasser vilket kan få avsevärda effekter beträffande bidrag och skatter.
* Vissa studier har funnit diskontinuerliga förändringar mellan olika folkgrupper vid vissa geografiska barriärer som oceaner, [[Sahara]], och [[Himalaya]].<ref>Rosenberg NA, Mahajan S, Ramachandran S, Zhao C, Pritchard JK, Feldman MW (December 2005). "Clines, clusters, and the effect of study design on the inference of human population structure". PLoS Genetics 1 (6): e70. http://dx.doi.org/10.1371/journal.pgen.0010070</ref><ref>Rosenberg NA (2011) A population-genetic perspective on the similarities and differences among worldwide human populations. ''Hum Biol'' 83 (6):659-84. http://dx.doi.org/10.3378/027.083.0601 http://pubmed.gov/22276967</ref>
* Även där geografiska faktorer saknas kan det finnas kulturella faktorer som hindrat större blandningar mellan olika folkgrupper. Exempelvis finns det flera kringresande minoritetsgrupper som under lång tid framförallt gift sig inom den egna gruppen. Även klaner, stammar, kaster och religioner kan ha haft regler eller vanor som som gjort att man framförallt gift sig inom gruppen.
* Människans genetiska variation har angetts vara kontinuerlig men samtidigt också "statistically lumpy"/"statistically clustered" p.g.a. av ovan nämnda geografiska och kulturella barriärer som i varierande grad hindrat blandningar. Detta anges göra det möjligt att göra objektiva rasindelningar som inte är godtyckliga. Sådana helt objektiva rasindelningar anges kunna göras med statistiska datorprogram som analyserar en stor mängd anonymiserade individers genetik och utan att i förväg ha fått några instruktioner beträffande vilka raser som anses finnas.<ref>Shiao J.L., Bode T., Beyer A., Selvig D. (2012), "The genomic challenge to the social construction of race". Sociological Theory, 30 (2), pp. 67-88. http://stx.sagepub.com/content/30/2/67.abstract</ref>
* Det har angetts att det bara är vissa egenskapers (exempelvis morfologiska egenskapers) geografiska utbredning som relativt väl liknar klimatzonernas geografiska utbredning. Forskare som studerat vissa andra egenskaper (exempelvis blodgrupper) kan ha vilseletts av att just dessa egenskapers geografiska utbredning inte liknar klimatzonernas geografiska utbredning.<ref name=exist/> Detta skulle kunna spegla skillnader mellan naturligt urval och slumpmässig genetisk drift. Om man i framtiden skulle kunna studera enbart de genetiska skillnader som beror på naturligt urval (och som vanligen skulle kunna vara mer praktiskt betydelsefulla än de som beror på slumpmässig genetisk drift) så är det möjligt att man skulle hitta mycket mer tydligt diskonuerliga genetiska gruppskillnader.
* Även vid kontinuerliga eller gradvisa förändringar kan det med tilltagande geografiskt avstånd uppstå mycket stora skillnader mellan olika grupper i en art. Ett extremt men omstritt exempel på detta är så kallade [[ringarter]] där det hävdats att vissa grupper i arten inte ens längre kan föröka sig tillsammans.
* Avsaknad av diskontinuitet mellan folkgrupper kan möjligen stämma för de folkgrupper som fanns innan de stora och snabba folkförflyttningar som skett under senare tid men situation har sedan dess förändrats avsevärt. Således, även om det tidigare inte fanns någon diskontinuerlig övergång beträffande hudfärg mellan olika folkgrupper i USA eller Sydafrika så finns det detta idag.
